Alla elever ska få känna att de kan och allas röster ska höras i klassrummet

Det är mitt motto. Och nu har jag fått chansen att låta mina elever höras utanför klassrummet också. Denna vecka modererar jag Svenska Institutets twitterkonto @sweden, som är ett straffetkonto; en ny svensk varje vecka. Syftet är att visa för de 130 000 följarna runt om i världen olika röster, bilder, åsikter och upplevelser från Sverige. Då måste det finnas lite barnperspektiv också tycker jag!

Vill du läsa några av de frågorna som eleverna fick, och som de valde att svara på, så sök på taggen #swedishkidsanswer.

Annonser

Translanguaging i praktiken

var temat i förra nummret av tidningen LiSetten, som ges ut av LiSA, Riksförbundet lärare i svenska som andraspråk. Jag hade blivit ombedd att skriva en artikel till det temat. Nedan följer min text. Vill du bli medlem i förbundet kan du bli det här:

Medlemskap

Och vill du köpa lösnummer av tidningen kan du göra det här:

Köp lösnummer

Glädjande nog växer medvetenheten om vilken nytta flerspråkiga elever har av translanguaging, alltså att medvetet använda flerspråkighetheten som resurs i undervisningen och låta eleverna använda alla sina språk i lärandet. Men att man förstår att något är viktigt, innebär inte att man tycker att det är lätt att omsätta det i den egna praktiken. I den här artikeln ska jag ge exempel på hur jag gör i mitt flerspråkiga klassrum tillsammans med låg- och mellanstadieelever.

Man kan som kollegium börja i det lilla genom att visa uppskattning och intresse för alla våra elevers språk och kultur. Vi kan genom små gester förmedla att det är värdefullt för såväl individ som skola och samhälle i stort att kunna många språk. Att som lärare lära sig säga Hola eller Marhaba och Gracias eller Shokran är inte så svårt. Det är också betydelsefullt att vi benämner elevernas modersmål korrekt och till exempel frågar ”Vad heter det ordet på spanska?” istället för ”Vad heter det på ditt språk?” Vi också kan låta elevernas modersmål finnas med i vardagen genom att hälsa god morgon på samtliga klassens språk, ha välkomstskyltar på de språk vi har på skolan och sjunga sånger på olika språk.

Det är mycket värdefullt är att eleverna får erkännande för det de redan kan, att vi i skolan uppskattar kunskaper oavsett vilket språk de uttrycks på. Elever som kan skriva på modersmålet, kan med fördel få använda det i det egna skrivandet, när det svenska språket ännu inte räcker till. Det maximerar lärandet och delaktigheten att kunna delta i samma uppgifter och övningar som resten av gruppen, och minskar även den frustration man kan känna vid upplevelsen av att kunna något, men inte förmå visa det. Hos mig kan det vid en skrivuppgift gå till så att jag först ser till att alla förstår vad uppgiften går ut på. Det kan jag göra på olika sätt, till exempel modellera genom att skriva själv, samskriva med eleverna, benämna texttypen på elevernas modersmål eller att ta hjälp av eleverna för att förklara och översätta för varandra. Sedan när eleverna ska börja skriva kan de som ännu inte kan skriva på svenska få skriva på sitt starkaste språk istället. När texten är klar kan jag välja att eleven berättar muntligt för mig vad det står, och ibland nöjer vi oss med det. Jag kan också välja att eleven får försöka översätta texten till svenska med hjälp av min stöttning, översättningsverktyg eller samarbete med en kompis. Vi kan också avsluta med att eleven tar med sig texten till modersmålsläraren och både bearbetar och översätter den där.

Elever som kommit en bit på väg i sin skrivutveckling på svenska, kan fortfarande vara betjänta av att veta att det är helt okej att använda mer än ett språk i en och samma text. Eleven skriver så mycket hen förmår på svenska, men när tankarna är mer komplexa än det svenska ordförrådet, är det värdefullt att kunna ta till ord från ett annat språk man kan. Här följer ett utdrag ur en lässlogg, skriven av en nyanländ elev som läste Mio, min Mio. Hon skrivit ner sina tankar om ifall karäktären riddar Kato är ond och här blev det verkligen tydligt för mig hur viktigt det är att inte låta elevens andraspråksutveckling stå i vägen för hennes möjligheter att uttrycka komplexa tankar. Så här skev hon:

”Nej, han är inte ond. Därför alla tänker att han ta människor. Men jag tänker att ond är fader kungen. Tänker att riddar Cato ta människor därför han hjälp alla som bor i Landet i Fjärran. Därför han är bra människa han hjälp alla och jag tror att alla nu tror; Varför är Landet Långt Borta feo? Jag säger: Därför Pappa kungen har destrozado den landet och a mentido för alla och sa ”Riddar Cato är ond.” Men det inte bra. Riddar Cato hjälp alla. Och han har en klo av järn därför Pappa kungen se la corto och kungen inte heter Pappa kungen han heter Ond!!!”

I efterhand kunde vi tillsammans konstatera att det var fult, förstört, ljög och högg av handen som hon menade.

Även när vi läser skönlitteratur har vi nytta av translanguaging. Ofta startar vi med att samtala om bokens titel och framsida. Vi turas om att benämna vad vi ser på bilden och det kan vi naturligtvis göra på vilket språk som helst. När en elev vill benämna något på bilden och inte finner det svenska ordet, pekar hen samtidigt som hen säger på modersmålet vad det är. Sedan kan jag eller en kompis ge det svenska ordet och eleven i fråga härmar. När vi sedan börjar läsa använder jag mig av så kallade expertordlistor. Där skriver jag upp bärande ord och begrepp från texten och ger förklaringar i form av exempelvis omskrivmingar, synonymer, bilder eller översättningar till andra språk.

Ibland jobbar vi med det jag kallar tvillingläsning. Det innebär att man läser en bok på två språk parallellt. Det är ett mycket motiverande sätt att läsa som man antingen kan göra tillsammans eller enskilt. Om man läser enskilt med en elev, eller om en elev läser själv, är det enklast att ha de två böckerna uppslagna framför sig. Om man ska läsa för en grupp elever kan man med fördel visa en och samma sida samtidigt från de båda böckerna på tavlan. Det kan man göra med hjälp av en lärplatta, digitalkamera eller en dokumentkamera. Någon som behärskar det andra språket läser den sidan först. Det kan vara en studiehandledare, en elev eller en förälder. Sedan läser man själv samma sida på svenska. Lärare och elever hjälps åt att upprepa de viktigaste orden på båda språken och man kan också skriva en tvåspråkig ordlista. Att tvillingläsa i den ordinarie klassen där kanske de flesta eleverna har svenska som modersmål, är ett givande sätt att synliggöra flerspråkigheten på skolan. Det bidrar också till inkludering och samhörighet.

Inför såväl skrivuppgifter som läsning får eleverna ofta lösa uppgifter tillsammans muntligt först. Det kan vara att brainstorma om det man ska skriva eller att fantisera och beskriva en av karaktärerna vi läser om. Vid dessa tillfällen låter jag gärna elever som har samma modersmål vara i samma grupp, så att de ska kunna samtala och samarbeta på ett djupare plan. Ibland kan jag också sätta samman elever som alla har en ganska utvecklad engelska, men olika modersmål. Detta gör inte att eleverna ”struntar i” svenskan, tvärt om. De är mycket medvetna om att de ska lära sig svenska och ofta kan jag höra samtal där svenska, persiska, turkiska och engelska används omvartannat. Allt för att kommunicera och klara uppgiften.

Jag vill gärna avsluta med att nämna två ytterligare exempel som lärare i alla skolans ämnen kan ha nytta av för att få med sig alla sina elever. Inför ett arbetsområde eller en lektion kan man som lärare välja ut ett eller ett par centrala begrepp eller ord och lära sig det på elevens modersmål, för att på så sätt få alla elever att förstå vad man ska jobba med och kunna aktivera eventuell förförståelse. Man kan också låta elever som inte behärskar så mycket svenska få berätta muntligt på sitt starkaste språk, gärna med bildstöd, allt vad de vet om arbetsområdet. Den nyanlända eleven kanske har kunskaper om matsmältningen, solsystemet, mänskliga rättigheter eller vad det nu kan vara, sedan tidigare och att få sätta ord på sina kunskaper inför läraren innebär en stor bekräftelse, samtidigt som eleven aktiverar sina förkunskaper.

Även nyanlända elever med mycket kort eller ingen skolbakgrund, kan nå skolframgång med hjälp av undervisning som präglas av glädje, delaktighet, stöttning, höga förväntningar – och translanguaging!

Ett avsked

En elev som ska utvisas och jag tar idag avsked av varandra. Vi väljer var sin dikt. Läser. Kramas. Säger adjö. Mitt hjärta brister. Igen.

Elevens dikt:

Jag ser dig

När jag är borta
kommer de här raderna
att vara kvar.

Jag skriver
och du läser
någon helt annanstans,
i en helt annan tid.

Fast kanske ser du
att jag sitter här mellan raderna
och ler?

Jag ser
i alla fall dig.

(Mårten Melin)

Min dikt:

Det är vackrast när det skymmer

Det är vackrast när det skymmer.
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden,
över markens hus.

Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar alla stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet
människan till lån.

Allt är mitt och allt skall tagas från mig,
inom kort skall allting tagas från mig.
Träden, molnen, marken där jag går.
Jag skall vandra,
ensam utan spår.

(Pär Lagerkvist)

Vår rastverksamhet

är något vi är väldigt stolta över. Varje rast erbjuds vuxenledda aktiviteter och i låneboden kan man komma och låna olika leksaker, spel och redskap. Låneboden bemannas av en vuxen tillsammans med några frivilliga elever. Här är Raian och Ranim.

”Man måste ha tålamod när man jobbar.”, säger Ranim.

Skogshagaskolans engagemang för lek och rörelse har uppmärksammats av SVT och även av Västervikstidningen. Kul, tycker vi!

En lyckodag!

Idag kom två före detta elever som jag inte sett på över två år och hälsade på mig i skolan. Som jag har tänkt på er! Hoppas, hoppas, hoppas nu att allt går i lås kära ni!

En annan rolig sak är att jag just upptäckte att jag igår hade min bästa dag hittills här på bloggen med 3242 läsningar. Tack så mycket alla ni som läser och kommenterar! Tillsammans kämpar vi på för en bra skola med god utbildning för alla barn i Sverige!img_0119

Foto: B.P.

Älskade barn!

Du finns kvar i Sverige! Du och din familj har fått uppehållstillstånd!

Du anar inte hur glad jag blev när du ringde igår och berättade det. Uppbrottet från skolan och från Västervik förra året kom alltför hastigt och framtiden var oviss. Jag var så orolig för din skull, men försökte hålla modet uppe när jag var ute på förläggningen för att säga adjö. ”Det blir bra. Det kommer att ordna sig.” Minns du att jag sa det? Och nu, nu tror jag faktiskt på det själv.

Du som aldrig tidigare fått gå i skolan och som fått uppleva så mycket svårt i ditt unga liv och fått ta ett allt för stort ansvar, du kom skuttande till skolan varje dag. Du studsade in i klassrummet. Du kämpade med bokstäverna, siffrorna och orden. Du lärde dig så sakta att läsa. Nu vet jag att du ska få fortsätta din utbildning och ditt liv har i Sverige, och det gör mig så otroligt lättad och glad!

Många är ni som genom åren kommit och gått i klass Hjärtat. Men i mitt hjärta kan ni bara komma in. Aldrig ut.image

Stötta nyanlända i vardagen

är det glädjande nog många vuxna svenskar som vill göra. Då och då får jag frågan om vad man kan tänka på om man vill stötta nyanlända vuxna som arbetskamrat, praktikhandledare, deltagare i språkcaféer, granne, kompis med mera. Här tänkte jag sammanfatta mina viktigaste tips.

  • Möt den andre med nyfikenhet och öppenhet. Kan man mötas som två jämlikar som är intresserade av varandras liv och erfarenheter är chansen större att båda får ut mycket av mötena.
  • Tänk inte att du ska undervisa. Småprat och samtal är mycket givande för språkutvecklingen. Har man svårt att komma igång kan det vara bra att utgå från bilder. Kanske vill man visa varandra bilder på barn, familj, husdjur och fritidsintressen, då brukar det alltid finnas saker att prata om. Ställ frågor och uppmuntra den andra personen att också fråga mycket.
  • Om personen själv ber om det, kan man rätta talet då och då, men min erfarenhet är att det hackar sönder samtalet om man rättar för ofta. Om personen uttalar något så pass fel, eller använder uttryck, som gör att det riskerar att bli stora missförstånd i kommunikationen är det bra att förklara och hjälpa. Ren undervisning däremot, som språkteori, grammatik och skrivande, kan man som vardagsstöttare med varm hand överlåta till utbildade lärare.
  • Visa att du har förståelse för att det kan vara svårt att lära sig ett nytt språk som vuxen. Ge personen gott om tid att samla sina tankar och finna orden när ni samtalar. Försök att undvika att avbryta eller fylla i meningar om den andra tvekar eller pausar.
  • Var inte orolig för att göra fel. Att du ger av din tid och ditt språk är ett fint komplement till sfi och annan undervisning. Att få chansen att möta vardagssvenska och prata fritt om olika samtalsämnen är mycket givande. Kanske kan du vara lite observant på att du själv inte blir för dominant i samtalet. Det är lätt hänt att den som kan språket bäst pratar mest. Var inte rädd för lite tystnad och pauser i samtalet, det kan behövas för båda parter för att orka lyssna noggrant och hinna förstå vad den andre menar.
  • Tag hjälp av alla tillgängliga resurser för att hålla samtalet igång och hjälpa den andre att våga och kunna uttrycka sig. Det kan till exempel vara kroppsspråket (peka och gestikulera), rita/skissa, ord och uttryck från andra språk och översättningsappar.
  • Tipsa gärna personen om  olika sätt att träna svenska hemma. Kanske vill ni göra något av detta tillsammans, som att lyssna på ett radioprogram, läsa en tidning eller spela spel. Ha det så trevligt!fullsizerender