Rum 213

av Ingelin Angeborn är en spännande bok, som eleverna i åk 6 älskar. Vi kämpar på nu för att hinna läsa ut den innan sommarlovet, men vi rushar oss ändå inte igenom läsningen, utan tar oss tid att reflektera. Vi använder oss till exempel av modellen Citat och Tanke.

Citat:
”Spökrundan började med att vi delade in oss i par, för att vi skulle gå två och två.”
Tanke:
Jag valde det här citatet för att jag kommer håg när jag åkte till Liseberg när jag gick till spökhuset och det var rolig och läskig.

Citat:
”- Är du inte klok? frågade Meja till slut. Du höll ju på att skrämma ihjäl oss.”
Tanke:
Jag valde det här citatet för att det är så mycket läskigt att någon ska skrämma dig på en plats som du vet att det finns läskiga saker och du vet inte vad som ska hända på det här platsen men du går där för att ha roligt och kommer någon och skrämma dig, det kommer och va jätteläskigt.

Citat:
”Bea hade sänglampan tänd.”
Tanke:
Varför? Hon hade ingen bok med sig, och om hon hade det varför boken är inte i hennes hand, kanske hon skrev i sin dagbok, men det är inte i hennes hand. Vad har hänt.

Citat:
”Jag tycker du är söt också, viskade han. Först fattade jag ingenting. Vad menade han med också? Hur kunde han veta?”
Tanke:
Jag valde det här citatet för att det är lite spännande att de är kära i varandra.

Citat:
”Bea fick låna min mp3 när jag gick.”
Tanke:
Kanske hon lite pengar. Kanske är familien fattig. Jag blir ledsen när jag tänker på det.

En annan stödstruktur är Fundera över texten.image

Fundera över Rum 213
Jag undrar om Bea samarbetar med spöket? Jag undrar om Bea verkligen är rädd?
Om jag var spöket så skulle jag fortsätta med att skrämma, eftersom de andra tror att Bea som tar grejer. Och om jag var Meja så skulle jag gräva djupare på det här med att ringen är borta och kameran också. Om jag var Elvira så skulle jag fråga Bea om hon vet om spöket och kanske vet något om spöket. Om jag var Bea så skulle jag inte lägga mig i Elviras och Mejas pratstund, eftersom de misstänker att det är hon.
Jag tycker att Bea är konstig eftersom hon tar inte det här riktigt på allvar. Hon håller sig borta från de här problemen. Meja är väldigt nyfiken och vill ha svar om vem som tog ringen och kameran. Bea är konstig. Hon följde inte med på spökrundan och har ingen mobil och är kanske fattig.
Jag tror att Elvira och Melker kommer att vara ihop nån gång under nån annan kapitel. Meja kommer säkert inte att ge upp på det här med den försvunna ringen och kameran. Bea kommer att fortsätta att kunna undvika de här problemen med den försvunna ringen och kameran. Hon kommer att få vara med Elvira och Meja, men hon kommer inte att ta lika mycket på allvar.

Fundera över texten
Jag undrar varför Bea kom inte till spökrundan. Det är konstigt att Bea vill stanna i en hus som där hon har sett en spöke. Hon gjorde någon sakdärför hon kan inte va 3 timmar i en rum utan att göra ingenting bara lissna musik.
Om det var jag skulle jag säga till Björn att min ring är försvann. Om jag var Elvira jag säger till instruktörer allt som har hänt så de kan skriva i en papper ”Vi undrar var är en ring och en kamera” så alla på läger kan hjälpa.
Jag tror att finns en spöke. Nästan allting har försvann, Bea har sett den och Henny säger att det finns en. Hur kan de inte tänka på det. Det finns en spöke.
Jag tror att Meja har in i sig spöken. Meja tror inte på spöken, hon vaknar inte så mycket när Bea såg den första gång spöken, hon säger hela tiden att det är Bea som ta saker, våra saker, men Meja har inte hela tiden sett spöken, tex när de gick i spökrunda och när hon pratar med Kevin, spöken är med Bea. Men den sak som jag tänker på mer är att Meja har ingen kamera och Elvira hennes ring, då har Elvira ingen som är viktig till henne så spöken gjorde att hon blev rädd.
Det är svårt att förstå hur kan Bea sova om hon sett en spöke. Om jag ser en spöke jag ringer till mina föräldrar och mer när jag har sett flera gånger. Hur kan hon inte gå från där. Spöken gör någon sak till henne.

De reflexioner som eleverna skriver, läser de upp i gruppen och får både frågor och tankar av kompisarna och av mig. Det de skriver blir utgångspunkter för intressanta samtal om texten och om livet.

Det är också viktigt att få vara kreativ och kunna leka lite med språket. Ett sätt att göra det är att använda poesiformen Blackout Poetry. Eleverna fick välja mellan två uppkopierade sidor ur Rum 213 och skapade sina dikter ur den befintliga texten.imageimage

Som stöttning i läsningen använder jag mig bland annat av Expertordlista. Orden i listan tränar vi på olika sätt, exempelvis genom att muntligt sätta in dem i egna meningar.
”Jag blev bekymrad när min klasskompis tappade bort sitt busskort.”
”Jag tyckte inte att det var ett bra förslag, men kom inte på något bättre, så jag köpte idén.”
”Jag såg ängsligt på när han skulle skatea upp på den stora rampen.”
”Man får inte klottra på dörren.”
”Jag tycker att tissla och tassla är bra om det är något viktigt.”
image

”Samtalet är det som ger läslust” säger Martin Ahlstedt, en av årets pristagare till Svenska Akademiens svensklärarpris – och jag kan bara instämma. I podden Skolsverige kan du höra honom samtala med Jacob Möllstam och berätta om sin undervisning där skönlitteratur och textsamtal står i centrum: http://skolsverige.com/?p=817

Annonser

En annan version

av bilderboken Grodan och främlingen är en fin bild av vad en elevs hårda arbete i kombination med medveten undervisning kan göra. När denna elev kom till svenska skolan i november hade hon aldrig tidigare gått i skolan och kunde inte läsa eller skriva på modersmålet.

image

image

image

image

image

image

image

image
image

Grodan och främlingen

Vi har jobbat med denna fina bilderbok ganska många lektioner.imageFöljande arbetsgång använder jag ofta. Den är så bra för den innehåller alla momenten lyssna, samtala, läsa, skriva och rita på flera olika sätt och eleverna lär sig mycket.

1 Eleverna lyssnar på sagan på modersmålet, via UR.skola eller UR.play. I den här elevgruppen lyssnades det på arabiska och dari/persiska. De lyssnar två och två vid dator eller surfplatta och har samtidigt den fysiska boken att titta i.

2 Jag högläser boken på svenska för hela gruppen och visar samtidigt bilderna på cleaverboarden. Under läsningens gång samtalar vi om ord och om handlingen.image Några elever kan mer svenska än andra och bidrar till att stötta kompisarna. Vi använder också översättningsappar och bildgooglar.

3 Eleverna får sortera ett antal påståenden om texten under rubrikerna sant och falskt. De som jag tänker kan klara uppgiften på egen hand jobbar själva och de som behöver kämpa mer med läsningen jobbar två och två. Sedan jämför vi i gruppen hur vi har sorterat och berättar för varandra hur vi har tänkt.image

4 Eleverna ritar en bild om något i sagan och skriver ord till.imageimageimage

5 Eleverna jobbar med att sortera fem centrala bilder från sagan i kronologisk ordning. Var och en får berätta för mig om bilderna och vad som händer.image

6 Nu är det dags att skriva. Eleverna återberättar handlingen med hjälp av sina bilder och orden vi samlat. De skriver på dator eller surfplatta med talsyntes. Här följer några elevtexter:

Grodan och främlingen
Grisen säger:
– En råtta inte bra.
Grodan går till Råttan och ser att han är bra.
Grisens hus brinner. Råttan kastar vatten.
Alla djuren blir kompisar.
Råttan fiskar. Grisen äter äpple. Haren grillar fisk. Grodan säger:
– Hej!
Ankan simmar.
Råttan säger:
– Hej då. Jag ska till Amerika.
Kompisarna gråter.
Råttan säger:
– Snart kommer jag tillbaka.
Av Midian

Grodan och främlingen
– Har ni sett den smutsiga Råttan, sa Grisen.
Grodan gick och såg att Råttan är snäll. Grodan och Råttan blir kompisar. En dag brinner Grisens hus. Sen kommer Råttan med vatten och släcker elden.
Haren ramlar i vattnet och skriker:
– Hjälp! Sen kommer Råttan och hjälper Haren. Efter det blir alla kompisar.
Sen tänker Råttan flytta till Amerika. Kompisarna blir ledsna och säger:
– Hej då!
Av Yahya

Grodan och främlingen
Först säger Grisen att Råttan är dålig. Råttan och Grodan pratar. Råttan säger:
– Hej!
Grisen och Ankan och Grodan pratar och Grodan säger:
– Råttan är bra.
Grisens hus brinner. Råttan hämtar vatten och kastar på huset. Han hämtar vatten igen och igen och igen. Elden släcks.
Råttan fiskar och Grodan och Ankan är glada och Grisen ock Haren äter äpple.
Grisen och haren och Grodan och Ankan gråter för Råttan går Amerika. Alla säger hejdå.
Av Milad

7 Eleverna får sina texter sönderklippta i stycken och uppgiften är att para ihop den egna texten med rätt bild. Sedan gör var och en antingen en väggposter eller en liten bok.image

image

imageimage

8 Eleverna tränar på att högläsa den egna texten, både för varandra och för mig. Nu samtalar vi också om de frågeställningar texten erbjuder. I den här sagan är det naturligt att lyfta till exempel varför endel tycker illa om personer de inte känner, om alla har rätt att bo var man vill och hur man är en bra kompis.

9 Slutligen tar eleverna hem sina texter och läser dem hemma – glada och stolta!

KlassRUMMET

Hur inreder vi våra klassrum för lärande? Vad signalerar vi med vår möblering? Vilken sorts undervisning och vilka elevaktiviteter är möjliga i klassrummet?

Mitt klassrum är ganska litet, men jag har försökt göra det bästa möjliga utifrån förutsättningarna. Rummet domineras av ett stort bord i mitten. Här kan eleverna jobba både enskilt och parvis, och vi samlas ofta runt bordet för gemensamma lärarledda diskussioner och högläsning.imageEleverna har inga bestämda platser, men de har inte heller valfri placering. Varje elev som undervisas i Hjärtat tillverkar en namnskylt som vi lärare placerar ut innan lektionen, beroende på vilka elever som ska samarbeta. Denna styrning ger eleverna trygghet och samtidigt en stor frihet för oss lärare att förändra i grupperna beroende på uppgift, modersmål, ålder, social förmåga och så vidare.imageEn annan plats för lärarledda samtal och högläsning och annan undervisning på gruppnivå, är framme vid den interaktiva tavlan. Oftast samlar jag de elever som ska delta i undervisning här i en halvcirkel och själv sitter jag på en liten pall framför dem. Att sitta lägre än eleverna ger mig en väldigt bra uppsikt, i och med att grupperna i Hjärtat sällan överstiger 15 elever samtidigt. De kan också se både mig och tavlan tydligt på samma gång. När vi samskriver har jag oftast det externa tangentbordet i knät, vilket gör att jag ser och kan lätt samspela med eleverna och de ser både mig och texten som växer fram.imageI anslutning till detta rum finns också ett litet grupprum där vi kan samla mindre grupper av elever som ska göra något gemensamt, eller som behöver extra lugn i sitt skrivande.image

imageEftersom läsning på många olika sätt, av olika texter, är centralt i min undervisning, tycker jag att det är viktigt att det är synligt för eleverna. Det ska finnas många fina böcker, på olika nivåer, presenterade på ett lockande sätt.imageimageimageimageJag har ingen kateder – och önskar heller ingen – men naturligtvis behöver jag en avlastningsyta i klassrummet för sånt som jag har förberett, samlat in, ska ge respons på och som jag vill ha lätt tillgängligt. Detta har jag på ett hörn av en av de väggfasta arbetsbänkarna och där är det ”hands-off” för eleverna.image

Ja, så här ser det ut i mitt klassrum. Möblerat för läsning, skrivning, samtal, enskilt arbete, samarbete och lärarledd undervisning.

En bok!

Ja, det ska faktiskt bli en bok! Jag har fått möjlighet att skriva en bok för Natur & Kultur som heter Nyanlända elever – undervisning, mottagande och flerspråkighet. Det känns otroligt roligt och spännande!

Jag har försökt att skriva den bok som jag själv hade velat läsa när jag började undervisa nyanlända och flerspråkiga elever på låg- och mellanstadiet, innan jag hade vidareutbildat mig inom svenska som andraspråk. Det är på många sätt ett otroligt svårt och komplext uppdrag som många klass- och ämneslärare nu brottas med och jag hoppas att den här boken ska kunna bidra med information, undervisningsidéer och arbetssätt som lärare kan ha nytta av direkt i sina klassrum. Men vad jag framför allt vill visa på är glädjen i att få undervisa dessa elever och att det finns oerhört mycket vi som lärare kan göra med små medel i den vanliga undervisningsgruppen för att skapa bra undervisning för nyanlända och andra flerspråkiga elever.

Boken är indelad i sju kapitel: Mottagandet, Flerspråkighet, Stöttning, Tala, Läsa, Skriva samt det avslutande kapitlet Frågor jag ofta får. Vad som ska tas upp i olika kapitel har inte alltid varit självklart, då allt hör samman och är viktiga delar för att eleverna ska lyckas i skolan – men jag tänker att kapiteluppdelningen ska underlätta läsningen och bidra till att varje lärare snabbt ska kunna hitta den inspiration som just hen behöver i sitt klassrum.

Boken inleds med skolans stora betydelse för nyanlända barn. Skolan innebär förutom lärande och kunskaper, också trygghet och stabilitet och inte minst lek och kompisrelationer. Ett talande exempel är när en elev vid skoldagens slut, den tredje dagen i svensk skola, frågade mig:

”Du glad Sara?”
”Ja, jag är glad. Är du glad?”
”Ja, ja, ja! Of course! Mycket jätteglad! Skola nu.”

En annan gång jag minns var när tre nyanlända elever är på väg hem efter sin första skoldag i Sverige. Taxichauffören skulle precis till att stänga dörren, för att köra dem tillbaka till flyktingförläggningen, när en av eleverna ropade:

”I love you skola!”

 imageBoken beräknas att komma ut inför höstterminstarten 2016.