Skolan är lite annorlunda här i Sverige

Så heter ett avsnitt i URs programserie Skolministeriet. I det avsnittet berättar tre nyanlända elever om hur de upplevde mötet med svenska skolan och en av dessa tre ungdomar är Alexia, som gick ut 6:an på vår skola förra året. Intressant och väl värt att lyssna på!imageimage
Min bok Nyanlända elever har jag ju berättat om tidigare. Nu finns det också ett smakprov ur innehållet på Natur & Kulturs hemsida. Välkomna att bläddra!

Grammatikbolaget

från från UR kan man till exempel jobba med så här:

Avsnitt 1, 2, 3, 6, 8 & 9

  1. Vilken ordklass handlar avsnittet om?
  2. Finns denna ordklass på ditt modersmål? Vad heter den i så fall?
  3. Ge några exempel på ord som tillhör denna ordklass.
  4. Om du skulle förklara för en yngre elev vad denna ordklass innebär, hur skulle du skriva då?

Avsnitt 4, 5 & 7

  1. Vad lärde du dig av detta avsnitt? Skriv egna meningar och ge exempel.
  2. Uttrycker man denna grammatiska aspekt på samma sätt på ditt modersmål, eller gör man på något annat sätt?
  3. Är det något som är svårt eller oklart? Diskutera först med en kompis. Kom sedan till läraren och kontrollera att ni har uppfattat rätt.

Avsnitt 10

  1. Är du en preteritumperson, en futurumperson eller en presensperson? Förklara varför.
  2. Skapa en frågesport tillsammans som alla elever i klassen ska få delta i. Det kan till exempel vara ett snurrhjul eller en tipspromenad.

image

Läslust

Den här sommaren har jag tänkt mycket på vad jag läser ihop med mina barn, hur vi läser tillsammans och vad det gör med läslust, läsglädje och förmågan att försjunka in i texter och föreställningsvärldar. Jag vill gärna dela med mig av lite reflexioner till andra som också läser tillsammans med barn, hemma eller i förskolan och skolan.

Att få lyssna till högläsning
En dag satt jag på båten och började läsa Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta för 6-åringen. De stora barnen dök och snorklade. Plötsligt hade jag fyra barn omkring mig. Högläsningen är sådan; man vill vara med. Där det finns högläsning, där finns det gemenskap, värme, ett vi. Texten väckte mycket tankar och funderingar hos oss alla. Även en 6-åring kan göra inferenser till andra texter, till sig själv och till världen runt omkring.

”Vem tror du att Duvdrottningen är?” frågar jag 6-åringen.
”Det är säkert Rosa.” svarar han.
”Men Rosa, hon är ju med i Katitzi.”
”Javisst ja, men hon var också märkvärdig. Och alla tyckte om henne och det var hon som var liksom stark. Precis som Sofia.”

”När jag säger att P får vara med och leka, fast han bråkar och skriker, då är jag ingen liten lort.”

”Jag vet varför en del människor är elaka ibland. För att det känns skönt. Så är det faktiskt. Man kan vilja vara elak.”

Att få ta del av ”förbjudna” böcker
6-åringen och jag har också börjat med Katarina Taikons Katitzi-serie i sommar. För oss som älskade dem som barn och sträckläste den romska flickans öde med början på tidigt 40-tal, är de nyutgivna dubbelvolymerna med nya illustrationer ren och skär glädje.imageVi är just nu på 6:e delen. Han älskar dem och lär sig otroligt mycket. De sista delarna i serien, som bland annat handlar om Katitzis barnäktenskap, hade jag tänkt spara några år. Jag pratade med en vän om det för några dagar sedan, vilket han tydligen överhörde. Nu vill han ABSOLUT höra HELA Katitzi-serien. Så kan också läslust väckas. Genom ett upplevt förbud. ”Det är inte något för dig.” Vad vill man då som barn? Naturligtvis.

Att uppleva läsning som en angelägen sysselsättningimageHär har han just satt sig tillrätta med Moni Nilsson-Brännströms Tzatziki och Retzina och satt fast läslampan. Jag grejar med något annat i rummet bredvid, när jag hör honom säga för sig själv:

”Så där ja, nu ska jag äntligen få läsa!”

Det gör mig så glad och visar på vikten av läsande förebilder. Att barn ser andra barn och vuxna som gärna och ofta läser, bidrar till att de vill lära sig själva också. Att låtsasläsa, sitta ner med en bok i händerna och leka läsning med hjälp av sin fantasi, är ett litet steg på vägen mot egen läsning.

Att få stöttning och kunna läsa delar av texter
Bengt-Erik Engholm skriver faktabilderböcker med ett personligt tilltal och layout som stöttar den som håller på att lära sig läsa.image”PIP PIP” och ”HEJ DÅ” och andra pratbubblor och bildtexter i Fladdermöss läser 6-åringen själv, resten läser jag.

Att ta hjälp av bilder för att kunna läsa själv
Jag tycker mycket om Jan Lööfs bilderböcker och har just köpt en liten samlingsbox med sju pixiböcker, där bland annat favoriten Viktor bygger en bro ingår.imageDär finns också pekböckerna Djur och Fordon som genom illustrationerna hjälper en nybörjare att kunna läsa både långa och ovanliga ord på egen hand.image

Att få välja, sortera och värdera
På ett hyllplan i bokhyllan i lekrummet har 6-åringen ställt upp sina favoritböcker.

             ”Jag vill kunna hitta dem lätt.”

image
Jag tänker att så kan barn i förskolan och skolan också få göra; välja ut och presentera sina favoritböcker. Varför ska den här boken synas? Vilka böcker har du valt? Vilka genrer, författare, illustratörer och handlingar tycker vi om och vad beror det på? Det kan vi visa och berätta om för varandra.

Att starta i film, musik och inläsningar 
Vi har nyligen sett Roald Dahls SVJ på bio och det väckte lusten att få höra boken också. Som vuxen tycker man kanske att ordningen ska vara den omvända, men barn har inte alltid så låsta föreställningar. Det man tycker är bra tar man gärna del av flera gånger, i olika former.

Samma sak med Folk och rövare i Kamomilla stad av Thorbjørn Egner. Den cd:n har vi sjungit och skrattat till många gånger i bilen i sommar, så nu måste vi så klart låna den som bok också.

Jag har många gånger tidigare tipsat om Småsagor som finns på UR och olika mediecentraler. Där finns en mängd härliga inläsningar av fina bilderböcker. Här avnjuts Astons stenar av Lotta Geffenblad.image

Att få längta
12-åringen har i sommar läst om en favoritserie, Trolldomens tre skrifter av John Stephens.

”Hälsa dem att det är världens bästa böcker!”image

Då och då läser vi högt tillsammans ur dem, bara för att det är så mysigt. Ibland är lillebror med och får då små glimtar ur böcker som jag och storebror älskar. Han hör oss diskutera det ganska komplexa innehållet med parallellhandlingar, tidshopp, olika dimensioner och kluvna personligheter. Han känner vårt engagemang och han längtar.

”Tänk när jag ska få läsa de där…”

 

Vad har du läst med dina barn i sommar och vilka är dina tankar om hur vi kan hjälpa unga människor att få uppleva läslust, läsglädje och förmågan att försjunka in i texter och föreställnigsvärldar? Berätta gärna!

Vi får inte ge upp om eleverna!

Och vi får inte sluta tro på kraften av vår undervisning!

När vi får elever som inte kan det vi skulle önska att de kunde, är det lätt hänt att tankarna går till elevernas tidigare lärare. Vad har de sysslat med egentligen? Vad har de gjort på lågstadiet/mellanstadiet/högstadiet? Varför kan inte eleverna ditt och varför har de inte lärt sig datt?

På systemnivå är detta givetvis viktiga frågor att ta tag i, exempelvis via kollegialt samarbete, utveckling av lärarutbildningen och skolforskning, men för den enskilda eleven här och nu hjälper det föga om vi fastnar i detta.

Den här sommaren har jag passat på att läsa om en del pedagogisk litteratur som betyder mycket för mig. Vilka böcker det är, och varför de är viktiga för mig, berättar jag om i min bok Nyanlända elever, som du kan läsa om i detta inlägg. En av dessa böcker är Barbro Westlunds Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Denna bok finns i tre versioner, en för varje stadie i grundskolan, och det är versionen för högstadiet jag nu har läst.imageDär tar hon upp just detta viktiga – det är aldrig för sent. Eleverna kan det de kan och utifrån det måste varje lärare planera sin undervisning.imageI den här artikeln skriver Barbro Westlund tillsammans med Gunilla Molloy om att alla högstadielärare behöver verka som språkutvecklare i sina respektive ämnen. Det fantastiska med Aktiv läskraft är att den inte bara talar om vad vi bör, utan också hur. Här kan mellan- och högstadielärare, som kanske inte har läsundervisning i sin utbildning, få gott stöd i sin undervisning av elever som inte läser så bra som läraren tycker att de borde. Läs den!

Två andra böcker som jag i sommar har läst för första gången och fått ut mycket av är Att läsa faktatexter och Att skriva faktatexter av Adrienne Gear. Även de mycket gedigna och dessutom klassrumsnära.image

Nyanlända elever – undervisning, mottagande och flerspråkighet

Så heter den bok som jag har skrivit och fått möjlighet att ge ut i Natur & Kulturs input-serie. Den kommer ut i augusti och du kan redan nu beställa den via den här länken. Så här inleds boken:
imageDen är indelad i sju kapitel och här ser du ingresstexterna till varje kapitel:imageimageimageimageimageimageimageDet har varit ett nöje att jobba med boken och jag hoppas innerligt att den ska komma till nytta och glädje i skolor runt om i Sverige!

Att reflektera över framsteg

är viktigt att göra kontinuerligt. Men inför att lämna Skogshaga och ta klivet upp till högstadiet, kan det kännas extra viktigt att sammanfatta vad man lärt, och hur. Så här skriver några elever:

”I början det var svårt, läsa, skriva och förstå svenska men nu är det bättre än förut. Nu jag kan läsa, skriva och förstå språket svenska och jag kan prata nu med mina kompisar. Jag har lärt mig skriva, läsa och förstå genom läsa böckar och skriva texter och prata med kompisar.
När jag har kommit till skolan jag haft inte bra språk, meningen är att jag kunde inte prata. Jag kunde bara säga vad jag heter och vad är min ålder, men nu jag kan mycket svenska och nu jag kan prata snabbt.
Först jag tänkte att svenska är svårt, men när jag börjat och studera det blev lätt, men det behöver mycket jobb och att man ska jobba också i hemma och göra läxor.
Jag stolt över att alla personer när de ser mig de säger ”Hur mycket tid var du i Sverige?”. När jag säger hur mycket de säger ”Wow du har lärt dig så snabbt”.
Jag undrar hur det ska bli i sjuan i den nya skolan. Jag önskar att jag ska förstå och jobba med svenska. Jag hoppas att jag ska ha nya kompisar och nya lärare. Jag ska förstå och jobba i hemma och jag ska kämpa.
Den bästa bok som vi har läst i skolan är rum 213 jag tycker om den här boken därför att den är läskig och rolig.
Jag läst en bok i hemma som är rolig. Den heter Emil i Lönneberga. Jag tycker om den för att den är rolig.”

Sham

Jag lärde mig mycket i skolan. När jag kom första gången till skolan, jag sa till dem att jag kommer från Syrien. Sara hon svenska, jag ska inte glömma henne. Även Sara när hon berättar, jag förstår inte allt, men jag har lärt mycket från Sara. Jag älskar Sara. I framtiden jag vill bli som Sara, att lära barn. Jag ska bli stolt och likna Sara. När hon läser för oss boken Rum 213, den boken är jättebra och jättefin. Jag vill också bli som Eman, hon är också jättebra och söt. En gång tog jag en bok hem, som heter Så sjukt kär. Jag har lärt mycket från den sagan. Jag ska inte glömma Sara, Eman och Smita för att ni har lärt mig mycket. Men jag är blyg för lärarna och mina kompisar. Jag vet inte varför. Tack för att ni har lärt mig mycket!
Hej då!”

”I 4:an så kom jag som en vanlig kille och ville utveckla mitt ordförråd och idag så har jag lärt mig massor av ord som kan betyda olika saker. Det har varit spännande att få vara i Hjärtat. Jag lärde mig massor av ord när vi hade Mio, min Mio och det var massor av åsikter som jag trodde att det skulle hända där. Sunnanäng var väl också spännande och där lärde jag mig massor av ord som jag skulle ha nytta av i framtiden. Sunnanäng var spännande med de här barnen och hur de sköter sig i den där världen.
Jag har tränat till mig de här orden och kan de och vad de betyder, än idag så kan jag det. Jag har gjort uppgifter som har varit spännande och det har varit konstigt att få uttala dem.
Jag har lärt mig massor med hjälp av att fråga vuxna eller andra människor. Jag har också lärt mig av stavningshjälpen som hade varit användbart när jag har det med berättelser som jag har gjort många gånger. Mitt ordförråd har vuxit sen 4:an.
Egentligen så har jag inte använt andra språk så mycket, utan jag har liksom använt bara svenska, men det har också varit spännande med det här.
Det som jag har utvecklats mest av allt är att läsa, det har varit spännande, men å andra sidan tråkigt och har varit med på diskussion om de har sagorna. Jag är mest stolt över när vi diskuterar om de här sagorna som vi hade läst och sedan med berättelsen som jag hade gjort.
Jag önskar liksom inte någonting längre. Jag hoppas att jag får en bra framtid och sen tar med mig alla de här orden som jag har lärt mig här i Hjärtat. Jag vill ha hjälp av stavningshjälpen och alla människor och försöka förstå allting.
Det är ju Rum 213 som är den bästa, för den handlar om tjejer som blir av med saker och det är ett mysterium. Den bästa jag har läst hemma är väl den här med strutsarna och killarna.”

”Efter och nu, årskurs 4-6

I 4:an det var svårt att kommunicera med de andra barn, men nu har jag kompisar och jag förstår allt (nästan allt). Men det var svårt att lära sig. Jag har sett att jag har lärt mig skriva bättre på svenska och mer ord.
När jag kom här kunde jag inte skriva ett eller en, din eller ditt, sn eller sitt. Men nu kan jag.
När jag kom här jag trodde att ”Varför” kunde man svara med varför, men nu vat jag att man måste skriva därför eller eftersom. Också har jag lärt mig nutid, dåtid och supinum.
Jag är mest stolt över jag kan kommunicera med alla och jag kan prata bara svenska, nästan utan att översätta i mitt huvud, så jag kan göra prover utan hjälp.
Jag undrar om jag kan vara mer bättre i framtiden så jag kan tänka som en riktig svensk. Jag önskar att klara att läsa en bok utan någon fråga, en svensk bok. Men jag hoppas att jag har lärt mig bra och att jag är redo att gå till Ellen Key.
Jag vill fortsätta att läsa och förstå avancerade texter med flera timmar att läsa och skriva böcker. Också jag kommer att få hjälp av min storasyster.
Den bästa bok som jag har läst i den här skolan var Mio, min Mio, eftersom tack vare den här bok jag har lärt mig jättemycket svenska. Den bok är viktig till mig, det var den som lärt mig mycket. Den bästa bok som jag har läst hemma är NinjaTimmy, det var svårt att förstå men jag lärt mycket och att läsa högt.
Tack för din hjälp Sara.
/Alexia”

”Jag har lärt mig många ord. Och absolut min lärare hjälpte mig mycket. När jag har kommit till skolan jag visste ingenting. Men nu är jag bra på svenska. Jag kan prata med mina kompisar. Jag har lärt mig hur man kan skriva en berättelse. Och jag tycker att Rum 213 är jättebra. Sara läser till oss, men vi inte klar med eftersom den där berättelse som är i boken är jättelång. Boken är spännande och läskig. Den där boken är bäst därför att jag har lärt mig många ord från boken.”

Det är också några av de yngre eleverna som kommer att börja att läsa efter kursplanen i svenska, istället för svenska som andraspråk. Då är det också viktigt att titta bakåt och reflektera.

”Vad jag har lärt mig

Jag började 4:an. Jag fick vara i Hjärtat. Jag fick lära mig mera svenska. Jag har lärt mig och skriva självbiografi. Det var svårt men till sist så blev jag klar. Jag har gjort många uppgifter i böckerna som jag har i Hjärtat. Jag har skrivit sagor. Jag har lärt mig vad substantiv, verb och adjektiv är. Jag har haft tester med ord. Jag har tränat på dåtid och nutid. Jag har lärt mig mikronovell. Jag har läst. Min favoritbok hemma har varit Kristallstaden. Den var spännande och bra. Men man fick inte veta så mycket i slutet av boken. Och min favoritbok i skolan var Bröderna Lejonhjärta. Den läste vi i Hjärtat. Den var lång och spännande. Jag är stolt över att jag har lärt mig mycket. Jag hoppas att det går bra för mig när jag har svenska i klassen.”

I radioprogrammet Skolministeriet, deltog denna vecka Alexia och fick ge sin syn på hur det var att börja i svenska skolan och vilka skillnader som finns mellan skolsystem. Bra berättat och ett intressant program! Som en av mina kollegor sa, då hon hade lyssnat på programmet:
”Det där gav verkligen mig viktiga tankeställare om hur det kan vara när man kommer ny.”image

Sex fina bilderböcker & ett litet mästerverk

För några elever att spegla sig i och veta att jag är inte ensam. Det finns andra som känner det jag känner. Det finns andra som sett det jag har sett. Det finns andra som vet det jag vet.

För andra elever som en hjälp att förstå och byta perspektiv. Kunna få en liten aning om vad nya klasskompisar upplevt och går igenom.

För alla att läsa tillsammans, reflektera över och samtala om.
image

image

image

image

image

image
För äldre elever och oss vuxna är Om det var krig i Norden nära på oumbärlig i dessa tider av ”systemkollaps”. Här är ett litet textutdrag:image

image