En vers ur Mitt bland stjärnor

 

”Här är ilska, rädsla, lycka.

Här är allt som man kan tycka.

Här är hunger, mättnad, hopp.

Här är sömn och dröm och kropp”

Jag tycker att versen passar till bilden. Nån hoppas, nån fiskar, nån säljer, nån är hungrig och nån sover.

Jag tror att författare vill säja att det finns liv. Nån är fattig som har ingen hus att sova i.

Jag tänker på stan, fiskar, bilar, fotbollar, cyklar, affärer, lastbilar, båtar, människor, möss, träd och villa.

Det finns ingen miljö i versen men det finns i bilden. Det finns ingen personer i versen men det finns i bilden.

Jag ser att det finns rim och anafor. Rim: när en dikt rimmar samma bokstav i ord i slutet som lycka tycka och hopp kropp. Anafor: här är upprepas flera gånger.

Av Mohammed 19/5

Här kan du läsa om hur vi började att jobba med Mitt bland stjärnor.

 

Vet du hur det känns…

…när en flicka kommer tidigare till lektionen och säger ”Åh, jag vill bara skriva på min berättelse idag, den ska bli minst tio sidor”?

…när en elev efter mycket träning visar på framsteg i ett lästest och jag säger att det var riktigt bra gjort, nu kan du få läsa resten av lektionen och eleven lyckligt skuttar efter bok och kudde?

…när man säger till sina killar i 4:an att idag ska jag läsa några dikter för er och jag vill gärna höra vad ni tänker om dem och varför ni tänker så och sedan ska ni få en skrivuppgift till en av dikterna – och killarna ropar ”Ja!” ”Yes!”?

…när en elev kommer sent till lektionen och visar att det var för att hon hittade så många bra böcker i bibblan idag och hon kunde inte välja så hon tog allihop?

Om du är lärare vet du hur det känns. Det är lycka! Tack för idag fina elever!
Khadras boktips.
Boken jag valde dagens dikter ur.

 

Barbro Lindgren

Jag lyssnade på den här härliga intervjun med Barbro Lindgren och kom och tänka på vilket fint svar mina elever fick av författaren när de skrev till henne i höstas. Det började med att 3:orna och jag såg på avsnittet med Barbro Lindgren i URs Mellan raderna. Eleverna blev helförtjusta i hennes gård med alla djuren, hennes sätt att hitta inspiration och att skriva. Sedan läste vi en hel del böcker av henne, bland annat Sagan om den lilla farbrorn, Sparvel, Jamen Benny, Rosa, Max och Loranga. Skratt, samtal om allvarliga saker och lästräning. Sedan skrev som sagt några elever brev till Barbro. Tack!!!

Här är Elona med en fin samlingsvolym av Barbro Lindgren, som jag verkligen kan rekommendera.

Dit ljuset inte når

av Annika Thor är en härlig historisk bok med spänning, vänskap och identitet i centrum. Jag läser den ihop med 4:orna och en dag när Västerviks Tidningen var och hälsade på hos oss blev en av våra lektioner kring den boken till ett fint reportage. Här kan du läsa det reportaget.

En stöttning som kan behövas när man läser böcker med många olika personer att hålla reda på är att ge eleverna en lista över karaktärerna.

Ljungbergs teatersällskap

  • Anna-Maria = Angelique
  • Anna-Marias mor (mamma)
  • Anna-Marias far (pappa)
  • Mamsell Henriksson (en gammal kvinna)
  • Herr Wikander (en gammal man)
  • Herr Björkegren (är i pappans ålder)
  • Kristoffer (är i Anna-Marias ålder)

Bilder och Expertordlista är också stöttningsverktyg som jag gärna använder.

c3d986a0-3b9aca00-1-img_0083

c3d986a0-3b9aca00-2-img_0082

I min bok Nyanlända elever berättar jag mycket om hur jag arbetar med skönlitteratur tillsammans med eleverna. Och just det – boken har ju Västerviks Tidningen också skrivit om, vilket du kan läsa här.

Läsdagar

De två senaste dagarna har jag tillbringat tillsammans med en grupp elever som är väldigt intresserade av läsning och som vill förbättra sin läsning på ett eller annat sätt. Vilka härliga dagar! Vi har haft långa, obrutna pass av egen tyst läsning, några har läst i par och några har läst ihop med mig. Vi har berättat om favoritböcker för varandra, läst starka rader och pratat om genrer och författare.  Vi har också tittat på fyra avsnitt av SVTs Bokslukarna. Det är ett väldigt fint och inspirerande bokprogram för mellanstadieåldern. En av eleverna mejlade en fråga till programledaren Marcus. Hoppas att vi får svar!

Idag hade några av eleverna med sig fika och bjöd oss andra på. Gott fika, bra böcker och läsande barn – kan det bli bättre?

Ett avsked

En elev som ska utvisas och jag tar idag avsked av varandra. Vi väljer var sin dikt. Läser. Kramas. Säger adjö. Mitt hjärta brister. Igen.

Elevens dikt:

Jag ser dig

När jag är borta
kommer de här raderna
att vara kvar.

Jag skriver
och du läser
någon helt annanstans,
i en helt annan tid.

Fast kanske ser du
att jag sitter här mellan raderna
och ler?

Jag ser
i alla fall dig.

(Mårten Melin)

Min dikt:

Det är vackrast när det skymmer

Det är vackrast när det skymmer.
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden,
över markens hus.

Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar alla stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet
människan till lån.

Allt är mitt och allt skall tagas från mig,
inom kort skall allting tagas från mig.
Träden, molnen, marken där jag går.
Jag skall vandra,
ensam utan spår.

(Pär Lagerkvist)

Skönlitteratur med helt nyanlända elever – går det?

Ibland får jag höra att det inte går, att eleverna måste lära sig fler ord först, att de ändå inte skulle förstå. Men, jo! Det går! Och det är dessutom elevernas rättighet, anser jag. Dels ingår det i kursplanen för svenska som andraspråk, dels behöver alla barn få ta del av välskriven litteratur och få hjälp att ta sig in i föreställningsvärldar. För njutning, fantasi och kunskap.

Genom gemensam litteraturläsning kan vi jobba med:

  • Ordförråd
  • Lässtrategier
  • Grammatik
  • Litterära grepp
  • Att diskutera livsfrågor
  • Att leva sig in i olika livsöden
  • Att få nya perspektiv
  • Att få kunskap om andra tider och platser
  • Igenkänning och spegling

Och dessutom ge ”rika möjligheter att samtala, läsa och skriva … utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” som kursplanen föreskriver.

Men hur gör man då? Ja, naturligtvis krävs det att jag som lärare noggrant planerar hur jag vill att vi ska arbeta med den aktuella texten såväl före som under och efter läsningen. Min planering börjar redan när jag tänker ut hur jag ska presentera boken för eleverna för att väcka deras intresse och läslust.
Ibland berättar hur mycket jag tycker om den här boken och hur länge jag har gjort det.
Och ibland berättar varför jag har valt ut den här boken just för dem.
Jag kan också låta eleverna välja bok och då gör jag det mycket strukturerat.
Andra gånger kommer eleverna med önskningar och då kan det bli så här.

Jag måste också planera vilken stöttning mina elever behöver. Stöttningen kan till exempel vara att jag utnyttjar föremål, foton och illustrationer för att förtydliga och förklara det vi läser.

Stöttningen kan också vara så kallade Expertordlistor som jag antingen förbereder själv före läsningen eller tillsammans med eleverna under läsningens gång. Förklaringarna kan ges både på svenska och på elevernas modersmål (med hjälp av flerspråkiga kompisar, studiehandledare, översättningsverktyg, kollegor på nätet). Det kan också vara grammatiska förklaringar, som att visa på böjningar, prefix, suffix och andra mönster i språket och skisser eller bilder.

En annan viktig del av stöttningen är att låta eleverna själva komma till tals. Jag lägger ner mycket möda på att bygga upp ett tillåtande klimat i grupperna där det är accepterat att hjälpa, förklara och visa för varandra. Där det är en naturlig del av läsningen att samtala och interagera för att alla ska förstå och för att få olika perspektiv på det vi läst. Där man vågar säga fel och där man vågar härma för att lära.

Jag har skrivit ganska mycket om skönlitteratur här på bloggen och om du vill läsa mer kan du söka på taggarna läsning, läslyftet och stöttning. Men ett inlägg som jag skulle vilja lyfta fram, som handlar om arbetet under läsningens gång är det här om Rum 213 med elever i åk 6. Kanske vill du höra hur jag tvillingläser med elever i åk F-2? I så fall är det här avsnittet av podden Lärarrummet något för dig.

Att utgå från skönlitteratur för att bygga elevernas ordförråd, istället för att se deras ännu inte fullt utvecklade ordförråd som ett hinder, upplever jag ger stora fördelar. Det ger självförtroende, läslust och en syn på sig själv som en person som kan läsa svenska. Så här skrev några av mina nyanlända elever förra året angående vad de hade lärt sig.

Lycka till med din litteraturläsning i sva-undervisningen – även med helt nyanlända elever!