Slutreflexioner efter läsning

kan gärna ske i brevform till författaren. Så här skriver några elever efter att vi läst ut Bröderna Lejonhjärta.

                                                                                    

Hej Astrid Lindgren!

Jag heter Iman och jag är 11 år och ska fylla 12 år de här året. Jag älskar verkligen dina böcker. Jag har brunt hår och bruna ögon. Jag tycker om Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump och bröderna Lejonhjärta de är mina favoriter. Dom är jättespännande, sorgliga och roliga.

Varför gjorde du Bröderna Lejonhjärta och varför heter dom Karl och Jonathan Lejonhjärta? Hur kom du på Bröderna Lejonhjärta? Vad gjorde så att du började skriva Bröderna Lejonhjärta? Varför började du att göra böcker? Hur kom du på alla böcker? Tack för att jag fick skriva till dig.

Jonatans och Skorpans liv är sorglig, spännande det är typ som ett äventyr för de. Min morfar och farfar är döda och dom påminer mig om Jonathan och Skorpan

Vänliga hälsningar: Iman

 

Kära Astrid Lindgren
Jag heter Amiira. Och jag uppskattar värkligen dina böcker dom är så bra och spännande. Jag själv tror att jag vill skriva böcker när jag blir äldre och bli lika känd som du. Du har så bra fantasi. Min favoritbok av dig är Bröderna Lejonhjärta du berättade med jättebra detaljer med i boken och man förstår värkligen hur dom kände sig typ som att man var med i boken.
Kommer dom onda till Nangilima eller inte? Tänkte du på någon eller några när du skrev Bröderna Lejonhjärta? Som sagt du har värdens bästa fantasi. Önska du levde.
Boken Bröderna Lejonhjärta är spännande och superbra. Det viktiga i Bröderna Lejonhjärta är att Jonatan och Skorpan håller ihop. Intressanta med Bröderna Lejonhjärta är att alla tror olika saker om varandra men ingen av dom tar reda på sanningen. Det bra med Bröderna Lejonhjärta är att man får fantasera själv som på slutet av boken då fick man fantasera själv. Det dåliga med Bröderna Lejonhjärta är att man inte fick veta hur det gick med kaninerna som Skorpan släppte ut. Det roliga med Bröderna Lejonhjärta man kan komma till olika värdar efter man har dött på den ena världen. Och det tråkiga med Bröderna Lejonhjärta är att Mattias dog.
Skorpan och Jonatan är som bröder ska vara mot varandra. Jag har också flyttat till ett anat land när jag var ca 3-4 år. Först var det pirigt men nu är allt bra.

Mvh Amiira

 

Hej kära Astrid Lindgren!

Jag heter Samuel och är 11 år. Jag gillar dina böcker. Mina favoritböcker från dig är Mio min Mio och Bröderna Lejonhjärta.

Jag tycker om Bröderna Lejonhjärta för att jag får bilder i huvudet hela tiden. Det var en äventyr att höra din berättelse. Det var intressant att veta vad det var vanligt att göra för i tiden. Det var tråkigt att många dog i slutet. Det var bra att få veta nya ord. Jag tycker att du skulle ha skrivit med vad det händer i Nangilima. Jag tycker att det var viktigt att alla tror olika saker. Du har många detaljer med. Det dåliga är att du har inte fortsättning på dina böcker.

Vilka tänkte du på när du kom på Karl och Jonatan? Vad händer med dem andra i Nangijala som inte dog? Varför stannar dem inte i Nangijala? Det fanns ingen ondska i Nangijala. Hur visste dem att det inte fanns ondska i Nangilima?

Jonatan och Skorpan hade ett fattigt liv i Stockholm. I Nangijala så var dem fri som en fågel tills Tengil och han soldater kom.

Alla platser dem möter händer det olika saker. Dem är nästan alltid tillsammans. Jag tror att dem är ännu friare i Nangilima.

Jag har flyttat till ett nytt land, jag har lärt mig ett nytt språk. Jag har en storasyster. Hon är 6 år äldre än mig.

Vänliga hälsningar från Samuel                                       

 

Hej! Astrid Lindgren. 

Hej! jag heter Elin och är 11 år. Och jag fyller år den 29 maj.

Vad fick dig att börja med att skriva böcker?

Det som var bra med bocken är att den var jättespännande. Det dåliga var att man inte fick höra slutet. Det tråkiga med bocken är att dom dog. Och Jonatan fick Katlas eld på sig. Och då blev Jonatan förlamad. Det roliga är att Tengil den onda fick Katlas eld på sig och dog.

Hur kom du på alla idéer? Varför blev du författare? Och vad fick dig att börja med att skriva? Vad det till exempel nån kompis eller var det du som kom på det först?

Tack för att du gjorde Bröderna Lejonhjärta för den var jättebra och spännande. Och varför valde du Jonatan, Karl som namn och Skorpan som smeknamn till Karl?

Det jag tänker med deras liv är att det är sorgligt. Men när Skorpan fick träffa Jonatan efter han hade dött då blev jag glad. När vi har läst Bröderna Lejonhjärta så tycker jag att deras liv är jobbigt i Nangijala när dem får träffa alla onda i Nangijala.

Tack för att du skriver dem bästa böckerna. Jag tycker om dina böcker dom är spännande, bra och sorliga.

Med vänlig hälsning: Elin.

 

Hej Astrid Lindgren!

Jag heter Mohammed jag tycker om dina böcker för att dom är spännande men det finns en sak som är lite dåligt. Det är att när du skriver en bok så det finns det inte forsätter t.ex. bröderna Lejonhjärta som är en bra och spännande bok.

Jag hoppas att du skriver mera böcker eller fortsättning.

Hur kom du på namnet Jonatan? Varför skrev du boken Bröderna Lejonhjärta? Vad skrev du Bröderna Lejonhjärta med?

Jag tycker att det var svårt liv med Skorpan och Jonatan både i Stockholm och i Nangijala. I Stockholm dog Jonatan för att rädda sin bror sen lite senare dog Karl för att han var sjuk. I Nangijala så träffar dom Tengil och den onda draken. Jag tyckte lite synd om dom.

En sak jag har tänkt på är hur kom Katla till Katlagrottan.

När vi läste boken så kände jag min lillebrorsa nära mig.

Min pappa tävlar i många olika länder. Han tävlar i bodybuilding. Han viner hela tid men han viner inte vare match.

Hej då Astrid Lindgren.

Av: Mohammed.

Ett annat sätt att bearbeta det man har läst är att gå in i karaktärerna och berätta om sig själv. Så här till exempel:

Hej jag heter Tengil. Mina 2 största fiender är Jonatan och Karl. Det är bara dem som vågar komma nära mig. Alla tror att det 2 lejonhjärtorna kommer att döda mig. Mina favoritkläder är svarta stridsbyxor, gråa tröjor med skydd och ett jättemörkt lång mantel. Jag brukar ha skydd överallt. Jag har ett svärdhållare. Mitt föra liv så lämna mina föräldrar för att dem inte tyckte om mig. Jag kom till Nangijala genom att mina föräldrar slog mig och sen lämnade dem mig i en soptunnan. Jag blev kung för att jag var starkast och för att det var bara jag som kunde döda människor. Jag red till Katla. När jag försökte döda Katla så försökte han spruta eld på mig och då kom det en stridsluren från hans eld. Den var supervarm. Men när han såg den så la han sej ner. Jag är den som är mäktigaste över hela Nangijala. Förut så var det Katla som var mäktigast. Jag fick så många soldater genom att jag hotade många familjer. När dem onda dör så dör dem bara. Dem kommer inte till Nangilima. Men jag kommer säkert till Nangilima. Men Bröderna kommer bara att dö. Jag vet att jag är odödlig.

 

 

 

                                                                                                                 

 

Annonser

En bok för alla

är ett bokförlag som ger ut kvalitetsböcker för både barn och vuxna till låga priser. En bok för alla bedriver även ett läsfrämjande arbete där syftet är att öka läsandet speciellt bland läsovana grupper, och att främja bra litteratur. Här är en länk till deras hemsida.

Under hösten fick jag ett stort antal fina kort, som jag har delat ut till mina elever och deras föräldrar för att påminna om den viktiga högläsningen. Jag frågade En bok för alla om jag får återge detta kort samt översättningar till arabiska och kurdiska som mina kollegor Eman Hassan och Seyithan Anter har gjort. Det ville de gärna, så håll till godo!

لماذا القراءة بصوت عالي للاطفال ؟

القراءة بصوت عالي يساعد على بناء مفردات اللغة لدى الاطفال .

يسهل تعلم القراءة, الذي هو الاساس لاكتساب جميع المعارف .

يتطور تقدير الذات والعاطفة لدى الاطفال عند استماعهم للقصص وللحكايات .

يزيد من فرص الاطفال ان يصبحوا قراء للكتب .

انها متعة سواء بالنسبة لك او للاطفال .

 

نماذج للقراءة بصوت عالي

 ماريا غريبيه                                   الضفدعة والغريب                        نظارات بوريس

مشوق لجميع الاعمار                         جيد للمناقشة                               ممتع للاثنان الكبار والصغر

ادخل في صفحتنا من اجل الحصول على الكثير من نماذج للقراءة بصوت عالي وكتب جيدة للقراءة العالية

http://enbokforalla.se/hoglasning

وتستطيع ان تكون مع وتعطي المشورة حول كتب للقراءة العالية في صفحتنا على الفيس بوك

( المصادر حركة القراءة, يونيباكين, راديو التعليم)

كتاب للجميع

ترجمة

ايمان حسن

معلمة اللغة الام والارشاد الدراسي  Översättning: Eman Hassan

 

Çima mirov ji zarokan re bideng bixwîne?

Xwendina bideng :

  • Di avekirin û pêşxistina xezîna gotinan de, ji zarokan re arîkar e.
  • Fêrbûna xwendinê hesantir dike ku xwendin bingehê bidestxistina zanyarîyê ye.
  • Guhdarîkirina zarokan ya li çîrok û metelokan, dilrehmî û bi xwe bahwerîya wan bi pêşve dibe.
  • Mecalên ku zarok bi xwe bibin xwendevanên kitêban zêdetir dike.
  • Çi ji bo te û çi jî jibo zarokan dibe cîhê kêfxweşîyê.

——————————————————————————————————————–

PÊŞNEYAZÊN XWEDINA BIDÊNG

Boris glasögon                   Grodan och främlingen                  Agnes Cecilia

 

Kêfa biçûk û                         Hêjayî guftogoyê ye                       Ji bo hemû nifçan

mezinan  tîne.                                                                                 bi heyecan e.

Jibo gelek pêşneyazên kitêbên baş yên xwendina bideng, kermbik li malpera me temaşe bik: http://enbokforalla.se/hoglasning

Her wiha tu dikarî  li rupela me ya facebookê de beşdar bibe û jib o xwendina bideng kitêban pêşneyaz bike!

(Çavkanî: Läsrörelsen, Junibacken, Utbildningsradion) Översättning: Seyithan Anter

 

Cheda presenterar tjetjenska

i sin klass. Hon berättar var man talar tjetjenska, visar alfabetet, visar hur man skriver hennes och syskonens namn, lär oss några ord och mycket, mycket mer.

Cheda visade också detta klipp med dans och musik från Tjetjenien. http://www.youtube.com/watch?v=aEW8bDQTBBg Tack Cheda!

Läxor om läsning

Att få till en konstruktiv samverkan med hemmen, som är till gagn för eleven och som samtidigt ger föräldrarna en inblick i vad deras barn arbetar med i skolan, kan ibland upplevas som en utmaning. Genomtänkta läxor kan bidra till detta. Här är tre exempel på läxor som jag har använt i årskurserna 3-6.

Läxa
Din uppgift denna vecka är att samtala med någon vuxen hemma om nyheter. Ni kan samtala på vilket språk som helst.
Tag hem nyhetstidningen 8 SIDOR och visa vad du har läst.
Berätta vilka artiklar och notiser du tycker är viktiga och intressanta och varför. Samtala om rubriker, bilder, bildtexter, artiklar och notiser, precis som vi gjorde i skolan.
Fråga den vuxne hur hen gör för att få del av nyheter. Vad läser, lyssnar eller tittar hen på?
Fråga vilken nyhet som den vuxne tycker är den viktigaste nyheten denna vecka och varför.
Anteckna vad den vuxne svarar, så att du kan skriva om det i skolan. Du kan anteckna på vilket språk du vill.

Läxa
Din uppgift denna vecka är att samtala med någon vuxen hemma om läsning. Ni kan samtala på vilket språk som helst.
Tag hem barn- och ungdomskatalogen och visa vad du har antecknat.
Berätta vilka böcker du är intresserad av och varför. Samtala om titlar, bilder, handlingar, genrer och författare, precis som vi gjorde i skolan.
Fråga den vuxne vilka böcker eller muntliga berättelser som hen tyckte om i din ålder. Varför minns hen just de böckerna eller berättelserna?
Läste den vuxne mycket själv som barn? Var det någon som läste högt för hen? Fråga efter läsminnen!
Anteckna vad den vuxne svarar, så att du kan skriva om det i skolan. Du kan anteckna på vilket språk du vill. Läxa
Din uppgift denna vecka är att välja ut en barnbok som du tyckte mycket om när du var liten.
Tag med boken till skolan om du har den kvar. Annars kan du låna den på biblioteket, eller så googlar du så att du kan visa en bild av boken.
Berätta varför du tyckte så mycket om den här boken.
Vad minns du av läsningen av denna bok? Läste du själv, eller var det någon som högläste för dig? Tyckte du om både text och bilder? Hur gammal var du ungefär när du läste eller hörde boken första gången?
Vilka minnen väcker denna bok hos dig? Dofter? Bilder? Ljud? Stämningar? Känslor?
Anteckna gärna lite, så att du kan skriva om det i skolan. Du kan anteckna på vilket språk du vill.

Läxa

Din uppgift denna vecka är att intervjua någon om en bok som hen tycker mycket om. Förslag på frågor:

Varför tycker du så mycket om den här boken?
Tycker du om både text och bilder?
Hur gammal var du ungefär när du läste eller hörde boken första gången?
Vilka minnen väcker denna bok hos dig? Dofter? Bilder? Ljud? Stämningar? Känslor?
Vad heter författaren?
Vilken genre är det?
För vilka åldrar passar den här boken?

Anteckna gärna lite, så att du kan skriva om det i skolan. Du kan anteckna på vilket språk du vill.

Vi fick en fråga

från författaren Annelie Drewsen om det var några elever som ville berätta hur det var att börja på en ny skola i ett helt nytt land. Annelie ville ha inspiration till en bok som hon ska skriva. Eleverna var glada över att kunna hjälpa till och så här berättar några av dem:

Hej Annelie Drewsen!

  1. När jag kom till skolan var det jättenervöst och jag kunde inte prata svenska. Men mitt modersmål är dari. Det var två år sen. I hjärtat var det inte så mycket barn men i klassen var mycket barn och de frågade mycket och jag svarade på englska, de ville att lära sig engelska.
  2. När jag började i skolan så jag trodde att det skulle vara så att man ska gå direkt i klassen men det var inte så. Och jag var med Sara. Det var bra att jag lärde mig jättemycket svenska i Hjärtat men jag ville gå i klass 3 för att jag ville ha svenska kompis.
  3. När jag började i klass 3 så var jag pirrig men glad. Det var min dröm att vara en ny elev.
  4. Jag tyckte det var konstigt att man ska hänga väskan ute i korridoren och inte ta med in i klassen.
  5. En sak som jag tyckte det var bra att alla bestämmer tillsammans i grupperna. Och lärarna säger att alla får bestämma och inte bara en. Jag tyckte att det var dåligt att lärarna frågade hela tiden hur är det och hur mår du. När var jag ledsen ville jag att vara själv och inte prata och jag visste inte riktigt varför var jag ledsen.
  6. Mina föräldrar tyckte att lärarna var snälla och ville hjälpa barnen.
  7. Jag gjorde att jag va bra på fotboll och de kunde se att jag är en vanligt flika så fik jag kompisar. Då fick jag kompisar.
  8. Jag pratade o att hur stavas det eller hur säger man det så vi kunde sen prata om andra saker.
  9. En sak är det jag kan inte glömma är när de i klassen gjorde ett överraskningskalas till mig när jag fyllde 11 år.
  10. Mitt tips till andra barm är bry dig inte om vad andra säger att du ska gilla eller göra i ditt liv. Tänk på vem du är.

Av: Asma Åk 5

När jag började i Hjärtat det känns lite blyg eftersom man kan inte språket. Jag kommer ihåg när Sara sa ”inte” och inte betyder ”du” på arabiska. Många pratade och skämtade och jag förstod inte. Jag tänkte hela tiden ”Skrattar de åt mig?”

När jag började i klass tre kunde jag språket. Då kändes bättre för att jag kunde språket. Första gången i klassen var jag blyg. För att dom kollade på mig.

Jag tycker om svenska skolan att den är bra. Det som är konstig är att eleverna får göra vad dom vill. Det är som bra att man får böcker eller pennor i skolan. Det är som dåligt att barn får skrika mot lärare.

Mina föräldrar tycker om svenska skolan att det är bra att man får i skolan böcker, pennor, skrivböcker och man får äta mat i svenska skolan. I arabiska skolan får man hämta mat hemifrån att äta i skolan på rasterna.

För att man ska få kompisar man ska vara snäll. Jag sa vi kan spela fotboll.

Min tips är att man ska vara modig eller våga prata i klassen.
Av: Mohammed

  1. Det känns bra att vara i mottagningsgruppen. Här förklarar lärarna bättre och mer. Vi gör roliga saker här i Hjärtat. Här lär jag mig jättemånga nya ord. Jag gillar att vara här i Hjärtat.
  2. När man är i vanliga klassen så är det mycket mer prat. Alla har olika tankar. Ibland så brukar några säga konstiga och roliga saker. Vi lär oss om jättespännande saker. Vi pratar ganska mycket i klassen om ämnen. Jag gillar att vara i vanliga klassen.
  3. Det var jättepirigt. Alla stirrade på mig. Hela klassen börja prata men jag förstod inget. Läraren börja prata engelska. Jag kunde inte så mycket engelska. Men jag förstod vad hon sa. Klassen börja fråga frågor. Men jag svara inte för att jag inte förstod vad de fråga sen så skulle jag inte ens kunna svara.
  4. Jag tycker om den svenska skolan. Lärarna bryr sig om eleverna. Maten är inte det godaste men det funkar. Det är snälla lärare. Vi har mycket att göra på rasten.
  5. Det är inget som är konstigt. Skolmaten är inte det bästa men det funkar. Det är många bra saker till exempel rasterna, lärarna lektioner och elever.
  6. Mina föräldrar tycker jättemycket om den svenska skolan. Dem tycker att det är bättre än i Ungern.
  7. Jag frågade om dem ville köra fotboll med mig. Då fick jag kompisar. Vi börja prata om fotboll. Vi börja prata på lektioner.
  8. Vi brukar prata om fotboll, lektioner, fritiden och så brukar vi skoja. Vi brukar prata om mycket saker. Alltid om nånting med annat.
  9. När man börjar på en ny skola ska man försöka vara lugn. Försöka få vänner. Ha ett god intryck.

Av Samuel

Några av Annelies böcker som vi har i Hjärtat.

Det pratas mycket om stöttning

Men vad är det egentligen? Ja, för det första är det inte det samma som särskilt stöd. I korthet kan man säga att stöttning är ett tillfälligt stöd som den ordinarie läraren skapar för eleven i den ordinarie undervisningen. Syftet med stöttningen är dels att eleven ska kunna ta del av undervisning som hen är kognitivt, men men inte språkligt, redo för, dels att ge eleven strategier för att kunna ta sig an liknande inlärningssituationer på egen hand längre fram.

Här är några exempel på stöttning som jag har använt mig av denna vecka:Även elever som är nervösa, sätter hög press på sig själv eller ha dåligt självförtroende bör ges förutsättningar att klara av provsituationer.Hur gör man egentligen för att vara en bra lyssnare? Inte alla elever upptäcker detta på egen hand.Vad kan man göra för att hålla igång ett bra samtal? Vad premieras i de muntliga delarna på ämnesproven? Det bör vara tydligt för eleverna före proven, och de behöver också få flera chanser att på ett strukturerat sätt träna samtal och diskussion.

Mobiler i skolan

har diskuterats på skolor, debattsidor och i sociala medier en längre tid. Nu senast i radioprogrammet Skolministeriet, där man förtjänstfullt redovisar såväl olika lärarröster, som vad forskning säger om saken. I programmet får vi alltså höra argument både för och emot mobiler i skolan.

Men, som vanligt skulle jag vilja säga, saknas ett perspektiv, nämligen klassperspektivet. Att det är så få som nämner detta perspektiv tycker jag är enormt oroande och ansvarslöst. ”Alla” elever har inte en egen mobil, och även om man har det, är det inte säkert att föräldrarna har råd att hålla sitt barn med den senaste modellen, eller det coolaste märket. Kapitalvaror, så som märkeskläder, cyklar och vissa leksaker, har naturligtvis också en utmärkande effekt bland barn och unga och det är klart att det kan kännas tungt att vara den som alltid har kläder från second hand eller som bara får ärvda cyklar. Men, och det här är den viktiga skillnaden, då handlar det åtminstone inte om något som uppmuntras av skolan att eleverna ska ha med sig. En cykel eller en dyr jacka används inte inne på lektionen.

Skolministeriets reporter berättar att den svenska skolan uppmuntras att använda digitala teknologier och att regeringen detta år beslutat om en nationell it-strategi för skolan. Detta läggs fram som om det skulle stå i motsatsförhållande till mobilförbud i skolan. Precis som om användandet av digitala verktyg skulle förutsätta att eleverna får/bör/ska använda sina egna mobiler i skolan och så är det ju inte alls. Tvärtom, de redskap och verktyg som elever och lärare behöver använda i undervisningen skall tillhandahållas av skolan. Detta är av yttersta vikt, då skolan enligt lag ska vara avgiftsfri och likvärdig oavsett hemmets sociala och ekonomiska förhållanden.

Läraren Anders Enström, som är positiv till att elever använder sina egna mobiler i skolan säger bland annat i programmet:

”I iPaden finns ju allting som finns i en mobiltelefon, så skulle vi ta mobilen då och så skulle vi dela ut en iPad…. det blir konstigt och det är inte okej.”

Nej, det blir varken konstigt eller ”inte okej”, för lärplattan eller datorn som delas ut, står skolan för. Gratis och till alla. Anders Enström säger också:

”De har hela sitt liv däri.”

Ja, just det är ytterligare en viktig del av problemet med elevers privata mobiler under lektionstid. Det plingar, surrar och blinkar ideligen i ungdomars telefoner av alla mentions och statusuppdateringar. Det är faktiskt mycket svårt att värja sig emot för vem som helst, vilket också nämns i programmet, och nästintill omöjligt för barn. Jag anser det vara rent av naivt att jämföra detta med att titta ut genom fönstret, som Enström, och många med honom, gör i debatten.

När elever tillhandahålls skolans digitala verktyg, så kommer man ifrån både att utsätta elever för att behöva skylta med sin ekonomiska status och problemet med ideliga mentions som stjäl uppmärksamhet och koncentration.

Det sista jag vill föra fram är det näst intill löjeväckande argumentet:

”Det går att få till ett lärande och en förståelse som är 2017 och inte 1917.”

Anders Enström tycker inte att man ska ”gnälla om att (digitala verktyg) ska bort” och förklarar för de som ännu inte vet, att mobiler går att använda till mer än att ringa på. Detta argument, som ofta framförs i liknande diskussioner är ett icke-argument, som endast har till syfte att få opponenten att framstå som lite dum och bakåtsträvande. Naturligtvis vet vi alla att mobilen kan användas som miniräknare, almanacka, anteckningsblock, kamera och så vidare. Det är inte det det handlar om. Det handlar om att fattiga barn, eller barn med dålig impulskontroll, ska slippa utsättas för att blottas eller bli störda, på lektionen åtminstone.

Skolan bör vara en fristad, inte en arena för ekonomisk eller social uppvisning.