Ett avsked

En elev som ska utvisas och jag tar idag avsked av varandra. Vi väljer var sin dikt. Läser. Kramas. Säger adjö. Mitt hjärta brister. Igen.

Elevens dikt:

Jag ser dig

När jag är borta
kommer de här raderna
att vara kvar.

Jag skriver
och du läser
någon helt annanstans,
i en helt annan tid.

Fast kanske ser du
att jag sitter här mellan raderna
och ler?

Jag ser
i alla fall dig.

(Mårten Melin)

Min dikt:

Det är vackrast när det skymmer

Det är vackrast när det skymmer.
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden,
över markens hus.

Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar alla stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet
människan till lån.

Allt är mitt och allt skall tagas från mig,
inom kort skall allting tagas från mig.
Träden, molnen, marken där jag går.
Jag skall vandra,
ensam utan spår.

(Pär Lagerkvist)

Skönlitteratur med helt nyanlända elever – går det?

Ibland får jag höra att det inte går, att eleverna måste lära sig fler ord först, att de ändå inte skulle förstå. Men, jo! Det går! Och det är dessutom elevernas rättighet, anser jag. Dels ingår det i kursplanen för svenska som andraspråk, dels behöver alla barn få ta del av välskriven litteratur och få hjälp att ta sig in i föreställningsvärldar. För njutning, fantasi och kunskap.

Genom gemensam litteraturläsning kan vi jobba med:

  • Ordförråd
  • Lässtrategier
  • Grammatik
  • Litterära grepp
  • Att diskutera livsfrågor
  • Att leva sig in i olika livsöden
  • Att få nya perspektiv
  • Att få kunskap om andra tider och platser
  • Igenkänning och spegling

Och dessutom ge ”rika möjligheter att samtala, läsa och skriva … utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” som kursplanen föreskriver.

Men hur gör man då? Ja, naturligtvis krävs det att jag som lärare noggrant planerar hur jag vill att vi ska arbeta med den aktuella texten såväl före som under och efter läsningen. Min planering börjar redan när jag tänker ut hur jag ska presentera boken för eleverna för att väcka deras intresse och läslust.
Ibland berättar hur mycket jag tycker om den här boken och hur länge jag har gjort det.
Och ibland berättar varför jag har valt ut den här boken just för dem.
Jag kan också låta eleverna välja bok och då gör jag det mycket strukturerat.
Andra gånger kommer eleverna med önskningar och då kan det bli så här.

Jag måste också planera vilken stöttning mina elever behöver. Stöttningen kan till exempel vara att jag utnyttjar föremål, foton och illustrationer för att förtydliga och förklara det vi läser.

Stöttningen kan också vara så kallade Expertordlistor som jag antingen förbereder själv före läsningen eller tillsammans med eleverna under läsningens gång. Förklaringarna kan ges både på svenska och på elevernas modersmål (med hjälp av flerspråkiga kompisar, studiehandledare, översättningsverktyg, kollegor på nätet). Det kan också vara grammatiska förklaringar, som att visa på böjningar, prefix, suffix och andra mönster i språket och skisser eller bilder.

En annan viktig del av stöttningen är att låta eleverna själva komma till tals. Jag lägger ner mycket möda på att bygga upp ett tillåtande klimat i grupperna där det är accepterat att hjälpa, förklara och visa för varandra. Där det är en naturlig del av läsningen att samtala och interagera för att alla ska förstå och för att få olika perspektiv på det vi läst. Där man vågar säga fel och där man vågar härma för att lära.

Jag har skrivit ganska mycket om skönlitteratur här på bloggen och om du vill läsa mer kan du söka på taggarna läsning, läslyftet och stöttning. Men ett inlägg som jag skulle vilja lyfta fram, som handlar om arbetet under läsningens gång är det här om Rum 213 med elever i åk 6. Kanske vill du höra hur jag tvillingläser med elever i åk F-2? I så fall är det här avsnittet av podden Lärarrummet något för dig.

Att utgå från skönlitteratur för att bygga elevernas ordförråd, istället för att se deras ännu inte fullt utvecklade ordförråd som ett hinder, upplever jag ger stora fördelar. Det ger självförtroende, läslust och en syn på sig själv som en person som kan läsa svenska. Så här skrev några av mina nyanlända elever förra året angående vad de hade lärt sig.

Lycka till med din litteraturläsning i sva-undervisningen – även med helt nyanlända elever!

 

 

Vår rastverksamhet

är något vi är väldigt stolta över. Varje rast erbjuds vuxenledda aktiviteter och i låneboden kan man komma och låna olika leksaker, spel och redskap. Låneboden bemannas av en vuxen tillsammans med några frivilliga elever. Här är Raian och Ranim.

”Man måste ha tålamod när man jobbar.”, säger Ranim.

Skogshagaskolans engagemang för lek och rörelse har uppmärksammats av SVT och även av Västervikstidningen. Kul, tycker vi!

Mitt bland stjärnor

är en underbart vacker poetisk bok av Lotta Olsson och Olof Landström. Tillsammans med 4.or, 5.or och 6.or kommer jag att jobba med den boken en ganska lång tid framöver. Vi kommer att körläsa, träna uttal, reflektera, fantisera, associera, skapa bilder, samtala och skriva.

Första lektionen talade vi om vad ordet dikt betyder och vad det heter på olika språk; spanska, engelska, arabiska, dari, persiska, ungerska och turkiska. Sedan läste vi tillsammans titeln som jag hade skrivit med min vackraste handstil på tavlan. Eleverna gav varandra exempel på vad det kan betyda att vara ”mitt bland” någonting. Sedan fick eleverna i uppgift att fundera och skriva utifrån följande tre startmeningar:

  • När jag läser diktens namn Mitt bland stjärnor tänker jag…
  • För mitt inre ser jag…
  • Jag tror att dikten kommer att handla om…

Och så här skrev några elever:

”När jag läser diktens namn Mitt bland stjärnor tänker jag att det är fint. För mitt inre ser jag en katt. Jag tror att dikten kommer att handla om en hund. Orhan”

”När jag läser diktens namn Mitt bland stjärnor tänker jag Det är en vacker sten som glänser och så ser jag en människa som går mitt bland stjärnor. Och det är natt. För mitt inre ser jag massor med stjärnor som glänser. Jag tror att dikten kommer att handla om en kille som drömmer om att han kunde flyga upp till de vackra stjärnorna och röra de. Altina”

”När jag läser diktens namn Mitt bland stjärnor tänker jag att det är en magisk sten som lyser med blått sken och är omringad av stjärnor. För mitt inre ser jag att den magiska stenen som lyser med blått sken kommer flygande till mig och blir min sten. Jag tror att dikten kommer att handla om den magiska stenen som lyser mitt bland stjärnor. Khadra.”

”När jag läser diktens namn Mitt bland stjärnor tänker jag att det låter fint. För mitt inre ser jag = Jag se stjärnor. Jag tror att dikten kommer att handla om en flicka. Hon gick ut på kvällen. Hon stod på gräsmattan. Hon blundade. Hon flög upp och stod mitt bland stjärnor. Amiira”

”När jag läser diktens namn Mitt bland stjärnor tänker jag på bergen, solen och delfiner. Jag tror det hanlar om en delfin. För mitt inre ser jag en svart himmel med många stjärnor. De glittrar. Asma”

fullsizerender

En lyckodag!

Idag kom två före detta elever som jag inte sett på över två år och hälsade på mig i skolan. Som jag har tänkt på er! Hoppas, hoppas, hoppas nu att allt går i lås kära ni!

En annan rolig sak är att jag just upptäckte att jag igår hade min bästa dag hittills här på bloggen med 3242 läsningar. Tack så mycket alla ni som läser och kommenterar! Tillsammans kämpar vi på för en bra skola med god utbildning för alla barn i Sverige!img_0119

Foto: B.P.

Att ta sig an faktatext

Vi har en period jobbat med Bengt-Erik Engholms faktabilderböcker för att träna strategier för hur man kan ta sig an faktatexter och hur man kan göra när man stöter på nya ord och begrepp.fullsizerender

Eleverna har jobbat parvis med att sortera viktiga ord från böckerna. De har genom olika metoder så som att fråga och förklara för varandra, använda synonymer.se, ordbok och översättningsappar, göra associationer och härledningar samt bildgoogla tagit reda på ordens betydelse. Sedan gällde det att placera orden vid rätt bok. I vilken bok kan man få läsa om myter? Och i vilka böcker kan orden stigbygel, arter och luft finnas? Här fanns det flera gånger mer en ett rätt svar, vilket är väldigt bra för att få eleverna att prata och berätta hur de tänker.
fullsizerender
fullsizerender

Treorna valde sedan tillsammans en bok som vi skulle läsa gemensamt. Det blev Havsvidunder, för den ser ju så spännande ut! Vi började med att göra ett VÖL-diagram, alltså att sammanfatta vad vi redan visste om havsvidunder och vad vi trodde att vi skulle kunna få lära oss om havsvidunder i just den här texten. Efter den gemensamma läsningen fyllde vi på med vad vi hade lärt oss.fullsizerender

Sedan var det dags för eleverna att välja egna böcker att läsa och skriva VÖL-texter om. Det här är Ranims text om fladdermöss:

Vad vet jag redan om fladdermöss?

Fladdermöss äter insekter. Jag vet att fladdermöss har stora tänder och fladdermöss har skelett. Och fladdermöss flyger på natten och de sover på dagen. De är vakna hela natten och sover inte på natten som vi.

Jag tror att jag kan få lära mig:

Jag tror att jag kommer att lära mig att de påminner lite om superhjältar och spöken. Jag tror att det kommer handla om hur de lever.

Jag har lärt mig:

Bat betyder fladdermus på engelska. Det finns fladdermöss som bor på människornas vindar. Det finns några skräckhistorier som mammorna och papporna berättar för sina barn för att skrämma dem om de inte sover. Och att dom är inte farliga men man tror det och dom små barnen är rädda för fladdermöss.fullsizerender

Årets viktigaste bok 2016

är enligt mig Gellert Tamas Det svenska hatet.Bildresultat för det svenska hatet

Den är en mycket angelägen reportagebok som skildrar människor som driver hatkulturen i det svenska samhället, såväl politiskt som personligt. Tamas skriver pedagogiskt och lättfattligt, men ändå med ett otroligt driv i språket som gör att den drygt 500 sidor långa boken är en riktig pageturner.

Det svenska hatet placerar en mängd avgörande händelser på en linje och förklarar samband och kopplingar. Avstamp tas i Andra världskriget och fortsätter via Balkankriget, terroristattacken mot USA 2001, de nordiska populistpartiernas historia, islamister i London, ”counterjihad-rörelsen”, terrorattentatet mot Charlie Hebdo, Peter Mangs, Anders Behring Breivik osv, osv till en förståelse för hur Sverigedemokraterna har byggts upp och hur de mest tongivande av dess politiker argumenterar och agerar. Som läsare får man en fördjupad förståelse för att Sverigedemokraterna långt ifrån är ett parti som alla andra. Tamas skildrar noggrant tex ”järnrörsskandalen” med Kent Ekeroth, som satt i justitieutskottet, i centrum, hatsajten Avpixlats framväxt, partiets många kopplingar till nazister och nazism, den stora mängden attacker mot romer i Sverige 2014 och den enorma vågen av attentat och anlagda bränder mot flyktingförläggningar 2015.

Sverigedemokraterna är dessutom ett parti som vill begränsa fri media i Sverige.

Tamas visar också att många av Sverigedemokraternas företrädare är skattefifflare, arbetsskygga och brottslingar. Ett exempel är Johnny Skalin, som aldrig har haft en anställning och levt på mängder av bidrag. Han blir SD:s ekonomisk-politiske talesperson och börjar hetsa mot anhöriginvandrare som ”lever på andra”, samtidigt som han ordnar uppehållstillstånd åt sin ryska fru.

Det svenska hatet ger insikt i hur Sverigedemokraternas riksdagsmän ljuger både för varandra och för väljarna, hur de drevar mot avhoppare, sprider propaganda och odlar hat och paranoia. Även Jimmie Åkesson. Fernissan är tunn, mycket tunn, det visar Gelllert Tamas.

Efter att jag hade läst den här boken ville jag även läsa De apatiska av samma författare. Den gavs ut 2009, men av någon anledning har det inte blivit av att jag läst den förrän nu.

Även denna läsning drabbar mig hårt. Som ett knytnävsslag i magen. Boken är så rasande aktuell även idag att jag ryser. De apatiska har de mycket svårt sjuka apatiska flyktingbarnen samt alla myter kring dem och maktspelet och manipulationerna inom Migrationsverket i fokus. Idag kan vi läsa om flyktingbarn i Sverige som skär sig, prostituerar sig, begår självmord. Och fortfarande idag, åtta år efter att Gellert Tamas noggranna granskning gavs ut, finns mycket i övrigt att önska av hur arbetet på Migrationsverket fungerar.

Sverige är långt ifrån den humanitära stormakt som vår självbild vill göra gällande. Alla som bryr sig om vårt land och dess utveckling borde läsa dessa två böcker. Gör det!