Öka delaktigheten & lärandet, minska frustrationen

Ibland finns det ingen studiehandledning att erbjuda nyanlända elever, trots att de behöver det och har rätt till det. Ibland finns det studiehandledning att tillgå, men inte i tillräcklig grad. Vad kan man göra då? Jag kommer att skriva om det i ett antal inlägg, varav det här är det första.

Något som är mycket viktigt är att eleverna får erkännande för det de redan kan, att vi i skolan visar att alla språkkunskaper är värdefulla. Elever som kan skriva på modersmålet, kan med fördel få använda det i det egna skrivandet, när det svenska språket ännu inte räcker till. För att maximera lärandet och delaktigheten, det vill säga kunna delta i samma uppgifter och övningar som resten av gruppen, och för att minska frustrationen; känslan av att kunna, men inte få visa det.

imageHär är en text skriven av en elev den allra första skolveckan i Sverige. Vi jobbade med boken Lennarts listor och uppgiften var att skriva om väder man tyckte var spännande. Den här eleven skrev på arabiska och ritade för att jag skulle förstå och i kombination med gester förstod jag vilka väder han menade och kunde ge de svenska orden.

imageHär är en nyanländ elev som har en sprudlande fantasi och älskar att skriva berättelser. Han jobbar här med en mycket lång saga om drakar med många händelser och avancerade begrepp. Trots att han har lärt sig att använda olika strategier i sitt skrivande och även har tillgång till översättnigsappar, så blev det ibland allt för frustrerande att skriva på svenska. Det gick för långsamt, i förhållande till hans fantasi och berättarglädje helt enkelt. Då skrev han hela långa stycken på sitt modersmål och översatte sedan i lugn och ro, när idéerna var på pränt.

Här följer en text av en annan nyanländ elev, som är med i den grupp som jag läser Mio, min Mio tillsammans med. Hon skrivit ner sina tankar om ifall riddar Kato är ond och här blir det verkligen tydligt för mig hur viktigt det är att inte låta elevens andraspråksutveckling stå i vägen för hennes möjligheter att uttrycka komplexa tankar. Så här skev hon:

”Nej, han är inte ond. Därför alla tänker att han ta människor. Men jag tänker att ond är fader kungen. Tänker att riddar Cato ta människor därför han hjälp alla som bor i Landet i Fjärran. Därför han är bra människa han hjälp alla och jag tror att alla nu tror; Varför är Landet Långt Borta feo? Jag säger: Därför Pappa kungen har destrozado den landet och a mentido för alla och sa ”Riddar Cato är ond.” Men det inte bra. Riddar Cato hjälp alla. Och han har en klo av järn därför Pappa kungen se la corto och kungen inte heter Pappa kungen han heter Ond!!!
Tänk alla:
– Varför Ond inte gå till Stockholm och hämta Mio?
– Vilken pappa inte gå till sin barn till Landet Långt Borta?
– Vilken pappa sa ”ja” till sin barn gå till den alla som tänker som är en människa ond?
Tänk alla…”

I efterhand kunde vi tillsammans konstatera att det var fult, förstört, ljög och högg av handen, hon menade.

Kontentan är alltså att vi bör låta eleverna använda alla sina språkliga resurser för att kunna uttrycka allt de kan.

Översättningsappar

imageMina favoriter bland översättningsappar är Översätt, SayHi och Pixter.

Fördelen med Översätt är att den går snabbt och lätt att använda och att elever med arabiska som modersmål kan skriva på arabiska med fingret. Dock fungerar den bäst på enstaka ord. Hela fraser och meningar har en stor felmarginal och man behöver också öva eleverna i att förstå homonymer och synonymer.

Fördelen med SayHi är att den funkar på hela meningar och man talar in på sitt modersmål och sedan får man se båda språken i skrift, vilket gör att man på sitt modersmål ser om meningen är korrekt eller ej. Det negativa är att appen kräver att man talar mycket tydligt och artikulerar noggrant, samt att omgivningen måste vara rätt så tyst för att det ska funka.

Pixters stora förtjänst är att man kan fota och få översatt hela textsjok på en gång, med överraskande bra meningsbyggnad och övrig grammatik. Nackdelen är att det kräver att man går in och granskar och redigerar lite i den fotograferade källtexten, vilket så klart är svårt för nyanlända elever att göra själva. Så Pixter fungerar bäst om man som lärare vill förbereda en text i förväg, att använda den för spontan stöttning under lektionen tycker jag är svårt.

Vilka appar använder du och dina elever? Tipsa mig gärna och berätta om fördelar, nackdelar och hur ni använder dem.

Anne-Marie Körlings brev på somaliska

Jag är glad att nu kunna lägga ut Anne-Marie Körlings fina brev om läsning även på somaliska tack vare studiehandledaren Amina Shire i Göteborg. Tack Amina och tack Cia Tiberg som förmedlade kontakten!

Waa muhiim barashada waxa aqriska

Waalidiinta sharfta leh
Barashada wax aqriska waa dariikh dheer, kaasoo lagu gaaro horumar. Marka uu canagu heerka aqriskiisa wanaagsanaado waaxa u sahlanaado fahamka waxa uu aqrinaayo. Barashada aqriska waa wax nala sconaayo ilaa inta aan noolnahay. Waxaan baranaa aqriska wargeysyada malin laha ah, macluumadka ay soo saarto hayadda canshuuraha iyo diwaan gelinta(skatteverkets) iyo waxaan kaloon baranaa aqrinta iyo fahanka qoraalada hishiisyada ah. Marnaba lagamaa dhamaado barashada aqriska. Dugsiga(iskulka) run ahaantii waxaa wajib muqadas ah ku ah in uu baro arday walba aqriska, hadalka, iyo dhagaysiga. Waxaasoo dhan waxaa loo sameeyaa in ardaygu ama cunugaaga uu barto aqrinta qoraalada adag iyo kuwa xeeladeysan fahamkooda sida: xayeysiiska, qoraalada ku qoran bogaga internetka iyo buugaagtaba. Ardayga waxa uu ka helaa dugsiga ama iskulka mar walba ereyo cusub si uu ugu gaaro horumarinta ra`yigiisa, taasoo macneheedu tahay in ardaygu aqrin karo qoraalka uuna fahmi karo ulajeedada qoraaga, fala ka bixiyaha iyo in uu dareemo sida aqriska faaíido ugu leeyahay waxbarashadiisa iyo dareenkiisa ku wajihan arinkaas. Taasina micnaheedu waa dimoqradiyad. Hadii aan ka hadalno waxbarashada ardayga laga soo bilaabo fasalka barbaarinta ilaa fasalka sagaalaad waxaa loola jeedaa in arday walba uu leeyahay fursad uu ku hormariyo luqadiisa iyada oo loo maraayo dhinacyo kala duwan si uu u helo ardaygu fahan balaaran oo ku wajehan qoraalada kala duwan. Luqadu waxa ay ka tarjumaysaa dimoqradiyad iyo aqoonsi shaqsiyadeed si aad wax kaligaa u qortid una fahantid waxa aad qorayso iyo waxa ay bulshadu sheegeyso isla markaana aad adiga wax gaarsiin kartid bulshada inteeda kale. Dugsiga ama iskulka waxa ay kala kulmaan ardayda maadooyin ku salaysan luqado gaar ah, taasoo loola jeedo luqad-dugsiyeed sida: ereyada iyo fikradaha ku saabsan ee loo isticmaalo kimistriga ,ereyada luqada afka ingisiska, ereyada ku wajehan jimicsiga iyo wixii la mid ah. Maado kastaa waxa ay leedahay ereyo iyo luqad u gaar ah sida ay u leedahayba maadada fisikiska.

Om, genom och för värdegrunden

image(Bilden är från Skolverkets film nedan)

Förskolans och skolans värdegrund; jag tycker att den är så fin. Jag tycker verkligen om de där fem raderna. Den senaste tiden har jag dock brottats mycket med den, någonting här går inte riktigt ihop för mig. Skolan är en del av Sverige. Detta är skolans värdegrund. Är det också Sveriges? Det tycks mig inte alltid så, tyvärr.

Att undervisa om värdegrunden betyder att vi bland annat ska undervisa om demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och diskriminering. Självklart ingår detta specifikt i samhällskunskapsämnet, men vi behöver även ha med dessa begrepp i skolans övriga ämnen. I mitt ämne, svenska som andraspråk, kan det till exempel te sig så att vi samtalar om hur de länder som eleverna kommer ifrån styrs, samt skillnader och likheter med Sverige. Mänskliga rättigheter och särskilt då barnets rättigheter kommer ofta in naturligt i samtalen när klassen/gruppen tar emot nya kompisar som är asylsökande. Jämställdhet och diskriminering kommer upp i våra samtal, både när eleverna jämför olika skolsystem med varandra och när jag förklarar varför jag vill att vi gör på ett visst sätt i klassrummet. Jag lär ut jämställdhet och inkludering genom att alltid hålla på att alla ska få talutrymme i klassrummet, att alla ska lyssna på varandra, att allas tankar och kunskaper är värdefulla och att vi inte skrattar åt eller på andra sätt kränker varandra i klassrummet. Jag är mycket tydlig med att alla elever, oavsett kön, ursprung eller funktionsuppsättning, har samma rättigheter i mitt klassrum. Alla kan bidra – bara med olika saker. Ett annat sätt att lära om värdegrunden, är att vara noggrann med vilka skönlitterära böcker vi läser i undervisningen och hur vi jobbar med dem. Det här läsåret har vi bland annat jobbat med Mio, min Mio, Lennarts listor, Grodan och främlingen och Pricken i Hjärtat. Alla fina exempel på barnlitteratur som har mycket att ge i undervisningen om värdegrunden.

Lära genom värdegrunden tänker jag betyder att vi genom att främja lika behandling, inflytande och delaktighet och tillitsfulla relationer förbättrar inlärningssituationen för eleverna. Elever som känner sig värdefulla, sedda och lyssnade på, som får vara med och planera och utvärdera undervisningen och som har goda relationer med varandra och lärarna lär sig mer. Detta jobbar vi med att utveckla och förbättra varje dag i skolan.

Att lära för värdegrunden, genom att utveckla kommunikativa förmågor och ett kritiskt förhållningssätt, betyder för mig att eleverna i skolan, nu och i framtiden, ska kunna bidra till att skolans värdegrund blir Sveriges värdegrund. Ett samhälle som uttalat står upp för de fem punkterna ovan. Politiker, rättsväsende, ordningsvakter, journalister, alla medborgare, du och jag, ja, hela Sverige ska kunna ha skolans värdegrund som sin.

Så tänker jag om att lära om, genom och för värdegrunden.
Hur några andra tänker kan höras i filmen nedan.
Hur tänker du?

Bu och Bä

Vi läser sagan Bu och Bä på kalashumör. Eman läser först en sida på arabiska. Sedan läser jag sidan på svenska. Sedan körläser vi alla tillsammans sidan på svenska. Eman upprepar de viktigaste orden på båda språken och försäkrar sig om att eleverna förstår.

Vi skrattar – det är så fina bilder och rolig, dråplig handling. När vi har läst klart kan eleverna berätta om fåren Bu och Bä på båda språken.image

JIPPIE!

I höstas skrev Gabriella en spin-of på Rolfböckerna. Hon skrev också ett mycket artigt och uppskattande brev och skickade det ihop med hennes egen bok, till den danske författaren Rune Fleischer.

Idag fick hon svar!!! Ett personligt brev, tre Rolfböcker, som ännu ej är utgivna i Sverige, en handgjord teckning och autograf. Gissa om våra glädjeskrik hördes över hela fritids!imageimageimageimageimageStort tack till Rune, och alla andra vuxna, som tar sig tid att engagera er i barn ni inte känner, svara dem seriöst och visa att alla barn är vårt gemensamma ansvar!

Skolan i samhället och samhället i skolan!