Vi fick en fråga

från författaren Annelie Drewsen om det var några elever som ville berätta hur det var att börja på en ny skola i ett helt nytt land. Annelie ville ha inspiration till en bok som hon ska skriva. Eleverna var glada över att kunna hjälpa till och så här berättar några av dem:

Hej Annelie Drewsen!

  1. När jag kom till skolan var det jättenervöst och jag kunde inte prata svenska. Men mitt modersmål är dari. Det var två år sen. I hjärtat var det inte så mycket barn men i klassen var mycket barn och de frågade mycket och jag svarade på englska, de ville att lära sig engelska.
  2. När jag började i skolan så jag trodde att det skulle vara så att man ska gå direkt i klassen men det var inte så. Och jag var med Sara. Det var bra att jag lärde mig jättemycket svenska i Hjärtat men jag ville gå i klass 3 för att jag ville ha svenska kompis.
  3. När jag började i klass 3 så var jag pirrig men glad. Det var min dröm att vara en ny elev.
  4. Jag tyckte det var konstigt att man ska hänga väskan ute i korridoren och inte ta med in i klassen.
  5. En sak som jag tyckte det var bra att alla bestämmer tillsammans i grupperna. Och lärarna säger att alla får bestämma och inte bara en. Jag tyckte att det var dåligt att lärarna frågade hela tiden hur är det och hur mår du. När var jag ledsen ville jag att vara själv och inte prata och jag visste inte riktigt varför var jag ledsen.
  6. Mina föräldrar tyckte att lärarna var snälla och ville hjälpa barnen.
  7. Jag gjorde att jag va bra på fotboll och de kunde se att jag är en vanligt flika så fik jag kompisar. Då fick jag kompisar.
  8. Jag pratade o att hur stavas det eller hur säger man det så vi kunde sen prata om andra saker.
  9. En sak är det jag kan inte glömma är när de i klassen gjorde ett överraskningskalas till mig när jag fyllde 11 år.
  10. Mitt tips till andra barm är bry dig inte om vad andra säger att du ska gilla eller göra i ditt liv. Tänk på vem du är.

Av: Asma Åk 5

När jag började i Hjärtat det känns lite blyg eftersom man kan inte språket. Jag kommer ihåg när Sara sa ”inte” och inte betyder ”du” på arabiska. Många pratade och skämtade och jag förstod inte. Jag tänkte hela tiden ”Skrattar de åt mig?”

När jag började i klass tre kunde jag språket. Då kändes bättre för att jag kunde språket. Första gången i klassen var jag blyg. För att dom kollade på mig.

Jag tycker om svenska skolan att den är bra. Det som är konstig är att eleverna får göra vad dom vill. Det är som bra att man får böcker eller pennor i skolan. Det är som dåligt att barn får skrika mot lärare.

Mina föräldrar tycker om svenska skolan att det är bra att man får i skolan böcker, pennor, skrivböcker och man får äta mat i svenska skolan. I arabiska skolan får man hämta mat hemifrån att äta i skolan på rasterna.

För att man ska få kompisar man ska vara snäll. Jag sa vi kan spela fotboll.

Min tips är att man ska vara modig eller våga prata i klassen.
Av: Mohammed

  1. Det känns bra att vara i mottagningsgruppen. Här förklarar lärarna bättre och mer. Vi gör roliga saker här i Hjärtat. Här lär jag mig jättemånga nya ord. Jag gillar att vara här i Hjärtat.
  2. När man är i vanliga klassen så är det mycket mer prat. Alla har olika tankar. Ibland så brukar några säga konstiga och roliga saker. Vi lär oss om jättespännande saker. Vi pratar ganska mycket i klassen om ämnen. Jag gillar att vara i vanliga klassen.
  3. Det var jättepirigt. Alla stirrade på mig. Hela klassen börja prata men jag förstod inget. Läraren börja prata engelska. Jag kunde inte så mycket engelska. Men jag förstod vad hon sa. Klassen börja fråga frågor. Men jag svara inte för att jag inte förstod vad de fråga sen så skulle jag inte ens kunna svara.
  4. Jag tycker om den svenska skolan. Lärarna bryr sig om eleverna. Maten är inte det godaste men det funkar. Det är snälla lärare. Vi har mycket att göra på rasten.
  5. Det är inget som är konstigt. Skolmaten är inte det bästa men det funkar. Det är många bra saker till exempel rasterna, lärarna lektioner och elever.
  6. Mina föräldrar tycker jättemycket om den svenska skolan. Dem tycker att det är bättre än i Ungern.
  7. Jag frågade om dem ville köra fotboll med mig. Då fick jag kompisar. Vi börja prata om fotboll. Vi börja prata på lektioner.
  8. Vi brukar prata om fotboll, lektioner, fritiden och så brukar vi skoja. Vi brukar prata om mycket saker. Alltid om nånting med annat.
  9. När man börjar på en ny skola ska man försöka vara lugn. Försöka få vänner. Ha ett god intryck.

Av Samuel

Några av Annelies böcker som vi har i Hjärtat.

Annonser

Det pratas mycket om stöttning

Men vad är det egentligen? Ja, för det första är det inte det samma som särskilt stöd. I korthet kan man säga att stöttning är ett tillfälligt stöd som den ordinarie läraren skapar för eleven i den ordinarie undervisningen. Syftet med stöttningen är dels att eleven ska kunna ta del av undervisning som hen är kognitivt, men men inte språkligt, redo för, dels att ge eleven strategier för att kunna ta sig an liknande inlärningssituationer på egen hand längre fram.

Här är några exempel på stöttning som jag har använt mig av denna vecka:Även elever som är nervösa, sätter hög press på sig själv eller ha dåligt självförtroende bör ges förutsättningar att klara av provsituationer.Hur gör man egentligen för att vara en bra lyssnare? Inte alla elever upptäcker detta på egen hand.Vad kan man göra för att hålla igång ett bra samtal? Vad premieras i de muntliga delarna på ämnesproven? Det bör vara tydligt för eleverna före proven, och de behöver också få flera chanser att på ett strukturerat sätt träna samtal och diskussion.

Vad är det för märkvärdigt med Sofia?

Det undrar Hubert. Det undrar Skorpan. Och det undrar vi med. Så här funderade några elever efter att vi läst ut kapitel 4 i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta.

”Jag tror att hon är en drottning eller ängel. Problemet är att en man vill gifta sig med Sofia men hon vill inte. Ber Jonatan om hjälp och Jonatan blir arg.”

/Asma

 

”Jag tror hon är den som skickar duvorna. Det kom en duva till Calle när han var i Stockholm och dagen efter kom han till Nagiala. Och varför alla bugade till henneär nog att hon kommer från en kunglig familj. Jag tror att Sofia är en som uppfyller deras önskan. Som Jonatan dog före Calle och skulle komma till Nagiala och för att kunna hämta Calle så använde hon duvorna till hjälp.”

/Amiira

 

”Jag tror att hon är en drottning för att alla bugar för henne. Hon skickar skumma brev och på brevet så står det säkert Jag behöver hjälp med att plocka och vill ha hjälp med att posta brev osv. Och att hon vill ha en betjänt.”

/Elin

 

”Jag tror att dom bugar till henne för att om dom älskar henne. Då borde hon inte vara ledsen. Sofia vill gifta sig med Jonatan men Jonatan vill inte det.”

/Mohammed

Alla elever ska få känna att de kan och allas röster ska höras i klassrummet

Det är mitt motto. Och nu har jag fått chansen att låta mina elever höras utanför klassrummet också. Denna vecka modererar jag Svenska Institutets twitterkonto @sweden, som är ett straffetkonto; en ny svensk varje vecka. Syftet är att visa för de 130 000 följarna runt om i världen olika röster, bilder, åsikter och upplevelser från Sverige. Då måste det finnas lite barnperspektiv också tycker jag!

Vill du läsa några av de frågorna som eleverna fick, och som de valde att svara på, så sök på taggen #swedishkidsanswer.

Att få visa vad man förstår

istället för vad man inte förstår, är stärkande för många elever. Ett sätt att göra det är att låta eleverna markera alla ord som de förstår med en överstrykningspenna. Jag brukar kopiera en eller två sidor i taget några gånger per högläsningsbok och så får eleverna läsa riktigt noggrant med pennan i handen. Det är härligt för kämpande läsare att få syn på hur mycket man faktiskt redan kan. De ord och uttryck som eleven har lämnat omarkerade kan en kompis eller jag sedan samtala om med eleven och visa på strategier för att förstå.
I det här inlägget berättade jag hur jag introducerade Bröderna Lejonhjärta för eleverna och nu, den tredje lektionen kring den boken, gjorde vi just denna övning.

När eleverna bearbetat sina två sidor och lektionen nästan var slut, frågade en av mina nya elever:

”Varför ska vi bara läsa tre sidor idag? Jag vill höra mer!”

En kompis, som jag undervisade även förra året, svarade:

”Jo, du vet, boken blir mycket bättre när vi pratar om den.”

Jag kunde inte ha sagt det bättre själv.

Bilden skapar nyfikenhet på texten

Snart ska årets 5-6:or och jag börja läsa en ny bok ihop. Den här gången blir det gemensam läsning, det vill säga att jag högläser och de hänger med i sina böcker under tiden. För att skapa nyfikenhet och bygga upp deras intresse inför boken, som de ännu inte vet namnet på, visade jag dem framsidesbilden, skapad av Ilon Wikland.

De fick följande frågor som stöd för att reflektera över bilden och boken.

Så här skrev några av eleverna:

Jag är nyfiken och vill veta vad som har hänt innan de satte sig. Jag tror att det är magi och ondska.

Jag tror att det är kompisar som har träffats på ett konstigt sätt. Jg tror att de älskar varandra.

Den lilla pojken är 8 och den stora är 11.

Jag tror att dem vill vara själva för att någon har kanske gjort nåting mot dem. Jag tror också att dem är hungriga det är därför dem fiskar fisk.

Jag ser att de sitter på en bro av sten. Jag ser att de har samma kläder på sig. Jag ser massa växter. Jag ser att dem fiskar.

Historien utspelar sig preteritum för jag ser att kläderna är vanliga och fiskespön.

Jag tror att de har träffats för första gången. Jag tror att dem vill gömma för någon.

Jag tror att dem kommer att få en fiende. Som vill att en av dem ska göra något som är dåligt. Om dem inte gör det så kommer den onda att döda en av dem.

Av Samuel

 

Jag tror att boken handlar om två bröder som älskar varandra. Den känslan jag får är att två bröder som går ut med varandra dom skulle gå och fiska vid stenbron. Dom var där varje dag det var deras hemliga ställe men det finns en gammal kvinna som bor nära stenbron hon heter StenbroMargareta. Hon hade en stenarm. Ingen kände henne. Hon är snäll men skum. Jag tror att de är två killar som är bröder. Jag tror att han killen som har brunt hår är fem år ovh han med blont är tio år. Jag tror att dom sitter där för att det är något som är speciellt med den platsen. Det jag ser på bilden ett fiskespö massa vita träd lite grönt gräs och vatten. Jag tror att historien utspelar sig i preteritum. jag tror innan dom gick ut så åt dom pankakor som deras mamma Karin har gjort. Efter dom har varit vid stenbron så kommer dom gå till StenbroMargareta.

Av Amiira

 

Jag känner glad i min hjärta för att det är underbart att titta hur snälla och fina de är.

Jag tror att boken handlar om kärlek mellan bröder.

Jag tror att de är två pojkar som är bröder.

Jag tror det lilla pojkar är 6 eller 7 och det stora pojkar är 11 eller 12.

Jag tror att de fiskar och känner sig fria.

Jag ser vackra träd. Blått vatten och kanske en stor fisk, eller ett slott. Jag ser också ett fiskespö och en stenbro. Jag ser två pojkar de har kläder den stora pojkar har en mörkblå skjorta och vita byxor den lilla pojkar har en ljusblå tröja också vita byxor och båda har bruna skor.

Jag tror att är nästan nutid.

Jag tror att de har haft dåligt men nu är de glada.

När de har fiskat efter då kan äta tror jag.

Av Asma

 

Jag känner mig glad och nyfiken om boken för att bilden ser så spännande och härlig ut och så fin fast den ser också mystisk ut. Och spännande för att på bilden så ser det så fint och så ut.

Personerna är två bröder.

Den lilla är nog 6 år och den stora är nog 11 år.

Dom sitter nog där för dom vill sitta lite i naturen och kolla på vattnet och skogen och fiska lite.

Jag ser en stenbro och träd och grenar.

Tror att dom kanske bara ville gå på en promenad och sedan gick dom till en bro och kollade på vattnet.

Dom kommer nog att gå vilse och träffa massa läskiga saker.

Av Elin