Skönlitteratur med helt nyanlända elever – går det?

Ibland får jag höra att det inte går, att eleverna måste lära sig fler ord först, att de ändå inte skulle förstå. Men, jo! Det går! Och det är dessutom elevernas rättighet, anser jag. Dels ingår det i kursplanen för svenska som andraspråk, dels behöver alla barn få ta del av välskriven litteratur och få hjälp att ta sig in i föreställningsvärldar. För njutning, fantasi och kunskap.

Genom gemensam litteraturläsning kan vi jobba med:

  • Ordförråd
  • Lässtrategier
  • Grammatik
  • Litterära grepp
  • Att diskutera livsfrågor
  • Att leva sig in i olika livsöden
  • Att få nya perspektiv
  • Att få kunskap om andra tider och platser
  • Igenkänning och spegling

Och dessutom ge ”rika möjligheter att samtala, läsa och skriva … utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” som kursplanen föreskriver.

Men hur gör man då? Ja, naturligtvis krävs det att jag som lärare noggrant planerar hur jag vill att vi ska arbeta med den aktuella texten såväl före som under och efter läsningen. Min planering börjar redan när jag tänker ut hur jag ska presentera boken för eleverna för att väcka deras intresse och läslust.
Ibland berättar hur mycket jag tycker om den här boken och hur länge jag har gjort det.
Och ibland berättar varför jag har valt ut den här boken just för dem.
Jag kan också låta eleverna välja bok och då gör jag det mycket strukturerat.
Andra gånger kommer eleverna med önskningar och då kan det bli så här.

Jag måste också planera vilken stöttning mina elever behöver. Stöttningen kan till exempel vara att jag utnyttjar föremål, foton och illustrationer för att förtydliga och förklara det vi läser.

Stöttningen kan också vara så kallade Expertordlistor som jag antingen förbereder själv före läsningen eller tillsammans med eleverna under läsningens gång. Förklaringarna kan ges både på svenska och på elevernas modersmål (med hjälp av flerspråkiga kompisar, studiehandledare, översättningsverktyg, kollegor på nätet). Det kan också vara grammatiska förklaringar, som att visa på böjningar, prefix, suffix och andra mönster i språket och skisser eller bilder.

En annan viktig del av stöttningen är att låta eleverna själva komma till tals. Jag lägger ner mycket möda på att bygga upp ett tillåtande klimat i grupperna där det är accepterat att hjälpa, förklara och visa för varandra. Där det är en naturlig del av läsningen att samtala och interagera för att alla ska förstå och för att få olika perspektiv på det vi läst. Där man vågar säga fel och där man vågar härma för att lära.

Jag har skrivit ganska mycket om skönlitteratur här på bloggen och om du vill läsa mer kan du söka på taggarna läsning, läslyftet och stöttning. Men ett inlägg som jag skulle vilja lyfta fram, som handlar om arbetet under läsningens gång är det här om Rum 213 med elever i åk 6. Kanske vill du höra hur jag tvillingläser med elever i åk F-2? I så fall är det här avsnittet av podden Lärarrummet något för dig.

Att utgå från skönlitteratur för att bygga elevernas ordförråd, istället för att se deras ännu inte fullt utvecklade ordförråd som ett hinder, upplever jag ger stora fördelar. Det ger självförtroende, läslust och en syn på sig själv som en person som kan läsa svenska. Så här skrev några av mina nyanlända elever förra året angående vad de hade lärt sig.

Lycka till med din litteraturläsning i sva-undervisningen – även med helt nyanlända elever!

 

 

Annonser

Stötta nyanlända i vardagen

är det glädjande nog många vuxna svenskar som vill göra. Då och då får jag frågan om vad man kan tänka på om man vill stötta nyanlända vuxna som arbetskamrat, praktikhandledare, deltagare i språkcaféer, granne, kompis med mera. Här tänkte jag sammanfatta mina viktigaste tips.

  • Möt den andre med nyfikenhet och öppenhet. Kan man mötas som två jämlikar som är intresserade av varandras liv och erfarenheter är chansen större att båda får ut mycket av mötena.
  • Tänk inte att du ska undervisa. Småprat och samtal är mycket givande för språkutvecklingen. Har man svårt att komma igång kan det vara bra att utgå från bilder. Kanske vill man visa varandra bilder på barn, familj, husdjur och fritidsintressen, då brukar det alltid finnas saker att prata om. Ställ frågor och uppmuntra den andra personen att också fråga mycket.
  • Om personen själv ber om det, kan man rätta talet då och då, men min erfarenhet är att det hackar sönder samtalet om man rättar för ofta. Om personen uttalar något så pass fel, eller använder uttryck, som gör att det riskerar att bli stora missförstånd i kommunikationen är det bra att förklara och hjälpa. Ren undervisning däremot, som språkteori, grammatik och skrivande, kan man som vardagsstöttare med varm hand överlåta till utbildade lärare.
  • Visa att du har förståelse för att det kan vara svårt att lära sig ett nytt språk som vuxen. Ge personen gott om tid att samla sina tankar och finna orden när ni samtalar. Försök att undvika att avbryta eller fylla i meningar om den andra tvekar eller pausar.
  • Var inte orolig för att göra fel. Att du ger av din tid och ditt språk är ett fint komplement till sfi och annan undervisning. Att få chansen att möta vardagssvenska och prata fritt om olika samtalsämnen är mycket givande. Kanske kan du vara lite observant på att du själv inte blir för dominant i samtalet. Det är lätt hänt att den som kan språket bäst pratar mest. Var inte rädd för lite tystnad och pauser i samtalet, det kan behövas för båda parter för att orka lyssna noggrant och hinna förstå vad den andre menar.
  • Tag hjälp av alla tillgängliga resurser för att hålla samtalet igång och hjälpa den andre att våga och kunna uttrycka sig. Det kan till exempel vara kroppsspråket (peka och gestikulera), rita/skissa, ord och uttryck från andra språk och översättningsappar.
  • Tipsa gärna personen om  olika sätt att träna svenska hemma. Kanske vill ni göra något av detta tillsammans, som att lyssna på ett radioprogram, läsa en tidning eller spela spel. Ha det så trevligt!fullsizerender

Nyanlända elever – undervisning, mottagande och flerspråkighet

Så heter den bok som jag har skrivit och fått möjlighet att ge ut i Natur & Kulturs input-serie. Den kommer ut i augusti och du kan redan nu beställa den via den här länken. Så här inleds boken:
imageDen är indelad i sju kapitel och här ser du ingresstexterna till varje kapitel:imageimageimageimageimageimageimageDet har varit ett nöje att jobba med boken och jag hoppas innerligt att den ska komma till nytta och glädje i skolor runt om i Sverige!

KlassRUMMET

Hur inreder vi våra klassrum för lärande? Vad signalerar vi med vår möblering? Vilken sorts undervisning och vilka elevaktiviteter är möjliga i klassrummet?

Mitt klassrum är ganska litet, men jag har försökt göra det bästa möjliga utifrån förutsättningarna. Rummet domineras av ett stort bord i mitten. Här kan eleverna jobba både enskilt och parvis, och vi samlas ofta runt bordet för gemensamma lärarledda diskussioner och högläsning.imageEleverna har inga bestämda platser, men de har inte heller valfri placering. Varje elev som undervisas i Hjärtat tillverkar en namnskylt som vi lärare placerar ut innan lektionen, beroende på vilka elever som ska samarbeta. Denna styrning ger eleverna trygghet och samtidigt en stor frihet för oss lärare att förändra i grupperna beroende på uppgift, modersmål, ålder, social förmåga och så vidare.imageEn annan plats för lärarledda samtal och högläsning och annan undervisning på gruppnivå, är framme vid den interaktiva tavlan. Oftast samlar jag de elever som ska delta i undervisning här i en halvcirkel och själv sitter jag på en liten pall framför dem. Att sitta lägre än eleverna ger mig en väldigt bra uppsikt, i och med att grupperna i Hjärtat sällan överstiger 15 elever samtidigt. De kan också se både mig och tavlan tydligt på samma gång. När vi samskriver har jag oftast det externa tangentbordet i knät, vilket gör att jag ser och kan lätt samspela med eleverna och de ser både mig och texten som växer fram.imageI anslutning till detta rum finns också ett litet grupprum där vi kan samla mindre grupper av elever som ska göra något gemensamt, eller som behöver extra lugn i sitt skrivande.image

imageEftersom läsning på många olika sätt, av olika texter, är centralt i min undervisning, tycker jag att det är viktigt att det är synligt för eleverna. Det ska finnas många fina böcker, på olika nivåer, presenterade på ett lockande sätt.imageimageimageimageJag har ingen kateder – och önskar heller ingen – men naturligtvis behöver jag en avlastningsyta i klassrummet för sånt som jag har förberett, samlat in, ska ge respons på och som jag vill ha lätt tillgängligt. Detta har jag på ett hörn av en av de väggfasta arbetsbänkarna och där är det ”hands-off” för eleverna.image

Ja, så här ser det ut i mitt klassrum. Möblerat för läsning, skrivning, samtal, enskilt arbete, samarbete och lärarledd undervisning.

Nyanlända elever

Skogshagaskolan är en F-6 skola med drygt 220 elever. Skogshaga ligger i ett socioekonomiskt blandat upptagningsområde och vi har under många år haft en relativt stor andel flerspråkiga elever. Sedan några år tillbaka har antalet nyanlända och asylsökande elever också ökat på vår skola, vilket har inneburit nya utmaningar och utvecklingsmöjligheter, men också stor glädje, vilket jag skrev om i inlägget https://hjartatskogshaga.wordpress.com/2014/04/18/vad-vinner-vi-pa-att-ha-nyanlanda-elever-pa-var-skola/

När nyanlända elever kommer till oss, börjar de först i klass Hjärtat, där vi jobbar med kartläggning av elevernas kunskaper parallellt med språk- och kunskapsutveckling. Under tiden går de på heltid hos oss, det vill säga 8.20-13.30 för elever i åldrarna 6-9 år och 8.20-14.30 för elever i åldrarna 10-12 år. Vi som jobbar i Hjärtat äter tillsammans med de nya eleverna och följer med dem ut på rast under den här perioden.

Vilka är då vi som jobbar i Hjärtat? Själv har jag, som är behörig i sva i åk 1-9 och förstelärare, jobbat där sedan starten för några år sedan. Det brukar variera från år till år vilka kollegor jag har. I år är det lärarvikarien Anders, som jobbar heltid, och sva- och matteläraren Nina på 10 %. Fritidsledaren Catrin hjälper oss en lektion i veckan och några raster de perioder som elever går heltid i Hjärtat. Själv jobbar jag i år 80 % på skolan.

Så fort som möjligt, ofta inom två veckor, ger vi utifrån kartläggningen ett förslag på permanent klassplacering till rektor. Detta förslag presenterar jag på ett elevhälsoteam, så att rektor har möjlighet att ta stöd av andra professioner i sitt beslut. Två veckor kan tyckas som väldigt kort tid. Men vi har erfarenhet av att det är mycket positivt för så unga elever som vi har, att snabbt komma ut i klass.
• De längtar efter det.
• De svenska eleverna är oftast nyfikna och hjälpsamma och bidrar till att det brukar gå bra att börja snabbt i klass.
• Kartläggningen fortsätter. Det är en lång, successiv process.

Sedan när klassplaceringen är gjord, följer vi med eleven och hälsar på i klassen och successivt börjar eleven ha olika ämnen tillsammans med klassen, utifrån en individuell bedömning. Hjärtat fortsätter att vara en trygg punkt för eleven och vi har nära samarbete med klass- och ämneslärare och studiehandledare. Efter hand har eleven allt fler ämnen i sin klass och så småningom är det endast undervisningen i svenska som andraspråk som ges i Hjärtat. Denna utslussning i ordinarie klass går oftast snabbare på lågstadiet än på mellanstadiet och eleverna i åk 1 och 2 får också till stor del sin svenskundervisning i den ordinarie klassen.

Förutom de nyanlända eleverna har vi Hjärtat även all undervisning i svenska som andraspråk för övriga elever på mellanstadiet. Sva-undervisningen på lågstadiet delar vi i både tid och ansvar med klasslärarna. Något vi ofta lyfter är vilket perspektiv vi har när vi tänker på och talar om de nyanlända eleverna. Hur tänker vi på deras behov och möjligheter?

För den som vill se eller höra smakprov på undervisningen i klass Hjärtat finns en länksamling i inlägget https://hjartatskogshaga.wordpress.com/2016/01/08/att-synas-i-media/. Där ligger det länkar till en film som Skolverket har gjort med mig och elever i åk 3-6 och ett radioprogram som heter Lärarrummet där jag undervisar elever i åk F-2.

Vårt mottagande av nyanlända

Jag har fått följande vänliga rader och frågor på Facebook: image Jag tänkte att kanske fler är intresserade av svaret, så med tillåtelse av Martina visar jag bilden och jag svarar här istället. Man kan säga att vi på Skogshagaskolan har en mellanvariant av förberedelseklass och direktinkludering.

När nyanlända elever kommer till oss, börjar de först i klass Hjärtat, där vi jobbar med kartläggning av elevernas kunskaper parallellt med språk- och kunskapsutveckling. Så fort som möjligt, ofta inom två veckor, ger vi utifrån kartläggningen ett förslag på permanent klassplacering till rektor. Det kan tyckas som väldigt kort tid. Men vi har erfarenhet av att det är mycket positivt för så unga elever som vi har att snabbt komma ut i klass.

  • De längtar efter det.
  • De svenska eleverna är nyfikna och hjälpsamma och bidrar till att det brukar gå bra att börja snabbt i klass. Vi håller också på att bygga upp ett faddersystem.
  • Kartläggningen fortsätter. Det är en lång, successiv process.

Sedan när klassplaceringen är gjord, följer vi med eleven och hälsar på i klassen och successivt börjar eleven ha olika ämnen tillsammans med klassen, utifrån en individuell bedömning. Hjärtat fortsätter att vara en trygg punkt för eleven och vi har nära samarbete med klass- och ämneslärare och studiehandledare. Efter hand har eleven allt fler ämnen i sin klass och så småningom är det endast undervisningen i svenska som andraspråk som ges i Hjärtat.

Förutom de nyanlända eleverna har vi Hjärtat även all undervisning i sva för övriga elever på mellanstadiet. Sva-undervisningen på lågstadiet delar vi i både tid och ansvar med klasslärarna. I det här inlägget berättar jag mer om hur man kan organisera undervisningen i sva och vad som skiljer ämnet svenska som andraspråk från ämnet svenska. Och här berättar jag om ett antal punkter som jag tycker är viktiga att hålla i minnet då vi får nyanlända elever.

Här kan man läsa Skogshagas rutiner för mottagande och introduktion av nyanlända elever.

Översättningsappar

imageMina favoriter bland översättningsappar är Översätt, SayHi och Pixter.

Fördelen med Översätt är att den går snabbt och lätt att använda och att elever med arabiska som modersmål kan skriva på arabiska med fingret. Dock fungerar den bäst på enstaka ord. Hela fraser och meningar har en stor felmarginal och man behöver också öva eleverna i att förstå homonymer och synonymer.

Fördelen med SayHi är att den funkar på hela meningar och man talar in på sitt modersmål och sedan får man se båda språken i skrift, vilket gör att man på sitt modersmål ser om meningen är korrekt eller ej. Det negativa är att appen kräver att man talar mycket tydligt och artikulerar noggrant, samt att omgivningen måste vara rätt så tyst för att det ska funka.

Pixters stora förtjänst är att man kan fota och få översatt hela textsjok på en gång, med överraskande bra meningsbyggnad och övrig grammatik. Nackdelen är att det kräver att man går in och granskar och redigerar lite i den fotograferade källtexten, vilket så klart är svårt för nyanlända elever att göra själva. Så Pixter fungerar bäst om man som lärare vill förbereda en text i förväg, att använda den för spontan stöttning under lektionen tycker jag är svårt.

Vilka appar använder du och dina elever? Tipsa mig gärna och berätta om fördelar, nackdelar och hur ni använder dem.