för bättre resultat i både undervisningen och integrationen i samhället, är något som ligger mig varmt om hjärtat. Därför blev jag glad när min kollega Mustafa Saoud bad att jag skulle medverka i en liten film på det temat. Filmen kommer Mustafa använda i sin föreläsning på Skolverkets rikskonferens för modersmålslärare i arabiska 12/5.
Lycka till Mustafa! Ditt och alla modersmålslärares arbete är enormt viktigt för eleverna och för Sverige!
av Annika Thor är en härlig historisk bok med spänning, vänskap och identitet i centrum. Jag läser den ihop med 4:orna och en dag när Västerviks Tidningen var och hälsade på hos oss blev en av våra lektioner kring den boken till ett fint reportage. Här kan du läsa det reportaget.
En stöttning som kan behövas när man läser böcker med många olika personer att hålla reda på är att ge eleverna en lista över karaktärerna.
Ljungbergs teatersällskap
Bilder och Expertordlista är också stöttningsverktyg som jag gärna använder.
I min bok Nyanlända elever berättar jag mycket om hur jag arbetar med skönlitteratur tillsammans med eleverna. Och just det – boken har ju Västerviks Tidningen också skrivit om, vilket du kan läsa här.
Skolåren, från förskoleklass till årskurs nio, ska innebära att varje elev ska få möjlighet att utveckla sitt språk i olika sammanhang. Dels genom möten med olika texter för olika syften, olika sätt att läsa, berätta och få vidgad förståelse, såväl för sig själv som för andra.
Det innebär att eleverna genom undervisning ska få en möjlighet att utveckla språket för att tänka, samtala och lära. Detta stöttar språkutvecklingen och skapar gemenskap med det skrivna ordet. Det är stor skillnad på talat språk och uppläst språk. Med skönlitteraturen som bas arbetar eleverna för att utveckla ett varierat språk vid användning av det i olika sammanhang.
Varför läser eleverna skönlitteratur i skolan?
Läsning av skönlitteratur kan vara positivt för elever på många områden både i skolbänken och utanför. Jag menar att skönlitteraturläsning utvecklar förmågan att göra perspektivbyte, vilket betyder att eleverna kan leva sig in i andra människors känslor eller levnadsförhållanden. Läsning av instruktionstexter eller faktatexter gör anspråk på en annan slags läsning.
Jag tycker att genom att ge skönlitteraturen en central roll i alla skolans ämne, ger man eleverna goda förutsättningar att bli litterata och få ett stort ordförråd, det hjälper eleverna i andra skolämnen, till exempel matematik. Det kan bli lättare att förstå de matematiska termerna som till exempel dubbelt och hälften.
Med skönlitterära texter om konkreta och realistiska livsöden kan vi fördjupa eleverna förståelse. De blir mer vidsynta och ha ett öppnare förhållningssätt mot det som är nytt.
Vilken skönlitteratur som kan lämpa sig för undervisning?
En lärare bör alltid göra didaktiska val när denne planerar vilken skönlitteratur som skall läsas i en klass. De didaktiska valen görs genom att läraren ställer sig de didaktiska frågorna Vad? (innehållet), Hur? (förmedlingen) och Varför? (motivet). Så blir litteraturen ett hjälpmedel för att utveckla språket och kunskapsinhämtningen och utveckling av fantasi, förmåga att analysera, debattera och dra slutsatser.
Eman Hassan, lärare i arabiska och studiehandledare
Tack Eman för ditt viktiga inlägg! Mina elever Khadra, Altina och Amiira som också älskar att läsa får illustrera skönlitteraturens viktiga roll för alla elever. /Sara
är ett givande sätt att synliggöra flerspråkigheten i skolan. Det bidrar också till inkludering och samhörighet. Men vad tycker eleverna själva om detta? Så här säger Amiira efter att hennes pappa Bashir och jag läst i klassen:
”Det var roligt när pappa kom. Jag förstod båda sagorna.”
Kompisen Alice säger:
”Det var spännande och intressant att höra sagorna på tigrinja och somaliska.”
Vid ett annat tillfälle läste Jerusalems mamma och jag en saga. Jerusalem berättar:
”När mamma läste saga jag glad. Jag kan tigrinja.”
En annan elev i klassen menade att:
”Det är kul att vi har så många språk i vår klass. Vi lär oss mycket.”
I ett tidigare inlägg beskrev jag min kollega Mustafas trevliga, flerspråkiga bok om svenska högtider och traditioner. Här är en länk till bokens hemsida: www.htbok.se. På hemsidan finns uppgifter om hur man kan beställa boken. Jag tror att den kan komma till glädje i många klassrum och hem runt om i landet. Tack Mustafa!
21:a mars har instiftats av Unesco i syfte att lyfta poesins roll i samhället världen över. I Hjärtat högläste vi dikter, skrev egna dikter, skrev av dikter och parade ihop dikt och bild. Men den övning som flest elever blev inspirerade av är följande: 
Den här dikten av Kaj Beckman hade jag kopierat upp i många exemplar och sedan klippt isär rad för rad. Eleverna fick sedan alla raderna och uppgiften att placera dem så att de bildade en dikt. En kreativ övning, där jag betonar att det inte finns något rätt eller fel när det gäller poesi. När eleven var nöjd med sin dikt, var det dags att montera den och träna på att läsa upp den. I slutet av lektionen blev det uppläsning av elevernas dikter – och av originaldikten.
för nyanlända med hjälp av muntlig interaktion på båda språken, experiment och samskrivning. Vi tar också hjälp av Inläsningstjänst där det finns läromedel som är inlästa växelvis; ett stycke på arabiska, ett stycke på svenska, ett stycke på arabiska, ett stycke på svenska osv. Självklart tittar vi också på program från Ur, Tiggy testar, och AV-media, Magnetmysteriet mfl.
