Ett avsked

En elev som ska utvisas och jag tar idag avsked av varandra. Vi väljer var sin dikt. Läser. Kramas. Säger adjö. Mitt hjärta brister. Igen.

Elevens dikt:

Jag ser dig

När jag är borta
kommer de här raderna
att vara kvar.

Jag skriver
och du läser
någon helt annanstans,
i en helt annan tid.

Fast kanske ser du
att jag sitter här mellan raderna
och ler?

Jag ser
i alla fall dig.

(Mårten Melin)

Min dikt:

Det är vackrast när det skymmer

Det är vackrast när det skymmer.
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden,
över markens hus.

Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar alla stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet
människan till lån.

Allt är mitt och allt skall tagas från mig,
inom kort skall allting tagas från mig.
Träden, molnen, marken där jag går.
Jag skall vandra,
ensam utan spår.

(Pär Lagerkvist)

Skönlitteratur med helt nyanlända elever – går det?

Ibland får jag höra att det inte går, att eleverna måste lära sig fler ord först, att de ändå inte skulle förstå. Men, jo! Det går! Och det är dessutom elevernas rättighet, anser jag. Dels ingår det i kursplanen för svenska som andraspråk, dels behöver alla barn få ta del av välskriven litteratur och få hjälp att ta sig in i föreställningsvärldar. För njutning, fantasi och kunskap.

Genom gemensam litteraturläsning kan vi jobba med:

  • Ordförråd
  • Lässtrategier
  • Grammatik
  • Litterära grepp
  • Att diskutera livsfrågor
  • Att leva sig in i olika livsöden
  • Att få nya perspektiv
  • Att få kunskap om andra tider och platser
  • Igenkänning och spegling

Och dessutom ge ”rika möjligheter att samtala, läsa och skriva … utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” som kursplanen föreskriver.

Men hur gör man då? Ja, naturligtvis krävs det att jag som lärare noggrant planerar hur jag vill att vi ska arbeta med den aktuella texten såväl före som under och efter läsningen. Min planering börjar redan när jag tänker ut hur jag ska presentera boken för eleverna för att väcka deras intresse och läslust.
Ibland berättar hur mycket jag tycker om den här boken och hur länge jag har gjort det.
Och ibland berättar varför jag har valt ut den här boken just för dem.
Jag kan också låta eleverna välja bok och då gör jag det mycket strukturerat.
Andra gånger kommer eleverna med önskningar och då kan det bli så här.

Jag måste också planera vilken stöttning mina elever behöver. Stöttningen kan till exempel vara att jag utnyttjar föremål, foton och illustrationer för att förtydliga och förklara det vi läser.

Stöttningen kan också vara så kallade Expertordlistor som jag antingen förbereder själv före läsningen eller tillsammans med eleverna under läsningens gång. Förklaringarna kan ges både på svenska och på elevernas modersmål (med hjälp av flerspråkiga kompisar, studiehandledare, översättningsverktyg, kollegor på nätet). Det kan också vara grammatiska förklaringar, som att visa på böjningar, prefix, suffix och andra mönster i språket och skisser eller bilder.

En annan viktig del av stöttningen är att låta eleverna själva komma till tals. Jag lägger ner mycket möda på att bygga upp ett tillåtande klimat i grupperna där det är accepterat att hjälpa, förklara och visa för varandra. Där det är en naturlig del av läsningen att samtala och interagera för att alla ska förstå och för att få olika perspektiv på det vi läst. Där man vågar säga fel och där man vågar härma för att lära.

Jag har skrivit ganska mycket om skönlitteratur här på bloggen och om du vill läsa mer kan du söka på taggarna läsning, läslyftet och stöttning. Men ett inlägg som jag skulle vilja lyfta fram, som handlar om arbetet under läsningens gång är det här om Rum 213 med elever i åk 6. Kanske vill du höra hur jag tvillingläser med elever i åk F-2? I så fall är det här avsnittet av podden Lärarrummet något för dig.

Att utgå från skönlitteratur för att bygga elevernas ordförråd, istället för att se deras ännu inte fullt utvecklade ordförråd som ett hinder, upplever jag ger stora fördelar. Det ger självförtroende, läslust och en syn på sig själv som en person som kan läsa svenska. Så här skrev några av mina nyanlända elever förra året angående vad de hade lärt sig.

Lycka till med din litteraturläsning i sva-undervisningen – även med helt nyanlända elever!

 

 

Författarbesök via Skype

har vi i Hjärtat haft med barn- och ungdomsboksförfattaren Bengt-Erik Engholm. Eleverna har på olika sätt arbetat med hans faktabilderböcker och därefter formulerat frågor till Bengt-Erik. Följande text utifrån elevernas frågor och författarens svar har vi förhandlat fram tillsammans.

Bengt-Erik Engholm är 58 år och jobbar som författare. Han skriver böcker för att det är kul och för att han tycker om att berätta historier. När han började skriva faktaböcker var han redan över 50 år och nu tycker han att det är jättekul att ta reda på fakta om olika saker. När han var 17 år tyckte han inte om att läsa eller skriva och det ångrar han nu.

Han har ett författarkontor i sitt hus i Aspudden utanför Stockholm. Vi undrar om han bor i lägenhet eller hus och vilket nummer det är. Vi fick se hur hans författarkontor ser ut. Det är väldigt fint med många böcker och en dator. Bengt-Erik har ett höj- och sänkbart skrivbord som han gillar att stå och skriva vid och en fåtölj där han brukar sitta och läsa. På väggen hänger två fina tavlor. En av dem har hans fru målat och en av dem har han gjort själv. Den föreställer en ledsen ängel. På en hylla finns det två korpar av trä, som kollar att Bengt-Erik jobbar ordentligt och inte bara kollar Facebook hela tiden. På väggen har han också två viktiga listor. En är med alla böcker han har skrivit. Han har skrivit 17 böcker, det tycker vi är mycket! Den läser han när han vill känna ”Jag är duktig”. En är med saker som han vill göra. Den läser han när han behöver få idéer. Bengt-Erik har alltid en anteckningsbok i fickan, så att han direkt kan skriva upp idéer när han till exempel går på stan.
16700694_732805943564617_3270338834652235234_o

Varje gång Bengt-Erik jobbar på en bok, tycker han att just den är bäst! Men en särskild favorit han har skrivit är En pappa i fickan. Den handlar på vissa sätt om hans egen barndom, men han blandar fantasi och verklighet. Han mixar alltså minnen från sitt eget liv med fantasi. Även Råttornas själar handlar om hans egen barndom.

Bengt-Erik kommer från början från norra Sverige, från en pytteliten ort som heter Ånge. Han föddes i en taxi 2 mil hemifrån, för det var 12 mil till sjukhuset.

Det är inte så konstigt att en sak som Bengt-Erik älskar är att läsa böcker, eftersom han är författare. Just nu läser han Tio över ett av Ann-Helén Laestadius. En annan favoritbok är Jag var precis som du av Negra Efendic. Den författare som har betytt mest för honom när han skriver sina egna böcker är Thomas Tidholm. Bengt-Erik läser för att det är roligt och för att få inspiration när han själv skriver. Nu för tiden läser han till exempel mycket om vikingar, för det ska hans nästa bok handla om. Den kommer att heta Riktiga vikingar och verkar spännande. När Bengt-Erik nästan hade skrivit klart allt till Riktiga vikingar fick en person som jobbar på Historiska museet läsa vad han skrivit. Det fanns faktiskt några fel och dem ändrade Bengt-Erik. Han har en redaktör som heter Malin och hon hjälper honom så att texten ska bli bättre. Det kan till exempel vara att byta plats på olika stycken eller att berätta mer om något särskilt.

Om inte Bengt-Erik hade jobbat som författare hade han kanske varit konstnär. Eller också hade han åkt ut i världen och startat en skola i något annat land.

En bok av Bengt-Erik som många av oss tycker är spännande är Fakirer. Han berättar att han själv tycker att fakirer är lite äckliga, men att han blev intresserad eftersom hans kompis Martin är fakir. Han tyckte också att Malins faktabilderbok Mumier var bra och tänkte ”En sån vill jag skriva” och då blev det Fakirer. Han har en fakirdocka på sin hylla. En annan bok som flera av oss gillar är Skelett. Bengt-Erik är extra intresserad av skelett just nu när han själv har ryggskott. Han vill veta vad som har hänt i kroppen.

Bengt-Erik är 173 cm lång. Han tycker om köttfärssås och spagetti. Hans favoritfärg är orange. Hundar och småfåglar är hans favoritdjur. Han är allergisk mot katter. Han har släktingar i USA som han kallar för sina amerikanska kusiner, men han kan bara lite engelska och några ord på grekiska. Han är bra på grekiska, tycker Raian. Hans favoritland är Sverige, men han tycker också om Grekland, Turkiet, Spanien och Mosambique. Bengt-Erik gillar fotboll och när han var yngre spelade han fotboll och åkte skidor. Han har två söner, Sebastian som är 29 och Viktor som är 26 år. Båda är konstnärer. En av dem har gjort motivet på sin pappas tröja och den andra ritar serier. Han har också en storasyster som är 64 år.

Efter boken om vikingar ska Bengt-Erik göra ännu en faktabilderbok ihop med illustratören Jojo Falk. Den ska handla om blod. Efter det kommer en bok som vi inte avslöja vad den ska handla om, men vi fick hjälpa honom med idéer och information om hur vi gör med det han ska skriva om. Tänk om det kommer att märkas i boken sedan!

Till slut berättade Bengt-Erik hur han brukar göra när han ska börja skriva på en ny faktabok. Han skriver listor på sådant han vill ha med och han tänker ut frågor som han vill ha svar på. Sedan läste han upp ett stycke från Riktiga vikingar för oss. Det var första gången han läste ur den boken högt för någon, så vi kan känna oss stolta. Vi fick också se en bild ur boken av illustratören Jonna Björnstjärna. den föreställde en viking som såg sur ut och hade blont skägg.

Vi tackar Bengt-Erik för att han var med oss och läste för oss. Och vi hoppas att han kommer hit till Västervik och träffar oss. Vi tycker jättemycket om hans böcker!6d779a8e-3b9aca00-8-img_0004

Av: Elona, Raian, Ranim, S, Yahya, Mamo, Naveed, Sabeeh, J, Sara, Margerita, Mohamed, M, Y, Asma, Altina, Samuel, A, Amiira och Mahveen.

 

Välja bok

När vi ska jobba med en bok gemensamt väljer jag alltid bok med omsorg. Jag vill att det ska vara en bok som passar den aktuella elevgruppen både med tanke på språk och innehåll och som ska ge oss mycket att prata om. Ibland gör jag så att jag presenterar tre böcker för eleverna som de får välja mellan. Detta gör jag både för att eleverna ska få känna att de kan vara med och bestämma och påverka, och som en övning i att kunna argumentera.

Jag börjar med att berätta vad som förenar de tre böckerna, varför jag har valt ut just de tre. I det här fallet sa jag ungefär så här:
– Alla de här böckerna handlar om vänskap och kärlek. De handlar också om att ta reda på vem man själv är och vilken slags person man vill vara.
Sedan läser jag de två – tre första sidorna i varje bok. Som vanligt med mycket känsla och inlevelse. När jag har läst ur alla böckerna, avslutar jag med att säga några ord om varje bok för sig, för att tydliggöra genren och vad jag tycker är just den bokens stora förtjänst.

fullsizerender

Efter genomgången är det dags för eleverna att skriva vilken bok de helst vill höra och berätta varför. En del elever behöver följande stödstruktur för att lyckas:
fullsizerender
Jag går igenom stödstrukturen noggrant först; vad åsikt och argument betyder och att de förklarande orden är synonymer och att det blir intressantare att läsa en text med varierat språk. Så här skrev några av eleverna:

”Jag vill att vi ska läsa Dit ljuset inte når. För att den verkar spännande och han upplever det barn inte ska behöva uppleva. Boken Spring! Fanny spring! Verkar också bra därför att jag vill se vad som händer med morfar och se hur Willi mår. Men jag vill ändå att vi läser Dit ljuset inte når. Eftersom han upplever det barn inte ska behöva uppleva.”

 

”Jag vill läsa Dit ljuset inte når för den verkar ha spänning och jag vill se om det händer något bra för jag tror han känner sig utanför. Boken Spring! Fanny spring! Verkar också bra därför att den var sorglig och intressant. Men jag vill ändå att vi läser Dit ljuset inte når eftersom den verkar vara lite mer intressant än Spring! Fanny spring!”

 

”Jag vill att vi ska läsa Dit ljuset inte når för att det var verkar spännande och det var jättemycket bra. Boken Spring! Fanny spring! verkar också bra därför att sorglig. Men jag vill ändå att vi läser Dit ljuset inte når eftersom spännande.”

Mitt bland stjärnor

är en underbart vacker poetisk bok av Lotta Olsson och Olof Landström. Tillsammans med 4.or, 5.or och 6.or kommer jag att jobba med den boken en ganska lång tid framöver. Vi kommer att körläsa, träna uttal, reflektera, fantisera, associera, skapa bilder, samtala och skriva.

Första lektionen talade vi om vad ordet dikt betyder och vad det heter på olika språk; spanska, engelska, arabiska, dari, persiska, ungerska och turkiska. Sedan läste vi tillsammans titeln som jag hade skrivit med min vackraste handstil på tavlan. Eleverna gav varandra exempel på vad det kan betyda att vara ”mitt bland” någonting. Sedan fick eleverna i uppgift att fundera och skriva utifrån följande tre startmeningar:

  • När jag läser diktens namn Mitt bland stjärnor tänker jag…
  • För mitt inre ser jag…
  • Jag tror att dikten kommer att handla om…

Och så här skrev några elever:

”När jag läser diktens namn Mitt bland stjärnor tänker jag att det är fint. För mitt inre ser jag en katt. Jag tror att dikten kommer att handla om en hund. Orhan”

”När jag läser diktens namn Mitt bland stjärnor tänker jag Det är en vacker sten som glänser och så ser jag en människa som går mitt bland stjärnor. Och det är natt. För mitt inre ser jag massor med stjärnor som glänser. Jag tror att dikten kommer att handla om en kille som drömmer om att han kunde flyga upp till de vackra stjärnorna och röra de. Altina”

”När jag läser diktens namn Mitt bland stjärnor tänker jag att det är en magisk sten som lyser med blått sken och är omringad av stjärnor. För mitt inre ser jag att den magiska stenen som lyser med blått sken kommer flygande till mig och blir min sten. Jag tror att dikten kommer att handla om den magiska stenen som lyser mitt bland stjärnor. Khadra.”

”När jag läser diktens namn Mitt bland stjärnor tänker jag att det låter fint. För mitt inre ser jag = Jag se stjärnor. Jag tror att dikten kommer att handla om en flicka. Hon gick ut på kvällen. Hon stod på gräsmattan. Hon blundade. Hon flög upp och stod mitt bland stjärnor. Amiira”

”När jag läser diktens namn Mitt bland stjärnor tänker jag på bergen, solen och delfiner. Jag tror det hanlar om en delfin. För mitt inre ser jag en svart himmel med många stjärnor. De glittrar. Asma”

fullsizerender

Att ta sig an faktatext

Vi har en period jobbat med Bengt-Erik Engholms faktabilderböcker för att träna strategier för hur man kan ta sig an faktatexter och hur man kan göra när man stöter på nya ord och begrepp.fullsizerender

Eleverna har jobbat parvis med att sortera viktiga ord från böckerna. De har genom olika metoder så som att fråga och förklara för varandra, använda synonymer.se, ordbok och översättningsappar, göra associationer och härledningar samt bildgoogla tagit reda på ordens betydelse. Sedan gällde det att placera orden vid rätt bok. I vilken bok kan man få läsa om myter? Och i vilka böcker kan orden stigbygel, arter och luft finnas? Här fanns det flera gånger mer en ett rätt svar, vilket är väldigt bra för att få eleverna att prata och berätta hur de tänker.
fullsizerender
fullsizerender

Treorna valde sedan tillsammans en bok som vi skulle läsa gemensamt. Det blev Havsvidunder, för den ser ju så spännande ut! Vi började med att göra ett VÖL-diagram, alltså att sammanfatta vad vi redan visste om havsvidunder och vad vi trodde att vi skulle kunna få lära oss om havsvidunder i just den här texten. Efter den gemensamma läsningen fyllde vi på med vad vi hade lärt oss.fullsizerender

Sedan var det dags för eleverna att välja egna böcker att läsa och skriva VÖL-texter om. Det här är Ranims text om fladdermöss:

Vad vet jag redan om fladdermöss?

Fladdermöss äter insekter. Jag vet att fladdermöss har stora tänder och fladdermöss har skelett. Och fladdermöss flyger på natten och de sover på dagen. De är vakna hela natten och sover inte på natten som vi.

Jag tror att jag kan få lära mig:

Jag tror att jag kommer att lära mig att de påminner lite om superhjältar och spöken. Jag tror att det kommer handla om hur de lever.

Jag har lärt mig:

Bat betyder fladdermus på engelska. Det finns fladdermöss som bor på människornas vindar. Det finns några skräckhistorier som mammorna och papporna berättar för sina barn för att skrämma dem om de inte sover. Och att dom är inte farliga men man tror det och dom små barnen är rädda för fladdermöss.fullsizerender

Årets viktigaste bok 2016

är enligt mig Gellert Tamas Det svenska hatet.Bildresultat för det svenska hatet

Den är en mycket angelägen reportagebok som skildrar människor som driver hatkulturen i det svenska samhället, såväl politiskt som personligt. Tamas skriver pedagogiskt och lättfattligt, men ändå med ett otroligt driv i språket som gör att den drygt 500 sidor långa boken är en riktig pageturner.

Det svenska hatet placerar en mängd avgörande händelser på en linje och förklarar samband och kopplingar. Avstamp tas i Andra världskriget och fortsätter via Balkankriget, terroristattacken mot USA 2001, de nordiska populistpartiernas historia, islamister i London, ”counterjihad-rörelsen”, terrorattentatet mot Charlie Hebdo, Peter Mangs, Anders Behring Breivik osv, osv till en förståelse för hur Sverigedemokraterna har byggts upp och hur de mest tongivande av dess politiker argumenterar och agerar. Som läsare får man en fördjupad förståelse för att Sverigedemokraterna långt ifrån är ett parti som alla andra. Tamas skildrar noggrant tex ”järnrörsskandalen” med Kent Ekeroth, som satt i justitieutskottet, i centrum, hatsajten Avpixlats framväxt, partiets många kopplingar till nazister och nazism, den stora mängden attacker mot romer i Sverige 2014 och den enorma vågen av attentat och anlagda bränder mot flyktingförläggningar 2015.

Sverigedemokraterna är dessutom ett parti som vill begränsa fri media i Sverige.

Tamas visar också att många av Sverigedemokraternas företrädare är skattefifflare, arbetsskygga och brottslingar. Ett exempel är Johnny Skalin, som aldrig har haft en anställning och levt på mängder av bidrag. Han blir SD:s ekonomisk-politiske talesperson och börjar hetsa mot anhöriginvandrare som ”lever på andra”, samtidigt som han ordnar uppehållstillstånd åt sin ryska fru.

Det svenska hatet ger insikt i hur Sverigedemokraternas riksdagsmän ljuger både för varandra och för väljarna, hur de drevar mot avhoppare, sprider propaganda och odlar hat och paranoia. Även Jimmie Åkesson. Fernissan är tunn, mycket tunn, det visar Gelllert Tamas.

Efter att jag hade läst den här boken ville jag även läsa De apatiska av samma författare. Den gavs ut 2009, men av någon anledning har det inte blivit av att jag läst den förrän nu.

Även denna läsning drabbar mig hårt. Som ett knytnävsslag i magen. Boken är så rasande aktuell även idag att jag ryser. De apatiska har de mycket svårt sjuka apatiska flyktingbarnen samt alla myter kring dem och maktspelet och manipulationerna inom Migrationsverket i fokus. Idag kan vi läsa om flyktingbarn i Sverige som skär sig, prostituerar sig, begår självmord. Och fortfarande idag, åtta år efter att Gellert Tamas noggranna granskning gavs ut, finns mycket i övrigt att önska av hur arbetet på Migrationsverket fungerar.

Sverige är långt ifrån den humanitära stormakt som vår självbild vill göra gällande. Alla som bryr sig om vårt land och dess utveckling borde läsa dessa två böcker. Gör det!