Att få visa vad man förstår

istället för vad man inte förstår, är stärkande för många elever. Ett sätt att göra det är att låta eleverna markera alla ord som de förstår med en överstrykningspenna. Jag brukar kopiera en eller två sidor i taget några gånger per högläsningsbok och så får eleverna läsa riktigt noggrant med pennan i handen. Det är härligt för kämpande läsare att få syn på hur mycket man faktiskt redan kan. De ord och uttryck som eleven har lämnat omarkerade kan en kompis eller jag sedan samtala om med eleven och visa på strategier för att förstå.
I det här inlägget berättade jag hur jag introducerade Bröderna Lejonhjärta för eleverna och nu, den tredje lektionen kring den boken, gjorde vi just denna övning.

När eleverna bearbetat sina två sidor och lektionen nästan var slut, frågade en av mina nya elever:

”Varför ska vi bara läsa tre sidor idag? Jag vill höra mer!”

En kompis, som jag undervisade även förra året, svarade:

”Jo, du vet, boken blir mycket bättre när vi pratar om den.”

Jag kunde inte ha sagt det själv.

Annonser

Skolstart!

Nu är vi igång igen och det känns jättehärligt! I 3:an träffar jag sex elever som är på olika nivåer i sin läsutveckling. Då är det så bra med vårt helt nya läromedel ABC-klubben, där alla kan ta del av samma spännande berättelse, men på tre olika nivåer.

Läsläxa i årskurs 3

  • Alla elever har läsläxa varje vecka.
  • Boken heter ABC-klubben.
  • Boken ligger i en plastficka i en grå pärm.
  • Eleverna får hem pärmen varje fredag och ska ta med den tillbaka nästa fredag.
  • Läxan är att läsa veckans kapitel högt för en vuxen 1 gång varje dag.
  • Ställ gärna frågor om texten när ditt barn har läst färdigt. Barnet kan svara och berätta på svenska eller på ert modersmål.

Tack för hjälpen!

De här böckerna använder vi också i vårt nya projekt Läsambasadörerna, som jag kommer att berätta om i ett annat inlägg.

Välja scen och skapa

Här skrev jag om hur det gick till när eleverna valde att vi skulle läsa Dit ljuset inte når och här ligger ett tidningreportage om en lektion kring den boken. Nu börjar vi närma oss slutet på den här mycket uppskattade boken och eleverna har valt varsin scen ur boken som de har gestaltat i enkla tittskåp. Här är några av elevernas arbeten:

Mitt tittskåp föreställer branden från ”Dit ljuset inte når”. Det som händer är att Johan skulle upp på taket för att han skulle släppa ner en gardin till föreställningen. Föreställningen handlade om en flicka som hade blivit galen och sen i slutet började det brinna på låtsas.
Gardinerna föreställde lågor med eld. Men efter Johan hade släppt ner gardinerna började det att brinna på riktigt.
Varför valde jag scenen?
För jag blev berörd och tyckte jättesynd om Mamsell Henrikson. Och jag tyckte den var jätteintressant.
Av: Altina##
Mitt tittskåp föreställer när det brann på teatern. Jag valde den scenen för att jag tyckte den var jättespännande och jag blev berörd av att Mamsell Henrikson dog i branden men jag undrar vad statsvakten visste men Johanna /Johan inte visste. Jag visste att Mamsell någon gång skulle finnas där för Johanna/Johan och i branden fans hon för Johanna/Johan och riskera sitt liv och den svarta kroppen är Mamsell Henriksons kropp.
Amiira
Jag gjorde ett tittskåp som visar en berättelse som heter Dit ljuset inte når.
Den scenen handlar om Anna-Maria och ryttmästaren när de är på teatern. Ryttmästaren tittar i kikaren på Anna-Maria, Johan och Kristoffer. Han är ute efter Johan. Han hatar Johan. Jag vet inte varför, men jag tror att Emelie och Johan är syskon och ryttmästaren vill döda Johan för att Johan skulle ärva pengarna efter deras pappa eftersom han är pojke.
Herr Ljungström, Anna-Marias pappa, var jätteglad och intresserad och lite nervös av att se om Johan klarade av att släppa ner draperiet från vinden. Anna-Marias pappa äter kakor och choklad och chillade och tittade på scenen.
Av: Asma
När Anna-Maria satt med Johanna i rummet och läste så knackade någon på dörren och det var ryttmästaren han ville prata med Anna-Maria om en sak. Så Johanna fick gå därifrån men innan Johanna gick lade han märke till Johanna. Han tog Johanna på hakan och tittade länge på henne. Hon såg i de iskalla ögonen och fick rysningar. Han släppte Johanna och fortsatte gå fram till Anna-Maria. Johanna gick fort därifrån och stängde dörren.
Jag valde den här scenen för att Johanna och ryttmästaren kollade på varandra länge.
Khadra är bäst
Mitt tittskåp föreställer när Johan ta sin mössa med Gustav. Johan klättra och ta sin mössa utanför barnhemmet. Det är läskigt.

Orhan

Limpan är sugen

av Eva Lindström är en bilderbok utan text. Den har vi jobbat med först genom att tillsammans muntligt berätta historien. Sedan gjorde vi berättelsekartor, det vill säga samlade ihop vad vi visste om karaktärerna, platserna, problemet och lösningen. Sedan samlade vi ord som eleverna tyckte var viktiga och ville kunna stava. Slutligen skrev var och en ner sin egen variant av berättelsen på dator med talsyntes. Här kan ni läsa två av berättelserna.

Limpan är sugen

Det var en gång en gubbe som hette Pelle. En dag gick han till en restaurang och då träffade han en hund som var sugen på hans mat men han fick ingen mat. Fast då blev han ledsen för han hade inte fått mat på hela dagen. Fast då gick Pelle hem och då följde hunden med honom. Hunden smög bakom Pelle och Pelle såg inte hunden. Sen när Pelle kom hem tittade han ute genom fönstret. Då stod hunden där. Men när han sov då tyckte han synd om hunden. Men då ändrade han sig och då gick han ute och ville va vän med hunden. Men då smög hunden in i Pelles hus. När Pelle gick in då ropade han hurra och då stekte han nått gott åt hunden. Sen åt dom tillsammans. Sen fick hunden sova hos Pelle. Sen nästa dag gick dom till restaurangen och sen åt dom pannkakor. Sen gick dom hem.

Slut!
Av Elona klass 3 12/5 2017

PELLE och LIMPAN

Det var en gång en man som hete Pelle. Han skulle till restaurangen. Han beställde korv. Han sa Jihoo! Det var en hund som kom in till restaurangen som hette limpan. Men ingen tittade på honom. Precis han skulle äta korven så stirrade limpan. Då kom Limpan närmare Pelle. Pelle åt upp allt. Då skulle Pelle hem men Limpan följer efter. Pelle tittade på Limpan. Han såg hur arg Limpan ser ut. Limpan får sitta hela kvällen. Pelle tänker på Limpan. Pelle tror att Limpan har försvunnit. Pelle blir rädd. Pelle går ut och kollar. Pelle ser inte Limpan. Pelle kollar vänster men han är inte där. Limpan går in. Pelle har kollat överallt. Pelle går in. Pelle kollar ut från fönstret. När han kollar bak så ser han Limpan. Och skriker jaa! Då blir Limpan och Pelle glada. Då gör han korv åt Limpan och till sig själv. Då äter dom upp allt.

AV SAID RÖD GRUPP KLASS 3

Samarbete mellan lärare

för bättre resultat i både undervisningen och integrationen i samhället, är något som ligger mig varmt om hjärtat. Därför blev jag glad när min kollega Mustafa Saoud bad att jag skulle medverka i en liten film på det temat. Filmen kommer Mustafa använda i sin föreläsning på Skolverkets rikskonferens för modersmålslärare i arabiska 12/5.

Lycka till Mustafa! Ditt och alla modersmålslärares arbete är enormt viktigt för eleverna och för Sverige!

Barbro Lindgren

Jag lyssnade på den här härliga intervjun med Barbro Lindgren och kom och tänka på vilket fint svar mina elever fick av författaren när de skrev till henne i höstas. Det började med att 3:orna och jag såg på avsnittet med Barbro Lindgren i URs Mellan raderna. Eleverna blev helförtjusta i hennes gård med alla djuren, hennes sätt att hitta inspiration och att skriva. Sedan läste vi en hel del böcker av henne, bland annat Sagan om den lilla farbrorn, Sparvel, Jamen Benny, Rosa, Max och Loranga. Skratt, samtal om allvarliga saker och lästräning. Sedan skrev som sagt några elever brev till Barbro. Tack!!!

Här är Elona med en fin samlingsvolym av Barbro Lindgren, som jag verkligen kan rekommendera.

Dit ljuset inte når

av Annika Thor är en härlig historisk bok med spänning, vänskap och identitet i centrum. Jag läser den ihop med 4:orna och en dag när Västerviks Tidningen var och hälsade på hos oss blev en av våra lektioner kring den boken till ett fint reportage. Här kan du läsa det reportaget.

En stöttning som kan behövas när man läser böcker med många olika personer att hålla reda på är att ge eleverna en lista över karaktärerna.

Ljungbergs teatersällskap

  • Anna-Maria = Angelique
  • Anna-Marias mor (mamma)
  • Anna-Marias far (pappa)
  • Mamsell Henriksson (en gammal kvinna)
  • Herr Wikander (en gammal man)
  • Herr Björkegren (är i pappans ålder)
  • Kristoffer (är i Anna-Marias ålder)

Bilder och Expertordlista är också stöttningsverktyg som jag gärna använder.

c3d986a0-3b9aca00-1-img_0083

c3d986a0-3b9aca00-2-img_0082

I min bok Nyanlända elever berättar jag mycket om hur jag arbetar med skönlitteratur tillsammans med eleverna. Och just det – boken har ju Västerviks Tidningen också skrivit om, vilket du kan läsa här.