BFL, sva, sfi och modersmål

Mina kollegor Lena Ramirez Södergren från KomVux och Maria Lachan från Ludvigsborgsskolan och jag har haft en studiedag tillsammans med lärare i svenska som andraspråk, svenska för invandrare och modersmål. Här är lite av det jag tog upp:

För SFI finns digitala verktyg förspråkutveckling.

Jag kan också rekommendera en annan mycket bra, och öppen, lärresurs för studiehandledning.

Vi tittade på ett inslag i Rapport i SVT som handlade om nyttan med Twitter för lärare.

För mer inspiration:
Anna Kayas blogg Ny i svenska skolan. På Twitter: @anna_kaya
Hanna Stehagens blogg Mitt språkutvecklande klassrum. På Twitter: @stehagen
Tiia Ojalas blogg Multikultiskola.På Twitter: @TiiaOjala
Hulya Basarans blogg Hülya. På Twitter @Hulbas
Anne-Marie Kölings blogg Korlings ord. På Twitter: @Korlingsord
Cilla Dalén skriver på Pedagog Stockholm. På Twitter: @cilladalen
Jag heter @frksarapersson på Twitter. Följ mig gärna, så följer jag dig och vi kan hjälpas åt och samarbeta ännu mer!

Kartläggning
Skolverket kommer ut med ett material 2016. Vad gör vi så länge? Vi måste kartlägga elevernas kunskaper i alla ämnen och även erfarenheter och intressen, samt hur de har lärt sig tidigare. På Skogshaga använder vi tills vidare Kartläggning av nyanlända elever från Isaberg förlag. Hur gör ni?

Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever.

Formativ bedömning med nyanlända elever
Boken Att följa lärande är skriven av bedömningsforskaren Dylan Wiliams.imageDär presenterar han fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Lite förenklat är de:

  1. Tydliggöra mål och kriterier för framgång. Vad ska man lära sig? Vad kan man när man kan detta?
  2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet. Exempelvis kartläggning. Ta reda på vad eleven kan och samla ”bevis”, viktigt både för lektionsplaneringen och för betygssättningen.
  3. Återkoppling som för lärandet framåt. Tydligt visa för eleverna vad de ska göra för att komma vidare i sitt lärande.
  4. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Se till att eleverna får till vana att lära av och med varandra. Att hjälpas åt är att lära, inte fusk!
  5. Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess. Eleven ska lära sig att själv bedöma sitt arbete. Har jag lärt mig det jag ska? Är jag nöjd? Varför/varför inte? Vad kan bli bättre?

Exempel på arbetssätt som främjar strategi 2:
• Göra löpande anteckningar under och efter lektionen. Vad ser jag att eleven kan, inte kan, hur samarbetar de, vem hjälper vem osv. Allt för att kunna forma nästa lektion efter elevernas behov.
• Bedömningssamtal, enskilt och i grupp. För att få till dessa under lektionstid är det viktigt att skola in eleverna i att samarbeta, fråga och hjälpa varandra. Sitter läraren med en grupp får inte samtalet bli sönderhackat av frågor där eleverna kan vara resurser för varandra.

Exempel på arbetssätt som främjar strategi 3:
• Jag ser att du…(använder, kan, skriver, förstår, har lärt dig osv) Ge denna respons muntligt eller skriftligt – ofta!
• Ställa intresserade frågor för att få eleven att utveckla sin text. “När jag läste din text blev jag så nyfiken på…/jag undrar…/hur kommer det sig att…?” Extremt effektivt, istället för att “rätta”.
• Inte ”rätta” alla fel i t ex en text och be eleven återkomma, utan istället välja ut ett eller två områden att förbättra som jag inriktar min bedömning på. Helst ska ju eleven veta om detta redan innan, t ex “I det här arbetet fokuserar vi på pronomen och sambandsord”.
• Få eleven att själv tänka igenom sitt resultat. T ex “2 uppgifter här har du inte löst riktigt rätt. Fundera över vilka det kan vara och förklara vad du tror gick fel.

Exempel på arbetsuppgifter som främjar strategi 4:
• Låt eleverna läsa varandras texter och ge respons. Förstår du vad kompisen menar? Kan du några ord som din kompis kan ha nytta av i denna text? Vad tänker du om stavning, ordföljd mm? Oftast behöver man inte ens ge dessa responsförslag, för eleverna är så ivriga att dela med sig av sina kunskaper ändå. Att hjälpas åt och sätta ord på det man själv kan är en stark drivkraft hos många elever.
• Arbeta gemensamt med bilder, exempelvis så här:
”Jag ser…” Låt alla sätta ord på vad de ser. I samtalet lär vi av varandra och alla kan vara med på sin nivå. Uppmuntra att eleverna lånar ord från varandra. Igen: att härma är att lära!
”Jag tänker…” Låt fantasin flöda. Här handlar det inte bara om vad vi faktiskt ser på bilden, utan vad vi tror, tänker, undrar och tycker.
Sedan får alla berätta om en person eller en sak på bilden. Använd ord och uttryck som vi lärt tillsammans för att skapa en berättelse.
• Klipp sönder texter som ni jobbat med och låt eleverna parvis få försöka sätta ihop dem igen. Främjar diskussioner om ords betydelser, ordföljd och meningsbyggnad.
• Jobba med elevexempel där eleverna får reflektera kring vad som är kvalitet. Vilket svar/lösning/text är bäst? Varför? Hur ser du det? Även försöka hitta brister i dessa exempel eftersom det är lättare att upptäcka brister i andras texter/lösningar än i sina egna.

Exempel på arbetssätt som främjar strategi 5:
• Självbedömning, kan ske både muntligt och skriftligt, t ex i loggbok.
• Summera lärandet/upplevelsen/erfarenheten/insikten. Enskilt eller med hela gruppen i slutet av lektionen. Vad har du/vi lärt/gjort/kommit på/övat idag?

Följande arbete kring text har jag fått inspiration till av Anne-Marie Körling och den främjar samtliga strategier:

  • Jag högläser texten och varvar med read-out/think out – och visar därmed mina läs-och lärstrategier för eleverna. Eleverna får aktivera sin förmåga att lyssna.
  • Eleverna får texten. Jag högläser texten igen, eleverna följer med, får frågor och får ställa frågor.
  • Sedan samläser vi texten högt efter egen förmåga.
  • Därefter får eleverna arbeta två och två. Läsa, lyssna, förklara, försöka förstå mer.
  • Vi kan också diskutera samspelet med bilden, illustrationen och gärna ha åsikter om vad som illustrerats.
  • Därefter får eleverna ta sig an texten genom att markera det de kan med en understrykningspenna. Därefter ringar de med en blyertspenna in de ord som de tycker att de inte förstår och vill lära sig.
  • Efter allt detta arbete kan eleverna arbeta med att ta reda på vad de ord betyder som de ringat in t.ex. genom att fråga kompisar eller mig, använda ordbok, översättningsprogram på datorn eller appar. Av de olika översättningsappar som finns, tycker jag att Översätt och SayHi är mest elevvänliga.
  • Slutligen är eleverna redo att ha texten i läxa.

 

Håll till godo och hör gärna av er med respons och idéer!

Annonser

3 thoughts on “BFL, sva, sfi och modersmål

  1. Ping: Tacksam förstelärare, samt några råd till rektorer | hjartatskogshaga hos @frksarapersson

  2. Att följa lärande av Dylan William är en jättebra och tydlig bok, tycker jag. Vilket bra arbetssätt som integrerar formativa och språkutvecklande moment! Jag blir lite sugen på att jobba med nyanlända.

  3. Ping: Om, genom och för värdegrunden | hjartatskogshaga hos @frksarapersson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s