Poesi med de yngsta

Världspoesidagen 21 mars är instiftad av UNESCO i syfte att uppmuntra till att läsa och skriva poesi, samt att lyfta poesins roll på olika ställen i samhället. För mig innebär det att jag i min årsplanering alltid lägger in ett  arbetsområde med poesi i mina grupper i februari/mars. I år har jag fått frågor av kollegor om vad man kan göra tillsammans med de allra yngsta lågstadieeleverna i ett poesitema.

Det första och viktigaste, tänker jag är att läsa mycket poesi högt i klassrummet. Varför inte en dikt om dagen, eller en dikt i början av varje lektion? Det tar inte många minuter och elever i alla åldrar brukar verkligen uppskatta dessa korta, koncentrerade läsningar. Här är några tips på diktböcker som jag tycker mycket om och som lämpar sig väl för högläsning och samtal på lågstadiet:

Jag har skrivit en del om poesiarbete tillsammans med elever tidigare. I det här inlägget finns flera länkar till inlägg där jag och eleverna skrivit poesi och om poesi. I min första bok tar jag också upp en del tips som passar såväl de yngsta som lite äldre elever.

Även i min andra bok, som är en ren lärarhandledning, tar jag upp något om poesins plats i klassrummet:

Ytterligare några tips är:

  • Länkdikter – Sista ordet i varje rad blir första i nästa.

Till exempel:

Min katt är snäll och svart
Svart som natten
Natten med måne och stjärnor

  • Femrading – En dikt med fem rader enligt följande instruktion.

På första raden skriver man ett substantiv eller en person.
På andra raden skriver man två ord som beskriver det första ordet.
På tredje raden skriver man tre ord om något som kan hända.
På fjärde raden skriver man fyra ord som beskriver en känsla.
På femte raden skriver man en synonym för diktens första ord.

Till exempel:

Vinter
är vit
jag kastar snöboll
skrattar och åker pulka
Kalltid

  • Cirkeldikt – Första och sista raden är likadan.

Till exempel:

Jag vill att du ska se mig
Jag vill gärna leka med dig
Du är snäll och fin
Jag vill att du ska se mig

Slutligen vill jag tipsa om taggen #endiktvarjedag på Twitter. Den startades av gymnasieläraren Björn Kohlström, som varje dag lägger upp en dikt för att inspirera andra och tipsa om poesi. Jag hängde på detta trevliga initiativ och väljer ofta dikter med barnperspektiv, gärna dikter som mina elever eller andra barn jag känner har valt ut. Så här kan det se ut:

Hoppas att du har hittat några tips som du och dina elever kan ha glädje av! Dikta på!

 

Annonser

Bok nummer 2

Nu är det inte långt kvar tills min nästa bok kommer ut på Natur & Kultur. Det är en lärarhandledning till Nyckeln till skatten i serien ABC-klubben. Syftet med boken är att hjälpa lärare att kunna stötta sina elever så att alla ska kunna ta del av samma text och delta i undervisningen tillsammans med sina klasskompisar.

Även de elever som kämpar med sin läsning och de som nyss kommit till Sverige.

Dit ljuset inte når

av Annika Thor är en härlig historisk bok med spänning, vänskap och identitet i centrum. Jag läser den ihop med 4:orna och en dag när Västerviks Tidningen var och hälsade på hos oss blev en av våra lektioner kring den boken till ett fint reportage. Här kan du läsa det reportaget.

En stöttning som kan behövas när man läser böcker med många olika personer att hålla reda på är att ge eleverna en lista över karaktärerna.

Ljungbergs teatersällskap

Anna-Maria = Angelique
Anna-Marias mor (mamma)
Anna-Marias far (pappa)
Herr Björkegren – är i pappans ålder och får alltid spela hjälterollerna
Herr Wikander – är en gammal och tandlös man
Mamsell Henriksson – är en gammal och fet kvinna
Kristoffer – är i samma ålder som Anna-Maria

Bilder och Expertordlista är också stöttningsverktyg som jag gärna använder.

c3d986a0-3b9aca00-1-img_0083

c3d986a0-3b9aca00-2-img_0082

I min bok Nyanlända elever berättar jag mycket om hur jag arbetar med skönlitteratur tillsammans med eleverna. Och just det – boken har ju Västerviks Tidningen också skrivit om, vilket du kan läsa här.

Bokmässan

I år fick jag för första gången glädjen att besöka Bokmässan i Göteborg. Jag hade några olika uppdrag där. Det första var ett scensamtal tillsammans med författaren Bengt-Erik Engholm som bland annat har skrivit faktabilderböckerna Löss, Fakirer, Fladdermöss, Snor och Havsvidunder. Utgångspunkten för vårt samtal var just dessa böcker samt min bok Nyanlända elever – undevisning, mottagande och flerspråkighet.img_3757

På Bokmässan fick jag även se min bok för första gången bland andra böcker för försäljning. En härlig, rolig och märklig upplevelse. ”Den finns! Har jag verkligen gjort det här?” Ja, det är faktiskt sant. Den finns dessutom i serien Input som jag tycker väldigt mycket om. Input-böckerna från Natur & Kultur ger handfasta undervisningstips. De är skrivna utifrån de olika författarnas personliga erfarenheter, har en vetenskaplig förankring och är mycket klassrumsnära.

img_3759img_3758

 

 

 

 

 

 

 

Nästa uppdrag var att från en scen delta i en inspelning av UR-podden Didaktorn tillsammans med Hülya Basaran, lärare i svenska som andraspråk och adjunkt vid Högskolan Väst, och Stefan Lund, docent i pedagogiskt arbete vid Linnéuniversitetet. Vi diskuterade inställningens betydelse i mötet med nyanlända elever och elever med migrationsbakgrund och vilka faktorer som är avgörande för att eleverna ska lyckas. Här kan du lyssna på det samtalet som heter Inställningens betydelse.

img_3756

Ett annat spännande uppdrag jag hade för Utbildningsradion var att delta i ett  längre seminarium kallat Nyanlända – vad behövs för en fungerande klass?  De andra medverkande var gymnasieminister Anna Ekström, fil dr Layal Kasselias Wiltgren från Linköpings universitet och moderator Isabella Grybe från UR. Det vi framförallt samtalade om var hur man skapar de bästa förutsättningarna för mottagande och integrering i skolorna och hur lärare ska ges goda förutsättningar och verktyg för att hjälpa eleverna att klara undervisningen.

Anna Ekström lyfte lärarnas enorma betydelse för elevernas möjligheter att lyckas i skolan. Naturligtvis förstod jag att hon gjorde det i all välvilja, både för att visa sitt stöd för oss lärare och bekräfta att utbildade och behöriga lärare gör skillnad. Men jag kunde ändå inte låta bli att påtala att ansvarsfrågan vad det gäller mottagande och integrering i skolorna även måste lyftas upp både på huvudmannanivå och statlig nivå. Ansvaret kan inte läggas enbart på lärarna! Detta höll gymnasieministern tack och lov med om.

img_3754 img_3755

 

 

 

 

 

 

 

 

Det sista uppdraget jag hade var ännu en inspelning för Didaktorn. Där fick jag chansen att berätta om myter kring flerspråkighet och förhoppningsvis slå hål på några av dem. Döm själva om jag lyckades förklara tillräckligt tydligt i detta avsnitt som just heter Myter om flerspråkighet.

Nätverk sva och soka

Jag har blivit ombedd av barn- och utbildningsförvaltningen att under läsåret 2016/17 blåsa liv i sva-nätverket i kommunen. Nätverkets namn har också utvidgats till att även innefatta språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (soka). Utvecklingsledaren för grundskolan kommer själv att delta och hon har dessutom tagit beslut om att vi ska utgå från min bok Nyanlända elever. Väldigt roligt och hedrande, tycker jag!

Vi kommer att ses sex gånger under året och här delar jag med mig av planeringen inför träffarna ifall någon vill använda den eller inspireras av upplägget. Kanske finns det kollegor runt om i landet som vill hänga med oss på distans, följa planeringen och diskutera här på bloggen? Välkomna i så fall!

Träff 1

  • Presentationsrunda med kort nulägesbeskrivning – glädjeämnen, utmaningar, svårigheter.
  • Genomgång av upplägget och utdelning av litteratur.
  • Kort föreläsning.
  • Gruppsamtal kring vanliga frågor.

Att göra inför träff 2

  • Läs: Inledning och kapitel 1; Mottagande.
  • Reflektera över frågorna sist i kapitlet.
  • Se: Lärlabbet – avsnitten Mottagandet och Inkludering.
  • Prova någonting från kapitel 1 i din egen undervisning.

Träff 2

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor och filmerna vi sett, i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Lång föreläsning.
  • Frågor och funderingar efter föreläsningen.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Vi ser på Lärlabbet – avsnittet Samverkan.
  • Frågor och funderingar efter filmen.

Att göra inför träff 3

  • Läs: kapitel 2; Flerspråkighet.
  • Reflektera över frågorna sist i kapitlet.
  • Se: Modersmål på väg (välj minst två av de sex avsnitten)  samt Studiestöd på modersmål på inlasningstjanst.se.
  • Prova någonting från kapitel 2 i din egen undervisning.

Träff 3

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor och filmerna vi sett, i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Kort föreläsning.
  • Frågor och funderingar efter föreläsningen.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Utvärdering av nätverksträffarna och upplägget.

Att göra inför träff 4

Träff 4

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor, filmerna vi sett och poddarna vi hört i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Kort föreläsning.
  • Frågor och funderingar efter föreläsningen.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.

Inför träff 5

Träff 5

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor och filmerna vi sett i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Lång föreläsning.
  • Frågor och funderingar efter föreläsningen.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.

Inför träff 6

Träff 6

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor och filmerna vi sett i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Hur går vi vidare med sva, soka och vårt samarbete? Utvärdera och sammanfatta.image

En bok!

Ja, det ska faktiskt bli en bok! Jag har fått möjlighet att skriva en bok för Natur & Kultur som heter Nyanlända elever – undervisning, mottagande och flerspråkighet. Det känns otroligt roligt och spännande!

Jag har försökt att skriva den bok som jag själv hade velat läsa när jag började undervisa nyanlända och flerspråkiga elever på låg- och mellanstadiet, innan jag hade vidareutbildat mig inom svenska som andraspråk. Det är på många sätt ett otroligt svårt och komplext uppdrag som många klass- och ämneslärare nu brottas med och jag hoppas att den här boken ska kunna bidra med information, undervisningsidéer och arbetssätt som lärare kan ha nytta av direkt i sina klassrum. Men vad jag framför allt vill visa på är glädjen i att få undervisa dessa elever och att det finns oerhört mycket vi som lärare kan göra med små medel i den vanliga undervisningsgruppen för att skapa bra undervisning för nyanlända och andra flerspråkiga elever.

Boken är indelad i sju kapitel: Mottagandet, Flerspråkighet, Stöttning, Tala, Läsa, Skriva samt det avslutande kapitlet Frågor jag ofta får. Vad som ska tas upp i olika kapitel har inte alltid varit självklart, då allt hör samman och är viktiga delar för att eleverna ska lyckas i skolan – men jag tänker att kapiteluppdelningen ska underlätta läsningen och bidra till att varje lärare snabbt ska kunna hitta den inspiration som just hen behöver i sitt klassrum.

Boken inleds med skolans stora betydelse för nyanlända barn. Skolan innebär förutom lärande och kunskaper, också trygghet och stabilitet och inte minst lek och kompisrelationer. Ett talande exempel är när en elev vid skoldagens slut, den tredje dagen i svensk skola, frågade mig:

”Du glad Sara?”
”Ja, jag är glad. Är du glad?”
”Ja, ja, ja! Of course! Mycket jätteglad! Skola nu.”

En annan gång jag minns var när tre nyanlända elever är på väg hem efter sin första skoldag i Sverige. Taxichauffören skulle precis till att stänga dörren, för att köra dem tillbaka till flyktingförläggningen, när en av eleverna ropade:

”I love you skola!”

 imageBoken beräknas att komma ut inför höstterminstarten 2016.

Att få möjligheter

att tala om frågor man tycker är viktiga, är något att verkligen vara tacksam över. De senaste åren har jag fått många sådana möjligheter.

Det började med att Skolverket kom hit till vår skola för att spela in en film med mig och eleverna som skulle ingå i Läslyftet. Jag är glad och tacksam över att få höra att många kollegor, både i vår kommun och runtom i landet, tycker att filmen är inspirerande, användbar och lärorik.

Jag har efter detta fått förfrågan om att föreläsa och delta i många olika sammanhang, bland annat för Skolverket, Natur & Kultur, Utbildningsradion och Lärarförbundet. Det är roligt att på olika platser i landet träffa lärare, rektorer och politiker och få möjlighet att sätta ljuset på denna elevgrupp och deras rättigheter och behov. 

En sådan möjlighet var när jag på Bokmässan 2016 fick möjlighet att i ett panelsamtal tillsammans med Skolverkets Generaldirektör Anna Ekström och fil. dr. Layal Kasselias Wiltgren samtala om nyanlända elever och vad som behövs för en fungerande klass.

Några månader senare träffade jag Skolministern Gustav Fridolin under ett dialogmöte som handlade om hur fler elever ska bli behöriga till gymnasiet. Jag tryckte framför allt på bristen på utbildade lärare i svenska som andraspråk, modersmål, studiehandledare och bostads- och skolsegregationen.

I början läsåret 15/16 blev jag, till min stora glädje och förvåning, nominerad till lärarpriset Guldäpplet. Det gav flera tillfällen att berätta om och visa på det jag tycker är så viktigt, nämligen nyanlända elevers lärande och alla elevers lika rätt till en god utbildning.

När Paul från radioprogrammet Lärarrummet kom till Hjärtat, fick både jag och flera elever tillfälle att ge vår syn på skolan och undervisningen.image

Ett annat radioprogram jag har deltagit i är Didaktorn från UR. Där pratar jag om vikten av att låta elever utveckla sin flerspråkighet och vilka myter som finns kring flerspråkighet i skolan.

 Även i tidningarna Grundskoletidningen och Handledarskap har jag fått möjlighet att prata om mottagande, undervisning och metoder gällande nyanlända elever, liksom i Svensklärartidningen och Lisetten och på Gothia fortbildnings skolportal Lärkraft.

imageStrax före jul 2015 blev jag inbjuden att delta i ett panelsamtal i TV-programmet Lärlabbet angående mottagandet av nyanlända elever. Här är eftersnacket där vi i panelen tog upp en hel del viktigt som inte hanns med i själva programmet.

Hur har det blivit så här då? Ja, jag vet faktiskt inte riktigt. Det jag vet är att jag inte själv har sökt ett enda uppdrag eller en enda mediakontakt. Jag antar att det ena har gett det andra helt enkelt. Mitt huvudfokus och det viktigaste uppdraget av alla är självklart undervisningen av eleverna. Men jag tänker som så, att när jag tar till vara de fantastiska möjligheter som jag råkar få, så för jag också de här elevernas talan. Och det behövs! Fortfarande känner sig många lärare ensamma om en svår och komplex uppgift. Fortfarande är lärare på många skolor tvungna att undervisa i svenska som andraspråk utan att de har utbildning i det. Fortfarande finns det rektorer och huvudmän som inte känner till dessa elevers rättigheter.

Men, bara för att det är jag som har råkat få alla dessa fina möjligheter, betyder det inte att jag hade klarat detta på egen hand. Utan mina fantastiska kollegor, både på Skogshagaskolan och i det utvidgade kollegiet via Twitter och Facebook, hade allt detta inte varit möjligt. Skolan bygger på gemenskap och att lära tillsammans, både för elever och lärare. Tillsammans lyfter vi skolan, för alla elever.

Det största och roligaste för mig är nog ändå att jag har fått möjlighet att skriva böcker. Den första är en lärarhandbok i Natur & Kulturs Input-serie och kom ut i augusti 2016. Sedan följde två kompletterande lärarhandledningar till läseböckerna Nyckeln till skatten och Diamantjakten. Jag har också skrivit en broschyr med praktiska tips på hur man kan arbeta med andraspråkselevers möten med ämnestexter i SO och NO.  För Skolverket har jag skrivit den här artikeln om flerspråkighet på låg- och mellanstadiet.