Cheda presenterar tjetjenska

i sin klass. Hon berättar var man talar tjetjenska, visar alfabetet, visar hur man skriver hennes och syskonens namn, lär oss några ord och mycket, mycket mer.

Cheda visade också detta klipp med dans och musik från Tjetjenien. http://www.youtube.com/watch?v=aEW8bDQTBBg Tack Cheda!

Annonser

Läxor om läsning

Att få till en konstruktiv samverkan med hemmen, som är till gagn för eleven och som samtidigt ger föräldrarna en inblick i vad deras barn arbetar med i skolan, kan ibland upplevas som en utmaning. Genomtänkta läxor kan bidra till detta. Här är tre exempel på läxor som jag har använt i årskurserna 3-6.

Läxa
Din uppgift denna vecka är att samtala med någon vuxen hemma om nyheter. Ni kan samtala på vilket språk som helst.
Tag hem nyhetstidningen 8 SIDOR och visa vad du har läst.
Berätta vilka artiklar och notiser du tycker är viktiga och intressanta och varför. Samtala om rubriker, bilder, bildtexter, artiklar och notiser, precis som vi gjorde i skolan.
Fråga den vuxne hur hen gör för att få del av nyheter. Vad läser, lyssnar eller tittar hen på?
Fråga vilken nyhet som den vuxne tycker är den viktigaste nyheten denna vecka och varför.
Anteckna vad den vuxne svarar, så att du kan skriva om det i skolan. Du kan anteckna på vilket språk du vill.

Läxa
Din uppgift denna vecka är att samtala med någon vuxen hemma om läsning. Ni kan samtala på vilket språk som helst.
Tag hem barn- och ungdomskatalogen och visa vad du har antecknat.
Berätta vilka böcker du är intresserad av och varför. Samtala om titlar, bilder, handlingar, genrer och författare, precis som vi gjorde i skolan.
Fråga den vuxne vilka böcker eller muntliga berättelser som hen tyckte om i din ålder. Varför minns hen just de böckerna eller berättelserna?
Läste den vuxne mycket själv som barn? Var det någon som läste högt för hen? Fråga efter läsminnen!
Anteckna vad den vuxne svarar, så att du kan skriva om det i skolan. Du kan anteckna på vilket språk du vill. Läxa
Din uppgift denna vecka är att välja ut en barnbok som du tyckte mycket om när du var liten.
Tag med boken till skolan om du har den kvar. Annars kan du låna den på biblioteket, eller så googlar du så att du kan visa en bild av boken.
Berätta varför du tyckte så mycket om den här boken.
Vad minns du av läsningen av denna bok? Läste du själv, eller var det någon som högläste för dig? Tyckte du om både text och bilder? Hur gammal var du ungefär när du läste eller hörde boken första gången?
Vilka minnen väcker denna bok hos dig? Dofter? Bilder? Ljud? Stämningar? Känslor?
Anteckna gärna lite, så att du kan skriva om det i skolan. Du kan anteckna på vilket språk du vill.

Samarbete mellan lärare

för bättre resultat i både undervisningen och integrationen i samhället, är något som ligger mig varmt om hjärtat. Därför blev jag glad när min kollega Mustafa Saoud bad att jag skulle medverka i en liten film på det temat. Filmen kommer Mustafa använda i sin föreläsning på Skolverkets rikskonferens för modersmålslärare i arabiska 12/5.

Lycka till Mustafa! Ditt och alla modersmålslärares arbete är enormt viktigt för eleverna och för Sverige!

Dit ljuset inte når

av Annika Thor är en härlig historisk bok med spänning, vänskap och identitet i centrum. Jag läser den ihop med 4:orna och en dag när Västerviks Tidningen var och hälsade på hos oss blev en av våra lektioner kring den boken till ett fint reportage. Här kan du läsa det reportaget.

En stöttning som kan behövas när man läser böcker med många olika personer att hålla reda på är att ge eleverna en lista över karaktärerna.

Ljungbergs teatersällskap

  • Anna-Maria = Angelique
  • Anna-Marias mor (mamma)
  • Anna-Marias far (pappa)
  • Mamsell Henriksson (en gammal kvinna)
  • Herr Wikander (en gammal man)
  • Herr Björkegren (är i pappans ålder)
  • Kristoffer (är i Anna-Marias ålder)

Bilder och Expertordlista är också stöttningsverktyg som jag gärna använder.

c3d986a0-3b9aca00-1-img_0083

c3d986a0-3b9aca00-2-img_0082

I min bok Nyanlända elever berättar jag mycket om hur jag arbetar med skönlitteratur tillsammans med eleverna. Och just det – boken har ju Västerviks Tidningen också skrivit om, vilket du kan läsa här.

Translanguaging i praktiken

var temat i förra nummret av tidningen LiSetten, som ges ut av LiSA, Riksförbundet lärare i svenska som andraspråk. Jag hade blivit ombedd att skriva en artikel till det temat. Nedan följer min text. Vill du bli medlem i förbundet kan du bli det här:

Medlemskap

Och vill du köpa lösnummer av tidningen kan du göra det här:

Köp lösnummer

Glädjande nog växer medvetenheten om vilken nytta flerspråkiga elever har av translanguaging, alltså att medvetet använda flerspråkighetheten som resurs i undervisningen och låta eleverna använda alla sina språk i lärandet. Men att man förstår att något är viktigt, innebär inte att man tycker att det är lätt att omsätta det i den egna praktiken. I den här artikeln ska jag ge exempel på hur jag gör i mitt flerspråkiga klassrum tillsammans med låg- och mellanstadieelever.

Man kan som kollegium börja i det lilla genom att visa uppskattning och intresse för alla våra elevers språk och kultur. Vi kan genom små gester förmedla att det är värdefullt för såväl individ som skola och samhälle i stort att kunna många språk. Att som lärare lära sig säga Hola eller Marhaba och Gracias eller Shokran är inte så svårt. Det är också betydelsefullt att vi benämner elevernas modersmål korrekt och till exempel frågar ”Vad heter det ordet på spanska?” istället för ”Vad heter det på ditt språk?” Vi också kan låta elevernas modersmål finnas med i vardagen genom att hälsa god morgon på samtliga klassens språk, ha välkomstskyltar på de språk vi har på skolan och sjunga sånger på olika språk.

Det är mycket värdefullt är att eleverna får erkännande för det de redan kan, att vi i skolan uppskattar kunskaper oavsett vilket språk de uttrycks på. Elever som kan skriva på modersmålet, kan med fördel få använda det i det egna skrivandet, när det svenska språket ännu inte räcker till. Det maximerar lärandet och delaktigheten att kunna delta i samma uppgifter och övningar som resten av gruppen, och minskar även den frustration man kan känna vid upplevelsen av att kunna något, men inte förmå visa det. Hos mig kan det vid en skrivuppgift gå till så att jag först ser till att alla förstår vad uppgiften går ut på. Det kan jag göra på olika sätt, till exempel modellera genom att skriva själv, samskriva med eleverna, benämna texttypen på elevernas modersmål eller att ta hjälp av eleverna för att förklara och översätta för varandra. Sedan när eleverna ska börja skriva kan de som ännu inte kan skriva på svenska få skriva på sitt starkaste språk istället. När texten är klar kan jag välja att eleven berättar muntligt för mig vad det står, och ibland nöjer vi oss med det. Jag kan också välja att eleven får försöka översätta texten till svenska med hjälp av min stöttning, översättningsverktyg eller samarbete med en kompis. Vi kan också avsluta med att eleven tar med sig texten till modersmålsläraren och både bearbetar och översätter den där.

Elever som kommit en bit på väg i sin skrivutveckling på svenska, kan fortfarande vara betjänta av att veta att det är helt okej att använda mer än ett språk i en och samma text. Eleven skriver så mycket hen förmår på svenska, men när tankarna är mer komplexa än det svenska ordförrådet, är det värdefullt att kunna ta till ord från ett annat språk man kan. Här följer ett utdrag ur en lässlogg, skriven av en nyanländ elev som läste Mio, min Mio. Hon skrivit ner sina tankar om ifall karäktären riddar Kato är ond och här blev det verkligen tydligt för mig hur viktigt det är att inte låta elevens andraspråksutveckling stå i vägen för hennes möjligheter att uttrycka komplexa tankar. Så här skev hon:

”Nej, han är inte ond. Därför alla tänker att han ta människor. Men jag tänker att ond är fader kungen. Tänker att riddar Cato ta människor därför han hjälp alla som bor i Landet i Fjärran. Därför han är bra människa han hjälp alla och jag tror att alla nu tror; Varför är Landet Långt Borta feo? Jag säger: Därför Pappa kungen har destrozado den landet och a mentido för alla och sa ”Riddar Cato är ond.” Men det inte bra. Riddar Cato hjälp alla. Och han har en klo av järn därför Pappa kungen se la corto och kungen inte heter Pappa kungen han heter Ond!!!”

I efterhand kunde vi tillsammans konstatera att det var fult, förstört, ljög och högg av handen som hon menade.

Även när vi läser skönlitteratur har vi nytta av translanguaging. Ofta startar vi med att samtala om bokens titel och framsida. Vi turas om att benämna vad vi ser på bilden och det kan vi naturligtvis göra på vilket språk som helst. När en elev vill benämna något på bilden och inte finner det svenska ordet, pekar hen samtidigt som hen säger på modersmålet vad det är. Sedan kan jag eller en kompis ge det svenska ordet och eleven i fråga härmar. När vi sedan börjar läsa använder jag mig av så kallade expertordlistor. Där skriver jag upp bärande ord och begrepp från texten och ger förklaringar i form av exempelvis omskrivmingar, synonymer, bilder eller översättningar till andra språk.

Ibland jobbar vi med det jag kallar tvillingläsning. Det innebär att man läser en bok på två språk parallellt. Det är ett mycket motiverande sätt att läsa som man antingen kan göra tillsammans eller enskilt. Om man läser enskilt med en elev, eller om en elev läser själv, är det enklast att ha de två böckerna uppslagna framför sig. Om man ska läsa för en grupp elever kan man med fördel visa en och samma sida samtidigt från de båda böckerna på tavlan. Det kan man göra med hjälp av en lärplatta, digitalkamera eller en dokumentkamera. Någon som behärskar det andra språket läser den sidan först. Det kan vara en studiehandledare, en elev eller en förälder. Sedan läser man själv samma sida på svenska. Lärare och elever hjälps åt att upprepa de viktigaste orden på båda språken och man kan också skriva en tvåspråkig ordlista. Att tvillingläsa i den ordinarie klassen där kanske de flesta eleverna har svenska som modersmål, är ett givande sätt att synliggöra flerspråkigheten på skolan. Det bidrar också till inkludering och samhörighet.

Inför såväl skrivuppgifter som läsning får eleverna ofta lösa uppgifter tillsammans muntligt först. Det kan vara att brainstorma om det man ska skriva eller att fantisera och beskriva en av karaktärerna vi läser om. Vid dessa tillfällen låter jag gärna elever som har samma modersmål vara i samma grupp, så att de ska kunna samtala och samarbeta på ett djupare plan. Ibland kan jag också sätta samman elever som alla har en ganska utvecklad engelska, men olika modersmål. Detta gör inte att eleverna ”struntar i” svenskan, tvärt om. De är mycket medvetna om att de ska lära sig svenska och ofta kan jag höra samtal där svenska, persiska, turkiska och engelska används omvartannat. Allt för att kommunicera och klara uppgiften.

Jag vill gärna avsluta med att nämna två ytterligare exempel som lärare i alla skolans ämnen kan ha nytta av för att få med sig alla sina elever. Inför ett arbetsområde eller en lektion kan man som lärare välja ut ett eller ett par centrala begrepp eller ord och lära sig det på elevens modersmål, för att på så sätt få alla elever att förstå vad man ska jobba med och kunna aktivera eventuell förförståelse. Man kan också låta elever som inte behärskar så mycket svenska få berätta muntligt på sitt starkaste språk, gärna med bildstöd, allt vad de vet om arbetsområdet. Den nyanlända eleven kanske har kunskaper om matsmältningen, solsystemet, mänskliga rättigheter eller vad det nu kan vara, sedan tidigare och att få sätta ord på sina kunskaper inför läraren innebär en stor bekräftelse, samtidigt som eleven aktiverar sina förkunskaper.

Även nyanlända elever med mycket kort eller ingen skolbakgrund, kan nå skolframgång med hjälp av undervisning som präglas av glädje, delaktighet, stöttning, höga förväntningar – och translanguaging!

Skönlitteratur med helt nyanlända elever – går det?

Ibland får jag höra att det inte går, att eleverna måste lära sig fler ord först, att de ändå inte skulle förstå. Men, jo! Det går! Och det är dessutom elevernas rättighet, anser jag. Dels ingår det i kursplanen för svenska som andraspråk, dels behöver alla barn få ta del av välskriven litteratur och få hjälp att ta sig in i föreställningsvärldar. För njutning, fantasi och kunskap.

Genom gemensam litteraturläsning kan vi jobba med:

  • Ordförråd
  • Lässtrategier
  • Grammatik
  • Litterära grepp
  • Att diskutera livsfrågor
  • Att leva sig in i olika livsöden
  • Att få nya perspektiv
  • Att få kunskap om andra tider och platser
  • Igenkänning och spegling

Och dessutom ge ”rika möjligheter att samtala, läsa och skriva … utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” som kursplanen föreskriver.

Men hur gör man då? Ja, naturligtvis krävs det att jag som lärare noggrant planerar hur jag vill att vi ska arbeta med den aktuella texten såväl före som under och efter läsningen. Min planering börjar redan när jag tänker ut hur jag ska presentera boken för eleverna för att väcka deras intresse och läslust.
Ibland berättar hur mycket jag tycker om den här boken och hur länge jag har gjort det.
Och ibland berättar varför jag har valt ut den här boken just för dem.
Jag kan också låta eleverna välja bok och då gör jag det mycket strukturerat.
Andra gånger kommer eleverna med önskningar och då kan det bli så här.

Jag måste också planera vilken stöttning mina elever behöver. Stöttningen kan till exempel vara att jag utnyttjar föremål, foton och illustrationer för att förtydliga och förklara det vi läser.

Stöttningen kan också vara så kallade Expertordlistor som jag antingen förbereder själv före läsningen eller tillsammans med eleverna under läsningens gång. Förklaringarna kan ges både på svenska och på elevernas modersmål (med hjälp av flerspråkiga kompisar, studiehandledare, översättningsverktyg, kollegor på nätet). Det kan också vara grammatiska förklaringar, som att visa på böjningar, prefix, suffix och andra mönster i språket och skisser eller bilder.

En annan viktig del av stöttningen är att låta eleverna själva komma till tals. Jag lägger ner mycket möda på att bygga upp ett tillåtande klimat i grupperna där det är accepterat att hjälpa, förklara och visa för varandra. Där det är en naturlig del av läsningen att samtala och interagera för att alla ska förstå och för att få olika perspektiv på det vi läst. Där man vågar säga fel och där man vågar härma för att lära.

Jag har skrivit ganska mycket om skönlitteratur här på bloggen och om du vill läsa mer kan du söka på taggarna läsning, läslyftet och stöttning. Men ett inlägg som jag skulle vilja lyfta fram, som handlar om arbetet under läsningens gång är det här om Rum 213 med elever i åk 6. Kanske vill du höra hur jag tvillingläser med elever i åk F-2? I så fall är det här avsnittet av podden Lärarrummet något för dig.

Att utgå från skönlitteratur för att bygga elevernas ordförråd, istället för att se deras ännu inte fullt utvecklade ordförråd som ett hinder, upplever jag ger stora fördelar. Det ger självförtroende, läslust och en syn på sig själv som en person som kan läsa svenska. Så här skrev några av mina nyanlända elever förra året angående vad de hade lärt sig.

Lycka till med din litteraturläsning i sva-undervisningen – även med helt nyanlända elever!

 

 

Gästinlägg om skönlitteratur i undervisning och lärande

Skolåren, från förskoleklass till årskurs nio, ska innebära att varje elev ska få möjlighet att utveckla sitt språk i olika sammanhang. Dels genom möten med olika texter för olika syften, olika sätt att läsa, berätta och få vidgad förståelse, såväl för sig själv som för andra.

Det innebär att eleverna genom undervisning ska få en möjlighet att utveckla språket för att tänka, samtala och lära. Detta stöttar språkutvecklingen och skapar gemenskap med det skrivna ordet. Det är stor skillnad på talat språk och uppläst språk. Med skönlitteraturen som bas arbetar eleverna för att utveckla ett varierat språk vid användning av det i olika sammanhang.

Varför läser eleverna skönlitteratur i skolan?

Läsning av skönlitteratur kan vara positivt för elever på många områden både i skolbänken och utanför. Jag menar att  skönlitteraturläsning utvecklar förmågan att göra perspektivbyte, vilket betyder att eleverna kan leva sig in i andra människors känslor eller levnadsförhållanden. Läsning av instruktionstexter eller faktatexter gör anspråk på en annan slags läsning.

Jag tycker att genom att ge skönlitteraturen en central roll i alla skolans ämne, ger man eleverna goda förutsättningar att bli litterata och få ett stort ordförråd, det hjälper eleverna i andra skolämnen, till exempel matematik. Det kan bli lättare att förstå de matematiska termerna som till exempel dubbelt och hälften.

Med skönlitterära texter om konkreta och realistiska livsöden kan vi fördjupa eleverna förståelse. De blir mer vidsynta och ha ett öppnare förhållningssätt mot det som är nytt.

Vilken skönlitteratur som kan lämpa sig för undervisning?

En lärare bör alltid göra didaktiska val när denne planerar vilken skönlitteratur som skall läsas i en klass. De didaktiska valen görs genom att läraren ställer sig de didaktiska frågorna Vad? (innehållet), Hur? (förmedlingen) och Varför? (motivet). Så blir litteraturen ett hjälpmedel för att utveckla språket och kunskapsinhämtningen och utveckling av fantasi, förmåga att analysera, debattera och dra slutsatser.

Eman Hassan, lärare i arabiska och studiehandledare

img_3748

Tack Eman för ditt viktiga inlägg! Mina elever Khadra, Altina och Amiira som också älskar att läsa får illustrera skönlitteraturens viktiga roll för alla elever. /Sara