Poesi med de yngsta

Världspoesidagen 21 mars är instiftad av UNESCO i syfte att uppmuntra till att läsa och skriva poesi, samt att lyfta poesins roll på olika ställen i samhället. För mig innebär det att jag i min årsplanering alltid lägger in ett  arbetsområde med poesi i mina grupper i februari/mars. I år har jag fått frågor av kollegor om vad man kan göra tillsammans med de allra yngsta lågstadieeleverna i ett poesitema.

Det första och viktigaste, tänker jag är att läsa mycket poesi högt i klassrummet. Varför inte en dikt om dagen, eller en dikt i början av varje lektion? Det tar inte många minuter och elever i alla åldrar brukar verkligen uppskatta dessa korta, koncentrerade läsningar. Här är några tips på diktböcker som jag tycker mycket om och som lämpar sig väl för högläsning och samtal på lågstadiet:

Jag har skrivit en del om poesiarbete tillsammans med elever tidigare. I det här inlägget finns flera länkar till inlägg där jag och eleverna skrivit poesi och om poesi. I min första bok tar jag också upp en del tips som passar såväl de yngsta som lite äldre elever.

Även i min andra bok, som är en ren lärarhandledning, tar jag upp något om poesins plats i klassrummet:

Ytterligare några tips är:

  • Länkdikter – Sista ordet i varje rad blir första i nästa.

Till exempel:

Min katt är snäll och svart
Svart som natten
Natten med måne och stjärnor

  • Femrading – En dikt med fem rader enligt följande instruktion.

På första raden skriver man ett substantiv eller en person.
På andra raden skriver man två ord som beskriver det första ordet.
På tredje raden skriver man tre ord om något som kan hända.
På fjärde raden skriver man fyra ord som beskriver en känsla.
På femte raden skriver man en synonym för diktens första ord.

Till exempel:

Vinter
är vit
jag kastar snöboll
skrattar och åker pulka
Kalltid

  • Cirkeldikt – Första och sista raden är likadan.

Till exempel:

Jag vill att du ska se mig
Jag vill gärna leka med dig
Du är snäll och fin
Jag vill att du ska se mig

Slutligen vill jag tipsa om taggen #endiktvarjedag på Twitter. Den startades av gymnasieläraren Björn Kohlström, som varje dag lägger upp en dikt för att inspirera andra och tipsa om poesi. Jag hängde på detta trevliga initiativ och väljer ofta dikter med barnperspektiv, gärna dikter som mina elever eller andra barn jag känner har valt ut. Så här kan det se ut:

Hoppas att du har hittat några tips som du och dina elever kan ha glädje av! Dikta på!

 

Annonser

En bok för alla

är ett bokförlag som ger ut kvalitetsböcker för både barn och vuxna till låga priser. En bok för alla bedriver även ett läsfrämjande arbete där syftet är att öka läsandet speciellt bland läsovana grupper, och att främja bra litteratur. Här är en länk till deras hemsida.

Under hösten fick jag ett stort antal fina kort, som jag har delat ut till mina elever och deras föräldrar för att påminna om den viktiga högläsningen. Jag frågade En bok för alla om jag får återge detta kort samt översättningar till arabiska och kurdiska som mina kollegor Eman Hassan och Seyithan Anter har gjort. Det ville de gärna, så håll till godo!

لماذا القراءة بصوت عالي للاطفال ؟

القراءة بصوت عالي يساعد على بناء مفردات اللغة لدى الاطفال .

يسهل تعلم القراءة, الذي هو الاساس لاكتساب جميع المعارف .

يتطور تقدير الذات والعاطفة لدى الاطفال عند استماعهم للقصص وللحكايات .

يزيد من فرص الاطفال ان يصبحوا قراء للكتب .

انها متعة سواء بالنسبة لك او للاطفال .

 

نماذج للقراءة بصوت عالي

 ماريا غريبيه                                   الضفدعة والغريب                        نظارات بوريس

مشوق لجميع الاعمار                         جيد للمناقشة                               ممتع للاثنان الكبار والصغر

ادخل في صفحتنا من اجل الحصول على الكثير من نماذج للقراءة بصوت عالي وكتب جيدة للقراءة العالية

http://enbokforalla.se/hoglasning

وتستطيع ان تكون مع وتعطي المشورة حول كتب للقراءة العالية في صفحتنا على الفيس بوك

( المصادر حركة القراءة, يونيباكين, راديو التعليم)

كتاب للجميع

ترجمة

ايمان حسن

معلمة اللغة الام والارشاد الدراسي  Översättning: Eman Hassan

 

Çima mirov ji zarokan re bideng bixwîne?

Xwendina bideng :

  • Di avekirin û pêşxistina xezîna gotinan de, ji zarokan re arîkar e.
  • Fêrbûna xwendinê hesantir dike ku xwendin bingehê bidestxistina zanyarîyê ye.
  • Guhdarîkirina zarokan ya li çîrok û metelokan, dilrehmî û bi xwe bahwerîya wan bi pêşve dibe.
  • Mecalên ku zarok bi xwe bibin xwendevanên kitêban zêdetir dike.
  • Çi ji bo te û çi jî jibo zarokan dibe cîhê kêfxweşîyê.

——————————————————————————————————————–

PÊŞNEYAZÊN XWEDINA BIDÊNG

Boris glasögon                   Grodan och främlingen                  Agnes Cecilia

 

Kêfa biçûk û                         Hêjayî guftogoyê ye                       Ji bo hemû nifçan

mezinan  tîne.                                                                                 bi heyecan e.

Jibo gelek pêşneyazên kitêbên baş yên xwendina bideng, kermbik li malpera me temaşe bik: http://enbokforalla.se/hoglasning

Her wiha tu dikarî  li rupela me ya facebookê de beşdar bibe û jib o xwendina bideng kitêban pêşneyaz bike!

(Çavkanî: Läsrörelsen, Junibacken, Utbildningsradion) Översättning: Seyithan Anter

 

Cheda presenterar tjetjenska

i sin klass. Hon berättar var man talar tjetjenska, visar alfabetet, visar hur man skriver hennes och syskonens namn, lär oss några ord och mycket, mycket mer.

Cheda visade också detta klipp med dans och musik från Tjetjenien. http://www.youtube.com/watch?v=aEW8bDQTBBg Tack Cheda!

Läxor om läsning

Att få till en konstruktiv samverkan med hemmen, som är till gagn för eleven och som samtidigt ger föräldrarna en inblick i vad deras barn arbetar med i skolan, kan ibland upplevas som en utmaning. Genomtänkta läxor kan bidra till detta. Här är tre exempel på läxor som jag har använt i årskurserna 3-6.

Läxa
Din uppgift denna vecka är att samtala med någon vuxen hemma om nyheter. Ni kan samtala på vilket språk som helst.
Tag hem nyhetstidningen 8 SIDOR och visa vad du har läst.
Berätta vilka artiklar och notiser du tycker är viktiga och intressanta och varför. Samtala om rubriker, bilder, bildtexter, artiklar och notiser, precis som vi gjorde i skolan.
Fråga den vuxne hur hen gör för att få del av nyheter. Vad läser, lyssnar eller tittar hen på?
Fråga vilken nyhet som den vuxne tycker är den viktigaste nyheten denna vecka och varför.
Anteckna vad den vuxne svarar, så att du kan skriva om det i skolan. Du kan anteckna på vilket språk du vill.

Läxa
Din uppgift denna vecka är att samtala med någon vuxen hemma om läsning. Ni kan samtala på vilket språk som helst.
Tag hem barn- och ungdomskatalogen och visa vad du har antecknat.
Berätta vilka böcker du är intresserad av och varför. Samtala om titlar, bilder, handlingar, genrer och författare, precis som vi gjorde i skolan.
Fråga den vuxne vilka böcker eller muntliga berättelser som hen tyckte om i din ålder. Varför minns hen just de böckerna eller berättelserna?
Läste den vuxne mycket själv som barn? Var det någon som läste högt för hen? Fråga efter läsminnen!
Anteckna vad den vuxne svarar, så att du kan skriva om det i skolan. Du kan anteckna på vilket språk du vill. Läxa
Din uppgift denna vecka är att välja ut en barnbok som du tyckte mycket om när du var liten.
Tag med boken till skolan om du har den kvar. Annars kan du låna den på biblioteket, eller så googlar du så att du kan visa en bild av boken.
Berätta varför du tyckte så mycket om den här boken.
Vad minns du av läsningen av denna bok? Läste du själv, eller var det någon som högläste för dig? Tyckte du om både text och bilder? Hur gammal var du ungefär när du läste eller hörde boken första gången?
Vilka minnen väcker denna bok hos dig? Dofter? Bilder? Ljud? Stämningar? Känslor?
Anteckna gärna lite, så att du kan skriva om det i skolan. Du kan anteckna på vilket språk du vill.

Läxa

Din uppgift denna vecka är att intervjua någon om en bok som hen tycker mycket om. Förslag på frågor:

Varför tycker du så mycket om den här boken?
Tycker du om både text och bilder?
Hur gammal var du ungefär när du läste eller hörde boken första gången?
Vilka minnen väcker denna bok hos dig? Dofter? Bilder? Ljud? Stämningar? Känslor?
Vad heter författaren?
Vilken genre är det?
För vilka åldrar passar den här boken?

Anteckna gärna lite, så att du kan skriva om det i skolan. Du kan anteckna på vilket språk du vill.

Det pratas mycket om stöttning

Men vad är det egentligen? Ja, för det första är det inte det samma som särskilt stöd. I korthet kan man säga att stöttning är ett tillfälligt stöd som den ordinarie läraren skapar för eleven i den ordinarie undervisningen. Syftet med stöttningen är dels att eleven ska kunna ta del av undervisning som hen är kognitivt, men men inte språkligt, redo för, dels att ge eleven strategier för att kunna ta sig an liknande inlärningssituationer på egen hand längre fram.

Här är några exempel på stöttning som jag har använt mig av denna vecka:Även elever som är nervösa, sätter hög press på sig själv eller ha dåligt självförtroende bör ges förutsättningar att klara av provsituationer.Hur gör man egentligen för att vara en bra lyssnare? Inte alla elever upptäcker detta på egen hand.Vad kan man göra för att hålla igång ett bra samtal? Vad premieras i de muntliga delarna på ämnesproven? Det bör vara tydligt för eleverna före proven, och de behöver också få flera chanser att på ett strukturerat sätt träna samtal och diskussion.

Mobiler i skolan

har diskuterats på skolor, debattsidor och i sociala medier en längre tid. Nu senast i radioprogrammet Skolministeriet, där man förtjänstfullt redovisar såväl olika lärarröster, som vad forskning säger om saken. I programmet får vi alltså höra argument både för och emot mobiler i skolan.

Men, som vanligt skulle jag vilja säga, saknas ett perspektiv, nämligen klassperspektivet. Att det är så få som nämner detta perspektiv tycker jag är enormt oroande och ansvarslöst. ”Alla” elever har inte en egen mobil, och även om man har det, är det inte säkert att föräldrarna har råd att hålla sitt barn med den senaste modellen, eller det coolaste märket. Kapitalvaror, så som märkeskläder, cyklar och vissa leksaker, har naturligtvis också en utmärkande effekt bland barn och unga och det är klart att det kan kännas tungt att vara den som alltid har kläder från second hand eller som bara får ärvda cyklar. Men, och det här är den viktiga skillnaden, då handlar det åtminstone inte om något som uppmuntras av skolan att eleverna ska ha med sig. En cykel eller en dyr jacka används inte inne på lektionen.

Skolministeriets reporter berättar att den svenska skolan uppmuntras att använda digitala teknologier och att regeringen detta år beslutat om en nationell it-strategi för skolan. Detta läggs fram som om det skulle stå i motsatsförhållande till mobilförbud i skolan. Precis som om användandet av digitala verktyg skulle förutsätta att eleverna får/bör/ska använda sina egna mobiler i skolan och så är det ju inte alls. Tvärtom, de redskap och verktyg som elever och lärare behöver använda i undervisningen skall tillhandahållas av skolan. Detta är av yttersta vikt, då skolan enligt lag ska vara avgiftsfri och likvärdig oavsett hemmets sociala och ekonomiska förhållanden.

Läraren Anders Enström, som är positiv till att elever använder sina egna mobiler i skolan säger bland annat i programmet:

”I iPaden finns ju allting som finns i en mobiltelefon, så skulle vi ta mobilen då och så skulle vi dela ut en iPad…. det blir konstigt och det är inte okej.”

Nej, det blir varken konstigt eller ”inte okej”, för lärplattan eller datorn som delas ut, står skolan för. Gratis och till alla. Anders Enström säger också:

”De har hela sitt liv däri.”

Ja, just det är ytterligare en viktig del av problemet med elevers privata mobiler under lektionstid. Det plingar, surrar och blinkar ideligen i ungdomars telefoner av alla mentions och statusuppdateringar. Det är faktiskt mycket svårt att värja sig emot för vem som helst, vilket också nämns i programmet, och nästintill omöjligt för barn. Jag anser det vara rent av naivt att jämföra detta med att titta ut genom fönstret, som Enström, och många med honom, gör i debatten.

När elever tillhandahålls skolans digitala verktyg, så kommer man ifrån både att utsätta elever för att behöva skylta med sin ekonomiska status och problemet med ideliga mentions som stjäl uppmärksamhet och koncentration.

Det sista jag vill föra fram är det näst intill löjeväckande argumentet:

”Det går att få till ett lärande och en förståelse som är 2017 och inte 1917.”

Anders Enström tycker inte att man ska ”gnälla om att (digitala verktyg) ska bort” och förklarar för de som ännu inte vet, att mobiler går att använda till mer än att ringa på. Detta argument, som ofta framförs i liknande diskussioner är ett icke-argument, som endast har till syfte att få opponenten att framstå som lite dum och bakåtsträvande. Naturligtvis vet vi alla att mobilen kan användas som miniräknare, almanacka, anteckningsblock, kamera och så vidare. Det är inte det det handlar om. Det handlar om att fattiga barn, eller barn med dålig impulskontroll, ska slippa utsättas för att blottas eller bli störda, på lektionen åtminstone.

Skolan bör vara en fristad, inte en arena för ekonomisk eller social uppvisning.

 

Skönlitteratur för mellanstadiet

Vilka skönlitterära böcker skulle vi som sva-lärare vilja att våra mellanstadieelever får möjlighet att lyssna på inläsningar av? Den frågan har jag och ett antal andra sva-lärare fått under hösten. Till min stora förvåning är jag den enda som förordar titlar av Maria Gripe, Peter Pohl, Annika Thor, Ulf Stark, Ingelin Angerborn och Kristina Ohlsson. Alla andra hade tydligen föreslagit betydligt mer lättlästa böcker och jag fick frågan hur jag hade resonerat kring mina val.

Jag tänker att sva-eleverna har samma rätt till spännande och utmanande litteraturmöten som de som läser svenska. För enklare böcker finns exempelvis URs läs-med-sagor och Småsagor, väldigt många titlar på Inläsningstjänst, samt en hel del tvillingpaket från Nypon/Vilja-förlag.

Jag tänker också att vitsen med en inläsning är att klasslärare kan låta hela klassen ta del av samma bok samtidigt, för gemensamma textsamtal. De elever som fixar det läser själva, medan de som behöver kan lyssna. På så sätt kan alla elever samlas kring samma text och ta del av samma innehåll.

För att sva-elever ska kunna ha nytta av inläsning på en högre nivå, krävs noggrant planerad stöttning av läraren, men det är ju normalt lärararbete.

Ni som läser detta; hur tänker ni? Delge gärna era tankar, så vidarebefordrar jag era synpunkter till de som stälde frågan. Ange gärna vad du jobbar med och vilka åldrar du möter. Tack på förhand!