Nyanlända elever

Skogshagaskolan är en F-6 skola med drygt 220 elever. Skogshaga ligger i ett socioekonomiskt blandat upptagningsområde och vi har under många år haft en relativt stor andel flerspråkiga elever. Sedan några år tillbaka har antalet nyanlända och asylsökande elever också ökat på vår skola, vilket har inneburit nya utmaningar och utvecklingsmöjligheter, men också stor glädje, vilket jag skrev om i inlägget https://hjartatskogshaga.wordpress.com/2014/04/18/vad-vinner-vi-pa-att-ha-nyanlanda-elever-pa-var-skola/

När nyanlända elever kommer till oss, börjar de först i klass Hjärtat, där vi jobbar med kartläggning av elevernas kunskaper parallellt med språk- och kunskapsutveckling. Under tiden går de på heltid hos oss, det vill säga 8.20-13.30 för elever i åldrarna 6-9 år och 8.20-14.30 för elever i åldrarna 10-12 år. Vi som jobbar i Hjärtat äter tillsammans med de nya eleverna och följer med dem ut på rast under den här perioden.

Vilka är då vi som jobbar i Hjärtat? Själv har jag, som är behörig i sva i åk 1-9 och förstelärare, jobbat där sedan starten för några år sedan. Det brukar variera från år till år vilka kollegor jag har. I år är det lärarvikarien Anders, som jobbar heltid, och sva- och matteläraren Nina på 10 %. Fritidsledaren Catrin hjälper oss en lektion i veckan och några raster de perioder som elever går heltid i Hjärtat. Själv jobbar jag i år 80 % på skolan.

Så fort som möjligt, ofta inom två veckor, ger vi utifrån kartläggningen ett förslag på permanent klassplacering till rektor. Detta förslag presenterar jag på ett elevhälsoteam, så att rektor har möjlighet att ta stöd av andra professioner i sitt beslut. Två veckor kan tyckas som väldigt kort tid. Men vi har erfarenhet av att det är mycket positivt för så unga elever som vi har, att snabbt komma ut i klass.
• De längtar efter det.
• De svenska eleverna är oftast nyfikna och hjälpsamma och bidrar till att det brukar gå bra att börja snabbt i klass.
• Kartläggningen fortsätter. Det är en lång, successiv process.

Sedan när klassplaceringen är gjord, följer vi med eleven och hälsar på i klassen och successivt börjar eleven ha olika ämnen tillsammans med klassen, utifrån en individuell bedömning. Hjärtat fortsätter att vara en trygg punkt för eleven och vi har nära samarbete med klass- och ämneslärare och studiehandledare. Efter hand har eleven allt fler ämnen i sin klass och så småningom är det endast undervisningen i svenska som andraspråk som ges i Hjärtat. Denna utslussning i ordinarie klass går oftast snabbare på lågstadiet än på mellanstadiet och eleverna i åk 1 och 2 får också till stor del sin svenskundervisning i den ordinarie klassen.

Förutom de nyanlända eleverna har vi Hjärtat även all undervisning i svenska som andraspråk för övriga elever på mellanstadiet. Sva-undervisningen på lågstadiet delar vi i både tid och ansvar med klasslärarna. Något vi ofta lyfter är vilket perspektiv vi har när vi tänker på och talar om de nyanlända eleverna. Hur tänker vi på deras behov och möjligheter?

För den som vill se eller höra smakprov på undervisningen i klass Hjärtat finns en länksamling i inlägget https://hjartatskogshaga.wordpress.com/2016/01/08/att-synas-i-media/. Där ligger det länkar till en film som Skolverket har gjort med mig och elever i åk 3-6 och ett radioprogram som heter Lärarrummet där jag undervisar elever i åk F-2.

Annonser

Svenska högtider och traditioner

I ett tidigare inlägg beskrev jag min kollega Mustafas trevliga, flerspråkiga bok om svenska högtider och traditioner. Här är en länk till bokens hemsida: www.htbok.se. På hemsidan finns uppgifter om hur man kan beställa boken. Jag tror att den kan komma till glädje i många klassrum och hem runt om i landet. Tack Mustafa!image

Världspoesidagen

21:a mars har instiftats av Unesco i syfte att lyfta poesins roll i samhället världen över. I Hjärtat högläste vi dikter, skrev egna dikter, skrev av dikter och parade ihop dikt och bild. Men den övning som flest elever blev inspirerade av är följande: image Den här dikten av Kaj Beckman hade jag kopierat upp i många exemplar och sedan klippt isär rad för rad. Eleverna fick sedan alla raderna och uppgiften att placera dem så att de bildade en dikt. En kreativ övning, där jag betonar att det inte finns något rätt eller fel när det gäller poesi. När eleven var nöjd med sin dikt, var det dags att montera den och träna på att läsa upp den. I slutet av lektionen blev det uppläsning av elevernas dikter – och av originaldikten.imageimageimageimageimageimageimageimageimage

Jag heter Amer Khalil

Jag går i klass 4a. Jag tycker om att simma. Jag kan inte simma. Och jag tycker om att läsa bok. Och titta på film BOKSTAVSLANDET. Och min kompis heter Simon. Jag och min kompis spelar fotboll med 4a och 4b.

Det är min syster. Hon heter Nour och jag heter Amer Kalil. Jag bor i Västervik. Jag är 11 år. Och min syster hon är 13 år. Hon går till klass 6A och jag går till klass 4A. Min lärare heter Kato.

Jag går till klass 4A och lite jag går till klass Hjärtat. Och mina lärare heter Sara och Anders. Han är jättesnäll mot mig. Och Sara hon är jättesnäll mot mig.image

Jag är Sham al Wish

Jag föddes i Aleppo 2003. Jag lärde mig gå och jag lärde mig att prata när jag var ett år. När jag var sex år började jag skolan. Jag träffade min vän Esra i skolan. Därefter 2015 åkte jag till Sverige.

En resa till Sverige
Jag kom från Syrien från krig och död och sök om säkerhet. Och efter lång resa. Den från Syrien och Turkiet och Grekland och Makedonien och Serbien och Ungern och Österrike och Tyskland och Danmark och nådde till Sverige. Tackar Gud för hjälpen och alla människor i Sverige.image

Jag träffade nya kompisar i Sverige. Jag älskar Sverige. I framtiden vill jag bli lärare. Jag älskar Sara.image

En riktig människa

”Varför räddade du livet på den där Pärk?”
”Det finns saker man måste göra, annars är man ingen människa utan bara en liten lort.”

Lillebror Skorpan förstår inte varför storebror Jonatan i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta, räddar soldaten Pärk, som står för det onda och kämpar på tyrannen Tengils sida. Jonatan upprepar vad han tidigare hävdat, att annars vore han ingen människa. Vad menar han med det? Det har jag och mina elever diskuterat. De kopplade omedelbart att han troligtvis menar att det handlar om att kunna känna sig som en riktig människa, med värdighet och självrespekt. Efter samtalet fick de reflektera skriftligt kring detta. Så här skriver två av dem:

”Jag håller med Jonatan. En riktig människa ska vara/är god och exempel om någon har dödat din vän och den personen som dödade min vän om exempel hans hus brinner då ska väl en riktig god människa hjälpa honom.

En gång var det en gammal tant som hade tappat sina piller och hon kunde inte nå, hon verkade ha problem med hennes rygg. Jag ville hjälpa henne, men jag är rädd för gamla tanter och gubbar men jag hjälpte henne i alla fall. Hon blev jätteglad och hon gav mig 1000 kr men jag tackade nej. Tanten sa
– Jag måste erbjuda dig något. I så fall min hjälpsamma flicka jag bjuder på te och kakor. Men när jag sa nej tack så bad hon mig så snällt så att jag kunde inte säga nej igen. Då sa jag
– Ok, tack. Då så satt vi där och fika skönt och trevligt och pratade med varandra.

Jag skulle vilja rädda liv på någon som sitter fast och det börja brinna och då kommer jag och räddar personen. Och då är man ingen lort.”

”Jag håller inte med Jonatan. För att man måste inte alltid vara modig, hjälpsam och rädda folk för att man inte ska kallas för en lort. I det här fallet är det bara en saga men det finns händelser på riktigt som är hemskare, farligare osv. Men tänk dig själv att någon som har dödat din mamma och sen när du vet att personen har gjort det. Det behöver inte direkt vara din mamma men tänk nån som du älskar jättemycket. Skulle du hjälpa personen det kan vara vad som helst inte rädda ens liv direkt. Men skulle du rädda personen?

Jag har inte räddat nåns liv men jag har hjälp många folk med andra saker och det känns mycket bra att jag har hjälp nån som behöver min hjälp. Jag skulle gärna vilja hjälpa folk med massa andra saker också. Jag känner mig redan som en riktig människa så jag tycker att alla får göra som de vill men jag är nöjd och så.

Jag skulle vilja göra det här
Vara hjälpsam
Vara snäll
Inte lyssna på andra när de ljuger
Vara en schyst vän
Bry med andra lite mer
Inte göra någon ledsen
Inte prata skit om någon”

Jag har ofta hävdat att skolans värdegrund är alla lärares ansvar och att ett sätt att ta ansvar för den är att välja skönlitteratur med omsorg och använda den genomtänkt i undervisningen. Det skrev jag om här: https://hjartatskogshaga.wordpress.com/2015/02/15/om-genom-och-for-vardegrunden/ Genom skönlitteraturen kan vi tänka och samtala med varandra om livets viktigaste frågor. Vi kan också grundlägga rätten att få tycka olika och att kunna respektera varandras åsikter. Då blir vi riktiga människor inför varandra.image