Vår rastverksamhet

är något vi är väldigt stolta över. Varje rast erbjuds vuxenledda aktiviteter och i låneboden kan man komma och låna olika leksaker, spel och redskap. Låneboden bemannas av en vuxen tillsammans med några frivilliga elever. Här är Raian och Ranim.

”Man måste ha tålamod när man jobbar.”, säger Ranim.

Skogshagaskolans engagemang för lek och rörelse har uppmärksammats av SVT och även av Västervikstidningen. Kul, tycker vi!

Författarbesök via Skype

har vi i Hjärtat haft med barn- och ungdomsboksförfattaren Bengt-Erik Engholm. Eleverna har på olika sätt arbetat med hans faktabilderböcker och därefter formulerat frågor till Bengt-Erik. Följande text utifrån elevernas frågor och författarens svar har vi förhandlat fram tillsammans.

Bengt-Erik Engholm är 58 år och jobbar som författare. Han skriver böcker för att det är kul och för att han tycker om att berätta historier. När han började skriva faktaböcker var han redan över 50 år och nu tycker han att det är jättekul att ta reda på fakta om olika saker. När han var 17 år tyckte han inte om att läsa eller skriva och det ångrar han nu.

Han har ett författarkontor i sitt hus i Aspudden utanför Stockholm. Vi undrar om han bor i lägenhet eller hus och vilket nummer det är. Vi fick se hur hans författarkontor ser ut. Det är väldigt fint med många böcker och en dator. Bengt-Erik har ett höj- och sänkbart skrivbord som han gillar att stå och skriva vid och en fåtölj där han brukar sitta och läsa. På väggen hänger två fina tavlor. En av dem har hans fru målat och en av dem har han gjort själv. Den föreställer en ledsen ängel. På en hylla finns det två korpar av trä, som kollar att Bengt-Erik jobbar ordentligt och inte bara kollar Facebook hela tiden. På väggen har han också två viktiga listor. En är med alla böcker han har skrivit. Han har skrivit 17 böcker, det tycker vi är mycket! Den läser han när han vill känna ”Jag är duktig”. En är med saker som han vill göra. Den läser han när han behöver få idéer. Bengt-Erik har alltid en anteckningsbok i fickan, så att han direkt kan skriva upp idéer när han till exempel går på stan.
16700694_732805943564617_3270338834652235234_o

Varje gång Bengt-Erik jobbar på en bok, tycker han att just den är bäst! Men en särskild favorit han har skrivit är En pappa i fickan. Den handlar på vissa sätt om hans egen barndom, men han blandar fantasi och verklighet. Han mixar alltså minnen från sitt eget liv med fantasi. Även Råttornas själar handlar om hans egen barndom.

Bengt-Erik kommer från början från norra Sverige, från en pytteliten ort som heter Ånge. Han föddes i en taxi 2 mil hemifrån, för det var 12 mil till sjukhuset.

Det är inte så konstigt att en sak som Bengt-Erik älskar är att läsa böcker, eftersom han är författare. Just nu läser han Tio över ett av Ann-Helén Laestadius. En annan favoritbok är Jag var precis som du av Negra Efendic. Den författare som har betytt mest för honom när han skriver sina egna böcker är Thomas Tidholm. Bengt-Erik läser för att det är roligt och för att få inspiration när han själv skriver. Nu för tiden läser han till exempel mycket om vikingar, för det ska hans nästa bok handla om. Den kommer att heta Riktiga vikingar och verkar spännande. När Bengt-Erik nästan hade skrivit klart allt till Riktiga vikingar fick en person som jobbar på Historiska museet läsa vad han skrivit. Det fanns faktiskt några fel och dem ändrade Bengt-Erik. Han har en redaktör som heter Malin och hon hjälper honom så att texten ska bli bättre. Det kan till exempel vara att byta plats på olika stycken eller att berätta mer om något särskilt.

Om inte Bengt-Erik hade jobbat som författare hade han kanske varit konstnär. Eller också hade han åkt ut i världen och startat en skola i något annat land.

En bok av Bengt-Erik som många av oss tycker är spännande är Fakirer. Han berättar att han själv tycker att fakirer är lite äckliga, men att han blev intresserad eftersom hans kompis Martin är fakir. Han tyckte också att Malins faktabilderbok Mumier var bra och tänkte ”En sån vill jag skriva” och då blev det Fakirer. Han har en fakirdocka på sin hylla. En annan bok som flera av oss gillar är Skelett. Bengt-Erik är extra intresserad av skelett just nu när han själv har ryggskott. Han vill veta vad som har hänt i kroppen.

Bengt-Erik är 173 cm lång. Han tycker om köttfärssås och spagetti. Hans favoritfärg är orange. Hundar och småfåglar är hans favoritdjur. Han är allergisk mot katter. Han har släktingar i USA som han kallar för sina amerikanska kusiner, men han kan bara lite engelska och några ord på grekiska. Han är bra på grekiska, tycker Raian. Hans favoritland är Sverige, men han tycker också om Grekland, Turkiet, Spanien och Mosambique. Bengt-Erik gillar fotboll och när han var yngre spelade han fotboll och åkte skidor. Han har två söner, Sebastian som är 29 och Viktor som är 26 år. Båda är konstnärer. En av dem har gjort motivet på sin pappas tröja och den andra ritar serier. Han har också en storasyster som är 64 år.

Efter boken om vikingar ska Bengt-Erik göra ännu en faktabilderbok ihop med illustratören Jojo Falk. Den ska handla om blod. Efter det kommer en bok som vi inte avslöja vad den ska handla om, men vi fick hjälpa honom med idéer och information om hur vi gör med det han ska skriva om. Tänk om det kommer att märkas i boken sedan!

Till slut berättade Bengt-Erik hur han brukar göra när han ska börja skriva på en ny faktabok. Han skriver listor på sådant han vill ha med och han tänker ut frågor som han vill ha svar på. Sedan läste han upp ett stycke från Riktiga vikingar för oss. Det var första gången han läste ur den boken högt för någon, så vi kan känna oss stolta. Vi fick också se en bild ur boken av illustratören Jonna Björnstjärna. den föreställde en viking som såg sur ut och hade blont skägg.

Vi tackar Bengt-Erik för att han var med oss och läste för oss. Och vi hoppas att han kommer hit till Västervik och träffar oss. Vi tycker jättemycket om hans böcker!6d779a8e-3b9aca00-8-img_0004

Av: Elona, Raian, Ranim, S, Yahya, Mamo, Naveed, Sabeeh, J, Sara, Margerita, Mohamed, M, Y, Asma, Altina, Samuel, A, Amiira och Mahveen.

 

Kollegabesök hos Martin i Göteborg

I fredags hade jag förmånen att få göra ett kollegabesök hos Martin Ahlstedt, som är förstelärare på Lindholmens tekniska gymnasium i Göteborg. Martin undervisar sedan tio år yrkeselever i svenska och engelska. I hans undervisning i svenska står litteraturen i centrum och det var det jag var intresserad av när jag bad att få komma och besöka honom. Martins arbete med litteratur och teater är också anledningen till att han i år var en av fyra mottagare av Svenska Akademiens pris Årets svensklärare.

Martin ser till att hans elever läser mycket. Han väljer ut några verk per läsår som alla i klassen läser och som de arbetar med tillsammans i både skrivuppgifter och boksamtal i lärarledda smågrupper. Eleverna läser såväl hemma som på lektionstid och tack vare Martins noggranna planering vet alla hur långt de behöver hinna till varje vecka. Till boksamtalen måste alla vara pålästa och förberedda, annars blir det inte meningsfullt menar Martin. När det är möjligt ser de även en teateruppsättning kopplat till det de läser, vilket ofta är första teaterupplevelsen för många elever.

När Martin tar emot en ny etta, börjar han alltid med en skrivuppgift som han kallar ”Min läsning”. Där får eleverna berätta om sina tidigare läserfarenheter och vad de tycker om att läsa. Många elever som kommer till gymnasiet säger att de inte har läst en bok på hela högstadietiden och det kan vara en utmaning att få dem att läsa och väcka deras intresse för litteratur, men det är en utmaning som Martin gillar. När jag var där läste ettorna Heinz Hegers Männen med rosa triangel, en stark roman som kan ge ungdomarna nya kunskaper och insikter om andra världskriget. En av eleverna frågade Martin ”Kommer vi att läsa fler såna här böcker?” När Martin svarade ja, fortsatte eleven ”Bra! För jag hade aldrig läst böcker annars. Men det är bra att vi gör det.”

img_3760Foto: Martin Ahlstedt

Sammanfattningsvis var det en intressant dag som väckte många tankar hos mig. Det är så viktigt att vi lärare får tillfällen att träffas, diskutera, reflektera och lära av och med varandra! Tack Martin för att du tog emot mig och tog dig tid att berätta om din undervisning!

Förresten; Martin och jag lärde känna varandra genom Twitter. Vi lärare har fler kollegor än de på den egna skolan och de som jag har lärt känna det senaste åren genom sociala medier har gett mig otroligt mycket glädje, kunskap och gemenskap!

Gästinlägg om skönlitteratur i undervisning och lärande

Skolåren, från förskoleklass till årskurs nio, ska innebära att varje elev ska få möjlighet att utveckla sitt språk i olika sammanhang. Dels genom möten med olika texter för olika syften, olika sätt att läsa, berätta och få vidgad förståelse, såväl för sig själv som för andra.

Det innebär att eleverna genom undervisning ska få en möjlighet att utveckla språket för att tänka, samtala och lära. Detta stöttar språkutvecklingen och skapar gemenskap med det skrivna ordet. Det är stor skillnad på talat språk och uppläst språk. Med skönlitteraturen som bas arbetar eleverna för att utveckla ett varierat språk vid användning av det i olika sammanhang.

Varför läser eleverna skönlitteratur i skolan?

Läsning av skönlitteratur kan vara positivt för elever på många områden både i skolbänken och utanför. Jag menar att  skönlitteraturläsning utvecklar förmågan att göra perspektivbyte, vilket betyder att eleverna kan leva sig in i andra människors känslor eller levnadsförhållanden. Läsning av instruktionstexter eller faktatexter gör anspråk på en annan slags läsning.

Jag tycker att genom att ge skönlitteraturen en central roll i alla skolans ämne, ger man eleverna goda förutsättningar att bli litterata och få ett stort ordförråd, det hjälper eleverna i andra skolämnen, till exempel matematik. Det kan bli lättare att förstå de matematiska termerna som till exempel dubbelt och hälften.

Med skönlitterära texter om konkreta och realistiska livsöden kan vi fördjupa eleverna förståelse. De blir mer vidsynta och ha ett öppnare förhållningssätt mot det som är nytt.

Vilken skönlitteratur som kan lämpa sig för undervisning?

En lärare bör alltid göra didaktiska val när denne planerar vilken skönlitteratur som skall läsas i en klass. De didaktiska valen görs genom att läraren ställer sig de didaktiska frågorna Vad? (innehållet), Hur? (förmedlingen) och Varför? (motivet). Så blir litteraturen ett hjälpmedel för att utveckla språket och kunskapsinhämtningen och utveckling av fantasi, förmåga att analysera, debattera och dra slutsatser.

Eman Hassan, lärare i arabiska och studiehandledare

img_3748

Tack Eman för ditt viktiga inlägg! Mina elever Khadra, Altina och Amiira som också älskar att läsa får illustrera skönlitteraturens viktiga roll för alla elever. /Sara

Nätverk sva och soka

Jag har blivit ombedd av barn- och utbildningsförvaltningen att under läsåret 2016/17 blåsa liv i sva-nätverket i kommunen. Nätverkets namn har också utvidgats till att även innefatta språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (soka). Utvecklingsledaren för grundskolan kommer själv att delta och hon har dessutom tagit beslut om att vi ska utgå från min bok Nyanlända elever. Väldigt roligt och hedrande, tycker jag!

Vi kommer att ses sex gånger under året och här delar jag med mig av planeringen inför träffarna ifall någon vill använda den eller inspireras av upplägget. Kanske finns det kollegor runt om i landet som vill hänga med oss på distans, följa planeringen och diskutera här på bloggen? Välkomna i så fall!

Träff 1

  • Presentationsrunda med kort nulägesbeskrivning – glädjeämnen, utmaningar, svårigheter.
  • Genomgång av upplägget och utdelning av litteratur.
  • Kort föreläsning.
  • Gruppsamtal kring vanliga frågor.

Att göra inför träff 2

  • Läs: Inledning och kapitel 1; Mottagande.
  • Reflektera över frågorna sist i kapitlet.
  • Se: Lärlabbet – avsnitten Mottagandet och Inkludering.
  • Prova någonting från kapitel 1 i din egen undervisning.

Träff 2

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor och filmerna vi sett, i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Lång föreläsning.
  • Frågor och funderingar efter föreläsningen.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Vi ser på Lärlabbet – avsnittet Samverkan.
  • Frågor och funderingar efter filmen.

Att göra inför träff 3

  • Läs: kapitel 2; Flerspråkighet.
  • Reflektera över frågorna sist i kapitlet.
  • Se: Modersmål på väg (välj minst två av de sex avsnitten)  samt Studiestöd på modersmål på inlasningstjanst.se.
  • Prova någonting från kapitel 2 i din egen undervisning.

Träff 3

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor och filmerna vi sett, i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Kort föreläsning.
  • Frågor och funderingar efter föreläsningen.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Utvärdering av nätverksträffarna och upplägget.

Att göra inför träff 4

Träff 4

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor, filmerna vi sett och poddarna vi hört i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Kort föreläsning.
  • Frågor och funderingar efter föreläsningen.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.

Inför träff 5

Träff 5

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor och filmerna vi sett i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Lång föreläsning.
  • Frågor och funderingar efter föreläsningen.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.

Inför träff 6

Träff 6

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor och filmerna vi sett i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Hur går vi vidare med sva, soka och vårt samarbete? Utvärdera och sammanfatta.image

Grammatikbolaget

från från UR kan man till exempel jobba med så här:

Avsnitt 1, 2, 3, 6, 8 & 9

  1. Vilken ordklass handlar avsnittet om?
  2. Finns denna ordklass på ditt modersmål? Vad heter den i så fall?
  3. Ge några exempel på ord som tillhör denna ordklass.
  4. Om du skulle förklara för en yngre elev vad denna ordklass innebär, hur skulle du skriva då?

Avsnitt 4, 5 & 7

  1. Vad lärde du dig av detta avsnitt? Skriv egna meningar och ge exempel.
  2. Uttrycker man denna grammatiska aspekt på samma sätt på ditt modersmål, eller gör man på något annat sätt?
  3. Är det något som är svårt eller oklart? Diskutera först med en kompis. Kom sedan till läraren och kontrollera att ni har uppfattat rätt.

Avsnitt 10

  1. Är du en preteritumperson, en futurumperson eller en presensperson? Förklara varför.
  2. Skapa en frågesport tillsammans som alla elever i klassen ska få delta i. Det kan till exempel vara ett snurrhjul eller en tipspromenad.

image