Samarbete mellan lärare

för bättre resultat i både undervisningen och integrationen i samhället, är något som ligger mig varmt om hjärtat. Därför blev jag glad när min kollega Mustafa Saoud bad att jag skulle medverka i en liten film på det temat. Filmen kommer Mustafa använda i sin föreläsning på Skolverkets rikskonferens för modersmålslärare i arabiska 12/5.

Lycka till Mustafa! Ditt och alla modersmålslärares arbete är enormt viktigt för eleverna och för Sverige!

Dit ljuset inte når

av Annika Thor är en härlig historisk bok med spänning, vänskap och identitet i centrum. Jag läser den ihop med 4:orna och en dag när Västerviks Tidningen var och hälsade på hos oss blev en av våra lektioner kring den boken till ett fint reportage. Här kan du läsa det reportaget.

En stöttning som kan behövas när man läser böcker med många olika personer att hålla reda på är att ge eleverna en lista över karaktärerna.

Ljungbergs teatersällskap

  • Anna-Maria = Angelique
  • Anna-Marias mor (mamma)
  • Anna-Marias far (pappa)
  • Mamsell Henriksson (en gammal kvinna)
  • Herr Wikander (en gammal man)
  • Herr Björkegren (är i pappans ålder)
  • Kristoffer (är i Anna-Marias ålder)

Bilder och Expertordlista är också stöttningsverktyg som jag gärna använder.

c3d986a0-3b9aca00-1-img_0083

c3d986a0-3b9aca00-2-img_0082

I min bok Nyanlända elever berättar jag mycket om hur jag arbetar med skönlitteratur tillsammans med eleverna. Och just det – boken har ju Västerviks Tidningen också skrivit om, vilket du kan läsa här.

Translanguaging i praktiken

var temat i förra nummret av tidningen LiSetten, som ges ut av LiSA, Riksförbundet lärare i svenska som andraspråk. Jag hade blivit ombedd att skriva en artikel till det temat. Nedan följer min text. Vill du bli medlem i förbundet kan du bli det här:

Medlemskap

Och vill du köpa lösnummer av tidningen kan du göra det här:

Köp lösnummer

Glädjande nog växer medvetenheten om vilken nytta flerspråkiga elever har av translanguaging, alltså att medvetet använda flerspråkighetheten som resurs i undervisningen och låta eleverna använda alla sina språk i lärandet. Men att man förstår att något är viktigt, innebär inte att man tycker att det är lätt att omsätta det i den egna praktiken. I den här artikeln ska jag ge exempel på hur jag gör i mitt flerspråkiga klassrum tillsammans med låg- och mellanstadieelever.

Man kan som kollegium börja i det lilla genom att visa uppskattning och intresse för alla våra elevers språk och kultur. Vi kan genom små gester förmedla att det är värdefullt för såväl individ som skola och samhälle i stort att kunna många språk. Att som lärare lära sig säga Hola eller Marhaba och Gracias eller Shokran är inte så svårt. Det är också betydelsefullt att vi benämner elevernas modersmål korrekt och till exempel frågar ”Vad heter det ordet på spanska?” istället för ”Vad heter det på ditt språk?” Vi också kan låta elevernas modersmål finnas med i vardagen genom att hälsa god morgon på samtliga klassens språk, ha välkomstskyltar på de språk vi har på skolan och sjunga sånger på olika språk.

Det är mycket värdefullt är att eleverna får erkännande för det de redan kan, att vi i skolan uppskattar kunskaper oavsett vilket språk de uttrycks på. Elever som kan skriva på modersmålet, kan med fördel få använda det i det egna skrivandet, när det svenska språket ännu inte räcker till. Det maximerar lärandet och delaktigheten att kunna delta i samma uppgifter och övningar som resten av gruppen, och minskar även den frustration man kan känna vid upplevelsen av att kunna något, men inte förmå visa det. Hos mig kan det vid en skrivuppgift gå till så att jag först ser till att alla förstår vad uppgiften går ut på. Det kan jag göra på olika sätt, till exempel modellera genom att skriva själv, samskriva med eleverna, benämna texttypen på elevernas modersmål eller att ta hjälp av eleverna för att förklara och översätta för varandra. Sedan när eleverna ska börja skriva kan de som ännu inte kan skriva på svenska få skriva på sitt starkaste språk istället. När texten är klar kan jag välja att eleven berättar muntligt för mig vad det står, och ibland nöjer vi oss med det. Jag kan också välja att eleven får försöka översätta texten till svenska med hjälp av min stöttning, översättningsverktyg eller samarbete med en kompis. Vi kan också avsluta med att eleven tar med sig texten till modersmålsläraren och både bearbetar och översätter den där.

Elever som kommit en bit på väg i sin skrivutveckling på svenska, kan fortfarande vara betjänta av att veta att det är helt okej att använda mer än ett språk i en och samma text. Eleven skriver så mycket hen förmår på svenska, men när tankarna är mer komplexa än det svenska ordförrådet, är det värdefullt att kunna ta till ord från ett annat språk man kan. Här följer ett utdrag ur en lässlogg, skriven av en nyanländ elev som läste Mio, min Mio. Hon skrivit ner sina tankar om ifall karäktären riddar Kato är ond och här blev det verkligen tydligt för mig hur viktigt det är att inte låta elevens andraspråksutveckling stå i vägen för hennes möjligheter att uttrycka komplexa tankar. Så här skev hon:

”Nej, han är inte ond. Därför alla tänker att han ta människor. Men jag tänker att ond är fader kungen. Tänker att riddar Cato ta människor därför han hjälp alla som bor i Landet i Fjärran. Därför han är bra människa han hjälp alla och jag tror att alla nu tror; Varför är Landet Långt Borta feo? Jag säger: Därför Pappa kungen har destrozado den landet och a mentido för alla och sa ”Riddar Cato är ond.” Men det inte bra. Riddar Cato hjälp alla. Och han har en klo av järn därför Pappa kungen se la corto och kungen inte heter Pappa kungen han heter Ond!!!”

I efterhand kunde vi tillsammans konstatera att det var fult, förstört, ljög och högg av handen som hon menade.

Även när vi läser skönlitteratur har vi nytta av translanguaging. Ofta startar vi med att samtala om bokens titel och framsida. Vi turas om att benämna vad vi ser på bilden och det kan vi naturligtvis göra på vilket språk som helst. När en elev vill benämna något på bilden och inte finner det svenska ordet, pekar hen samtidigt som hen säger på modersmålet vad det är. Sedan kan jag eller en kompis ge det svenska ordet och eleven i fråga härmar. När vi sedan börjar läsa använder jag mig av så kallade expertordlistor. Där skriver jag upp bärande ord och begrepp från texten och ger förklaringar i form av exempelvis omskrivmingar, synonymer, bilder eller översättningar till andra språk.

Ibland jobbar vi med det jag kallar tvillingläsning. Det innebär att man läser en bok på två språk parallellt. Det är ett mycket motiverande sätt att läsa som man antingen kan göra tillsammans eller enskilt. Om man läser enskilt med en elev, eller om en elev läser själv, är det enklast att ha de två böckerna uppslagna framför sig. Om man ska läsa för en grupp elever kan man med fördel visa en och samma sida samtidigt från de båda böckerna på tavlan. Det kan man göra med hjälp av en lärplatta, digitalkamera eller en dokumentkamera. Någon som behärskar det andra språket läser den sidan först. Det kan vara en studiehandledare, en elev eller en förälder. Sedan läser man själv samma sida på svenska. Lärare och elever hjälps åt att upprepa de viktigaste orden på båda språken och man kan också skriva en tvåspråkig ordlista. Att tvillingläsa i den ordinarie klassen där kanske de flesta eleverna har svenska som modersmål, är ett givande sätt att synliggöra flerspråkigheten på skolan. Det bidrar också till inkludering och samhörighet.

Inför såväl skrivuppgifter som läsning får eleverna ofta lösa uppgifter tillsammans muntligt först. Det kan vara att brainstorma om det man ska skriva eller att fantisera och beskriva en av karaktärerna vi läser om. Vid dessa tillfällen låter jag gärna elever som har samma modersmål vara i samma grupp, så att de ska kunna samtala och samarbeta på ett djupare plan. Ibland kan jag också sätta samman elever som alla har en ganska utvecklad engelska, men olika modersmål. Detta gör inte att eleverna ”struntar i” svenskan, tvärt om. De är mycket medvetna om att de ska lära sig svenska och ofta kan jag höra samtal där svenska, persiska, turkiska och engelska används omvartannat. Allt för att kommunicera och klara uppgiften.

Jag vill gärna avsluta med att nämna två ytterligare exempel som lärare i alla skolans ämnen kan ha nytta av för att få med sig alla sina elever. Inför ett arbetsområde eller en lektion kan man som lärare välja ut ett eller ett par centrala begrepp eller ord och lära sig det på elevens modersmål, för att på så sätt få alla elever att förstå vad man ska jobba med och kunna aktivera eventuell förförståelse. Man kan också låta elever som inte behärskar så mycket svenska få berätta muntligt på sitt starkaste språk, gärna med bildstöd, allt vad de vet om arbetsområdet. Den nyanlända eleven kanske har kunskaper om matsmältningen, solsystemet, mänskliga rättigheter eller vad det nu kan vara, sedan tidigare och att få sätta ord på sina kunskaper inför läraren innebär en stor bekräftelse, samtidigt som eleven aktiverar sina förkunskaper.

Även nyanlända elever med mycket kort eller ingen skolbakgrund, kan nå skolframgång med hjälp av undervisning som präglas av glädje, delaktighet, stöttning, höga förväntningar – och translanguaging!

Skönlitteratur med helt nyanlända elever – går det?

Ibland får jag höra att det inte går, att eleverna måste lära sig fler ord först, att de ändå inte skulle förstå. Men, jo! Det går! Och det är dessutom elevernas rättighet, anser jag. Dels ingår det i kursplanen för svenska som andraspråk, dels behöver alla barn få ta del av välskriven litteratur och få hjälp att ta sig in i föreställningsvärldar. För njutning, fantasi och kunskap.

Genom gemensam litteraturläsning kan vi jobba med:

  • Ordförråd
  • Lässtrategier
  • Grammatik
  • Litterära grepp
  • Att diskutera livsfrågor
  • Att leva sig in i olika livsöden
  • Att få nya perspektiv
  • Att få kunskap om andra tider och platser
  • Igenkänning och spegling

Och dessutom ge ”rika möjligheter att samtala, läsa och skriva … utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” som kursplanen föreskriver.

Men hur gör man då? Ja, naturligtvis krävs det att jag som lärare noggrant planerar hur jag vill att vi ska arbeta med den aktuella texten såväl före som under och efter läsningen. Min planering börjar redan när jag tänker ut hur jag ska presentera boken för eleverna för att väcka deras intresse och läslust.
Ibland berättar hur mycket jag tycker om den här boken och hur länge jag har gjort det.
Och ibland berättar varför jag har valt ut den här boken just för dem.
Jag kan också låta eleverna välja bok och då gör jag det mycket strukturerat.
Andra gånger kommer eleverna med önskningar och då kan det bli så här.

Jag måste också planera vilken stöttning mina elever behöver. Stöttningen kan till exempel vara att jag utnyttjar föremål, foton och illustrationer för att förtydliga och förklara det vi läser.

Stöttningen kan också vara så kallade Expertordlistor som jag antingen förbereder själv före läsningen eller tillsammans med eleverna under läsningens gång. Förklaringarna kan ges både på svenska och på elevernas modersmål (med hjälp av flerspråkiga kompisar, studiehandledare, översättningsverktyg, kollegor på nätet). Det kan också vara grammatiska förklaringar, som att visa på böjningar, prefix, suffix och andra mönster i språket och skisser eller bilder.

En annan viktig del av stöttningen är att låta eleverna själva komma till tals. Jag lägger ner mycket möda på att bygga upp ett tillåtande klimat i grupperna där det är accepterat att hjälpa, förklara och visa för varandra. Där det är en naturlig del av läsningen att samtala och interagera för att alla ska förstå och för att få olika perspektiv på det vi läst. Där man vågar säga fel och där man vågar härma för att lära.

Jag har skrivit ganska mycket om skönlitteratur här på bloggen och om du vill läsa mer kan du söka på taggarna läsning, läslyftet och stöttning. Men ett inlägg som jag skulle vilja lyfta fram, som handlar om arbetet under läsningens gång är det här om Rum 213 med elever i åk 6. Kanske vill du höra hur jag tvillingläser med elever i åk F-2? I så fall är det här avsnittet av podden Lärarrummet något för dig.

Att utgå från skönlitteratur för att bygga elevernas ordförråd, istället för att se deras ännu inte fullt utvecklade ordförråd som ett hinder, upplever jag ger stora fördelar. Det ger självförtroende, läslust och en syn på sig själv som en person som kan läsa svenska. Så här skrev några av mina nyanlända elever förra året angående vad de hade lärt sig.

Lycka till med din litteraturläsning i sva-undervisningen – även med helt nyanlända elever!

 

 

Gästinlägg om skönlitteratur i undervisning och lärande

Skolåren, från förskoleklass till årskurs nio, ska innebära att varje elev ska få möjlighet att utveckla sitt språk i olika sammanhang. Dels genom möten med olika texter för olika syften, olika sätt att läsa, berätta och få vidgad förståelse, såväl för sig själv som för andra.

Det innebär att eleverna genom undervisning ska få en möjlighet att utveckla språket för att tänka, samtala och lära. Detta stöttar språkutvecklingen och skapar gemenskap med det skrivna ordet. Det är stor skillnad på talat språk och uppläst språk. Med skönlitteraturen som bas arbetar eleverna för att utveckla ett varierat språk vid användning av det i olika sammanhang.

Varför läser eleverna skönlitteratur i skolan?

Läsning av skönlitteratur kan vara positivt för elever på många områden både i skolbänken och utanför. Jag menar att  skönlitteraturläsning utvecklar förmågan att göra perspektivbyte, vilket betyder att eleverna kan leva sig in i andra människors känslor eller levnadsförhållanden. Läsning av instruktionstexter eller faktatexter gör anspråk på en annan slags läsning.

Jag tycker att genom att ge skönlitteraturen en central roll i alla skolans ämne, ger man eleverna goda förutsättningar att bli litterata och få ett stort ordförråd, det hjälper eleverna i andra skolämnen, till exempel matematik. Det kan bli lättare att förstå de matematiska termerna som till exempel dubbelt och hälften.

Med skönlitterära texter om konkreta och realistiska livsöden kan vi fördjupa eleverna förståelse. De blir mer vidsynta och ha ett öppnare förhållningssätt mot det som är nytt.

Vilken skönlitteratur som kan lämpa sig för undervisning?

En lärare bör alltid göra didaktiska val när denne planerar vilken skönlitteratur som skall läsas i en klass. De didaktiska valen görs genom att läraren ställer sig de didaktiska frågorna Vad? (innehållet), Hur? (förmedlingen) och Varför? (motivet). Så blir litteraturen ett hjälpmedel för att utveckla språket och kunskapsinhämtningen och utveckling av fantasi, förmåga att analysera, debattera och dra slutsatser.

Eman Hassan, lärare i arabiska och studiehandledare

img_3748

Tack Eman för ditt viktiga inlägg! Mina elever Khadra, Altina och Amiira som också älskar att läsa får illustrera skönlitteraturens viktiga roll för alla elever. /Sara

Inge hopp!

Ja, jag vill gärna inge hopp! Jag vet att många lärare har ett tufft läge just nu. Alla tjänster på skolan kanske inte är tillsatta. Kanske är fler kollegor än förra året obehöriga. PISA, sjunkande resultat, arbetsmiljö, lärarlönelyftet och många andra faktorer oroar och stressar. Mitt i allt detta vill vi ge alla elever bästa möjliga undervisning. Just det, ALLA elever. För många skolor står dessutom denna termin inför en ny utmaning, nämligen att ta emot och undervisa nyanlända elever, utan att ha så mycket tidigare erfarenhet av detta.

Och det är här min tanke om att inge hopp kommer in. För det går att skapa god undervisning för elever som inte talar svenska och inte har gått i skolan tidigare. Låt mig ta en elev jag har just nu som exempel. När hon kom till vår skola i november förra året hade hon aldrig tidigare gått i skolan och kunde ingen svenska. Naturligtvis hade hon ändå en hel massa kunskaper och erfarenheter med sig som vi kunde ta till vara i undervisningen. Vi satte genast igång med metodisk och noggrann läs- och skrivinlärning, samtidigt som eleven fick lära sig och utveckla kunskaper inom alla skolans ämnen. Inlärningen skedde via talspråket, högläsning, filmer, bilder, praktiskt arbete och med mycket stöttning och höga förväntningar. Eleven undervisades delvis i klass Hjärtat, delvis i sin ordinarie klass där klasslärarna var måna om att hon skulle komma in i klassens gemenskap och delta i så mycket som möjligt av klassens arbete.

I slutet av vårterminen jobbade vi i Hjärtat med Max Velthuijs bilderbok Grodan och främlingen. Den kunde hon även höra på sitt modersmål via Småsagor på UR.
image
Vi arbetade med bokens handling och karaktärer på flera olika sätt; samtalade, dramatiserade, ritade och samlade ord.
image
image
image
image
Slutligen skrev eleven sin egen version av sagan:
Grodan och främlingen
En dag kom en råtta och Grisen sa:
– Råttan kommer.
Och alla kompisarna sa:
– Vadå!
Grodan sa:
– Jag ska gå på natten och titta på Råttan.
Grodan titta på Råttan och känner att de luktar gott. Och sen kommer tillbaka till kompisarna. Nästa dag går Grodan till Råttan och ser att han sågar. Han bygger en soffa. Råttan klar på soffa och Grodan kommer och säger:
– Hej jag Grodan. Råttan säger:
– Jag vet. Jag kan läsa och skriva och jag kan 3 språk svenska engelska och spanska.

Då kommer Grisen tittar på Grodan och Råttan. Grisen sa:
– Varför står du där? Råttan så smutsig och Råttan lat.
Grisen sa till Grodan:
– Kom nu.
En dag Grisens hus brinner. Grisen springer och Råttan kommer fram och tillbaks med vatten. Och sen blir Grisen glad att alla är kompisar.
Nästa dag Råttan plockar hop. Grodan säger:
– Vad gör du?
Råttan säger:
– Ska gå till Amerika.
Alla kompisarna blir ledsna och säger hej då.

Denna termin inleder jag arbetet i den här elevens sva-grupp med att läsa Astrid Lindgrens Mio, min Mio.
image
Alla eleverna grips av berättelsen från första sidan och även den här eleven gör inferenser och egna reflexioner:
”Oj, ett magiäpple! Som i Snow White. Fast tant Lundin är inte dum, tror jagHon vill hjälpa.”
”Aha, han inte Stockholm nu, inte Sverige. Han saknar Benka så jättemycket.”
”Titta! Ett slott som i Cinderella. Där tror jag bor Konungen. Nu kanske Bo Vilhelm bli prins.”

Som sagt, jag hoppas att den här elevens resa kan inge hopp. Även nyanlända elever med mycket kort eller ingen skolbakgrund, kan nå skolframgång med hjälp av undervisning som präglas av glädje, modersmål, stöttning och höga förväntningar!

Detta inlägg har även publicerats på stafettbloggen Skola 365, där det finns många olika spännande perspektiv på skolan. Välkomna även dit!

Grodan och främlingen

Vi har jobbat med denna fina bilderbok ganska många lektioner.imageFöljande arbetsgång använder jag ofta. Den är så bra för den innehåller alla momenten lyssna, samtala, läsa, skriva och rita på flera olika sätt och eleverna lär sig mycket.

1 Eleverna lyssnar på sagan på modersmålet, via UR.skola eller UR.play. I den här elevgruppen lyssnades det på arabiska och dari/persiska. De lyssnar två och två vid dator eller surfplatta och har samtidigt den fysiska boken att titta i.

2 Jag högläser boken på svenska för hela gruppen och visar samtidigt bilderna på cleaverboarden. Under läsningens gång samtalar vi om ord och om handlingen.image Några elever kan mer svenska än andra och bidrar till att stötta kompisarna. Vi använder också översättningsappar och bildgooglar.

3 Eleverna får sortera ett antal påståenden om texten under rubrikerna sant och falskt. De som jag tänker kan klara uppgiften på egen hand jobbar själva och de som behöver kämpa mer med läsningen jobbar två och två. Sedan jämför vi i gruppen hur vi har sorterat och berättar för varandra hur vi har tänkt.image

4 Eleverna ritar en bild om något i sagan och skriver ord till.imageimageimage

5 Eleverna jobbar med att sortera fem centrala bilder från sagan i kronologisk ordning. Var och en får berätta för mig om bilderna och vad som händer.image

6 Nu är det dags att skriva. Eleverna återberättar handlingen med hjälp av sina bilder och orden vi samlat. De skriver på dator eller surfplatta med talsyntes. Här följer några elevtexter:

Grodan och främlingen
Grisen säger:
– En råtta inte bra.
Grodan går till Råttan och ser att han är bra.
Grisens hus brinner. Råttan kastar vatten.
Alla djuren blir kompisar.
Råttan fiskar. Grisen äter äpple. Haren grillar fisk. Grodan säger:
– Hej!
Ankan simmar.
Råttan säger:
– Hej då. Jag ska till Amerika.
Kompisarna gråter.
Råttan säger:
– Snart kommer jag tillbaka.
Av Midian

Grodan och främlingen
– Har ni sett den smutsiga Råttan, sa Grisen.
Grodan gick och såg att Råttan är snäll. Grodan och Råttan blir kompisar. En dag brinner Grisens hus. Sen kommer Råttan med vatten och släcker elden.
Haren ramlar i vattnet och skriker:
– Hjälp! Sen kommer Råttan och hjälper Haren. Efter det blir alla kompisar.
Sen tänker Råttan flytta till Amerika. Kompisarna blir ledsna och säger:
– Hej då!
Av Yahya

Grodan och främlingen
Först säger Grisen att Råttan är dålig. Råttan och Grodan pratar. Råttan säger:
– Hej!
Grisen och Ankan och Grodan pratar och Grodan säger:
– Råttan är bra.
Grisens hus brinner. Råttan hämtar vatten och kastar på huset. Han hämtar vatten igen och igen och igen. Elden släcks.
Råttan fiskar och Grodan och Ankan är glada och Grisen ock Haren äter äpple.
Grisen och haren och Grodan och Ankan gråter för Råttan går Amerika. Alla säger hejdå.
Av Milad

7 Eleverna får sina texter sönderklippta i stycken och uppgiften är att para ihop den egna texten med rätt bild. Sedan gör var och en antingen en väggposter eller en liten bok.image

image

imageimage

8 Eleverna tränar på att högläsa den egna texten, både för varandra och för mig. Nu samtalar vi också om de frågeställningar texten erbjuder. I den här sagan är det naturligt att lyfta till exempel varför endel tycker illa om personer de inte känner, om alla har rätt att bo var man vill och hur man är en bra kompis.

9 Slutligen tar eleverna hem sina texter och läser dem hemma – glada och stolta!