Samarbete mellan lärare

för bättre resultat i både undervisningen och integrationen i samhället, är något som ligger mig varmt om hjärtat. Därför blev jag glad när min kollega Mustafa Saoud bad att jag skulle medverka i en liten film på det temat. Filmen kommer Mustafa använda i sin föreläsning på Skolverkets rikskonferens för modersmålslärare i arabiska 12/5.

Lycka till Mustafa! Ditt och alla modersmålslärares arbete är enormt viktigt för eleverna och för Sverige!

Läsdagar

De två senaste dagarna har jag tillbringat tillsammans med en grupp elever som är väldigt intresserade av läsning och som vill förbättra sin läsning på ett eller annat sätt. Vilka härliga dagar! Vi har haft långa, obrutna pass av egen tyst läsning, några har läst i par och några har läst ihop med mig. Vi har berättat om favoritböcker för varandra, läst starka rader och pratat om genrer och författare.  Vi har också tittat på fyra avsnitt av SVTs Bokslukarna. Det är ett väldigt fint och inspirerande bokprogram för mellanstadieåldern. En av eleverna mejlade en fråga till programledaren Marcus. Hoppas att vi får svar!

Idag hade några av eleverna med sig fika och bjöd oss andra på. Gott fika, bra böcker och läsande barn – kan det bli bättre?

Translanguaging i praktiken

var temat i förra nummret av tidningen LiSetten, som ges ut av LiSA, Riksförbundet lärare i svenska som andraspråk. Jag hade blivit ombedd att skriva en artikel till det temat. Nedan följer min text. Vill du bli medlem i förbundet kan du bli det här:

Medlemskap

Och vill du köpa lösnummer av tidningen kan du göra det här:

Köp lösnummer

Glädjande nog växer medvetenheten om vilken nytta flerspråkiga elever har av translanguaging, alltså att medvetet använda flerspråkighetheten som resurs i undervisningen och låta eleverna använda alla sina språk i lärandet. Men att man förstår att något är viktigt, innebär inte att man tycker att det är lätt att omsätta det i den egna praktiken. I den här artikeln ska jag ge exempel på hur jag gör i mitt flerspråkiga klassrum tillsammans med låg- och mellanstadieelever.

Man kan som kollegium börja i det lilla genom att visa uppskattning och intresse för alla våra elevers språk och kultur. Vi kan genom små gester förmedla att det är värdefullt för såväl individ som skola och samhälle i stort att kunna många språk. Att som lärare lära sig säga Hola eller Marhaba och Gracias eller Shokran är inte så svårt. Det är också betydelsefullt att vi benämner elevernas modersmål korrekt och till exempel frågar ”Vad heter det ordet på spanska?” istället för ”Vad heter det på ditt språk?” Vi också kan låta elevernas modersmål finnas med i vardagen genom att hälsa god morgon på samtliga klassens språk, ha välkomstskyltar på de språk vi har på skolan och sjunga sånger på olika språk.

Det är mycket värdefullt är att eleverna får erkännande för det de redan kan, att vi i skolan uppskattar kunskaper oavsett vilket språk de uttrycks på. Elever som kan skriva på modersmålet, kan med fördel få använda det i det egna skrivandet, när det svenska språket ännu inte räcker till. Det maximerar lärandet och delaktigheten att kunna delta i samma uppgifter och övningar som resten av gruppen, och minskar även den frustration man kan känna vid upplevelsen av att kunna något, men inte förmå visa det. Hos mig kan det vid en skrivuppgift gå till så att jag först ser till att alla förstår vad uppgiften går ut på. Det kan jag göra på olika sätt, till exempel modellera genom att skriva själv, samskriva med eleverna, benämna texttypen på elevernas modersmål eller att ta hjälp av eleverna för att förklara och översätta för varandra. Sedan när eleverna ska börja skriva kan de som ännu inte kan skriva på svenska få skriva på sitt starkaste språk istället. När texten är klar kan jag välja att eleven berättar muntligt för mig vad det står, och ibland nöjer vi oss med det. Jag kan också välja att eleven får försöka översätta texten till svenska med hjälp av min stöttning, översättningsverktyg eller samarbete med en kompis. Vi kan också avsluta med att eleven tar med sig texten till modersmålsläraren och både bearbetar och översätter den där.

Elever som kommit en bit på väg i sin skrivutveckling på svenska, kan fortfarande vara betjänta av att veta att det är helt okej att använda mer än ett språk i en och samma text. Eleven skriver så mycket hen förmår på svenska, men när tankarna är mer komplexa än det svenska ordförrådet, är det värdefullt att kunna ta till ord från ett annat språk man kan. Här följer ett utdrag ur en lässlogg, skriven av en nyanländ elev som läste Mio, min Mio. Hon skrivit ner sina tankar om ifall karäktären riddar Kato är ond och här blev det verkligen tydligt för mig hur viktigt det är att inte låta elevens andraspråksutveckling stå i vägen för hennes möjligheter att uttrycka komplexa tankar. Så här skev hon:

”Nej, han är inte ond. Därför alla tänker att han ta människor. Men jag tänker att ond är fader kungen. Tänker att riddar Cato ta människor därför han hjälp alla som bor i Landet i Fjärran. Därför han är bra människa han hjälp alla och jag tror att alla nu tror; Varför är Landet Långt Borta feo? Jag säger: Därför Pappa kungen har destrozado den landet och a mentido för alla och sa ”Riddar Cato är ond.” Men det inte bra. Riddar Cato hjälp alla. Och han har en klo av järn därför Pappa kungen se la corto och kungen inte heter Pappa kungen han heter Ond!!!”

I efterhand kunde vi tillsammans konstatera att det var fult, förstört, ljög och högg av handen som hon menade.

Även när vi läser skönlitteratur har vi nytta av translanguaging. Ofta startar vi med att samtala om bokens titel och framsida. Vi turas om att benämna vad vi ser på bilden och det kan vi naturligtvis göra på vilket språk som helst. När en elev vill benämna något på bilden och inte finner det svenska ordet, pekar hen samtidigt som hen säger på modersmålet vad det är. Sedan kan jag eller en kompis ge det svenska ordet och eleven i fråga härmar. När vi sedan börjar läsa använder jag mig av så kallade expertordlistor. Där skriver jag upp bärande ord och begrepp från texten och ger förklaringar i form av exempelvis omskrivmingar, synonymer, bilder eller översättningar till andra språk.

Ibland jobbar vi med det jag kallar tvillingläsning. Det innebär att man läser en bok på två språk parallellt. Det är ett mycket motiverande sätt att läsa som man antingen kan göra tillsammans eller enskilt. Om man läser enskilt med en elev, eller om en elev läser själv, är det enklast att ha de två böckerna uppslagna framför sig. Om man ska läsa för en grupp elever kan man med fördel visa en och samma sida samtidigt från de båda böckerna på tavlan. Det kan man göra med hjälp av en lärplatta, digitalkamera eller en dokumentkamera. Någon som behärskar det andra språket läser den sidan först. Det kan vara en studiehandledare, en elev eller en förälder. Sedan läser man själv samma sida på svenska. Lärare och elever hjälps åt att upprepa de viktigaste orden på båda språken och man kan också skriva en tvåspråkig ordlista. Att tvillingläsa i den ordinarie klassen där kanske de flesta eleverna har svenska som modersmål, är ett givande sätt att synliggöra flerspråkigheten på skolan. Det bidrar också till inkludering och samhörighet.

Inför såväl skrivuppgifter som läsning får eleverna ofta lösa uppgifter tillsammans muntligt först. Det kan vara att brainstorma om det man ska skriva eller att fantisera och beskriva en av karaktärerna vi läser om. Vid dessa tillfällen låter jag gärna elever som har samma modersmål vara i samma grupp, så att de ska kunna samtala och samarbeta på ett djupare plan. Ibland kan jag också sätta samman elever som alla har en ganska utvecklad engelska, men olika modersmål. Detta gör inte att eleverna ”struntar i” svenskan, tvärt om. De är mycket medvetna om att de ska lära sig svenska och ofta kan jag höra samtal där svenska, persiska, turkiska och engelska används omvartannat. Allt för att kommunicera och klara uppgiften.

Jag vill gärna avsluta med att nämna två ytterligare exempel som lärare i alla skolans ämnen kan ha nytta av för att få med sig alla sina elever. Inför ett arbetsområde eller en lektion kan man som lärare välja ut ett eller ett par centrala begrepp eller ord och lära sig det på elevens modersmål, för att på så sätt få alla elever att förstå vad man ska jobba med och kunna aktivera eventuell förförståelse. Man kan också låta elever som inte behärskar så mycket svenska få berätta muntligt på sitt starkaste språk, gärna med bildstöd, allt vad de vet om arbetsområdet. Den nyanlända eleven kanske har kunskaper om matsmältningen, solsystemet, mänskliga rättigheter eller vad det nu kan vara, sedan tidigare och att få sätta ord på sina kunskaper inför läraren innebär en stor bekräftelse, samtidigt som eleven aktiverar sina förkunskaper.

Även nyanlända elever med mycket kort eller ingen skolbakgrund, kan nå skolframgång med hjälp av undervisning som präglas av glädje, delaktighet, stöttning, höga förväntningar – och translanguaging!

Tre berättelser

Årskurs 4 har en längre tid arbetat med berättelser och hur man bygger upp dem för att de ska bli spännande och intressanta att läsa. Här följer tre elevarbeten. Kanske kan ni gissa vilka verk vi har läst och sett och som eleverna har inspirerats av?

Kungariket

En gång för länge länge sedan. Då fanns det ett kungarike. Kungariket styrdes av kung Gustav han var ond. Han ville ha alla saker för sig själv. Men det fanns en liten kille som hete Olof hans familj hade blivit kidnappad av kung Gustav. Han bodde i ett rivet gammalt hus som familj hade bott i. Han hade brunt hår och bruna ögon han var också kort. Men sen en dag kom kung Gustav med sin arme de slog sönder huset och tog hans familj men som tur var Olof ute och skulle hämta vatten. När han hade kommit hem blev han jätterädd. Han letade i flera timmar efter sin familj. Men hittade inte de. Det var så hans familj kom bort. Men han har alltid drömt att han stred mot honom och vann i slutet.

Men en dag gav han sig i väg till svärdsmidaren och han sa att han ville ha de bästa svärdet han har gjort. Efter 3 timmar var det bästa svärdet klart. Han ville ha 400 öre.
– Men jag hade bara 100 öre, sa Olof. Men han frågade om han kunde ge honom något annat.
– Ja, det kan du.
– Vad?
– Om du lovar att befria min syster Lydia.
– Ja det gör jag. Då tog han svärdet och gick ut ur butiken.

Han hoppade på sin stora magiska hund som hette Hugo och flög iväg till Gustavs slott. För gå bakvägen och försöka hitta luckor på slottet. När Olof väll var framme hoppade han av sin magiska hund. Men han glömde att det fanns hästar som skyddade slottet från fiender. Så Olof bestämde sig att gå bakvägen och försöka hitta luckor på slottet. Efter han hade tittat runt slottet hittade han inga fönsterluckor. Det finns bara en inväg och det var den värsta. Det var avloppsrören till toan. Så Olof fick krypa bland bajset och kiset. Det var det äckligaste han någinson gjort men han hade lovat svärdsmidaren att befria hans syster. Och han  skulle befria sin familj. När han kom ut från toaletten såg Olof en liten flicka som satt vid hörnet av en toalettdörr och grät.
– Vad gör du här inne? Och varför gråter du?
– Jag gråter för att kung Gustav har tagit min bror Leo.
– Men jag har kommit för att befria alla som har blivit kidnappad av kung Gustav.
– Lovar du verkligen för jag har inte träffat min familj på ett och halvt år.
– Jag måste gå nu. För jag ska befria svärdsmidarens syster och min familj och sedan ska jag befria din bror Leo. Men jag måste befria alla som har blivit kidnappade av kung Olof.

Han gick ut ur toaletten och det fanns massor med vakter som vaktade. Han var tvungen att smyga förbi vakterna. Det gick inte så bra Olof började springa. Han hörde hur vakterna sa:
– Döda honom. Vakterna jagade Olof. Men som tur hittade han ett hörn i slottet. Olof hörde hur vakterna sprang efter honom  och de skrek:
– din lilla snorunge du kommer få riktigt mycket stryk.

Han var livrädd. Efter några minuter så kunde Olof fortsätta gå. Men han måste vara försiktig. Olof kom till rummet där kungen är. Men så plötsligt kommer Olofs magiska hund Hugo. Olof visste inte vad han ville men han tror att Hugo ville hjälpa honom besegra kung Gustav. Olof gick in. Pang!!!!! Vakterna hade gjort en fälla. Olofs magiska hund Hugo kom undan med Olofs svärd.
– Släpp mig din onda person.
– Nämen ser man på din lilla snorunge vill du få ut alla personer som jag har kidnappat?
– Släpp ut mig du kommer att få väldigt snart. Varför är du så dum mot alla snälla människor.?
– Det behöver du inte veta. Nu ska du in i finkan och ingen kommer att befria dig eller de jag har kidnappat. Olof undrade var Olofs hund Hugo hade tagit vägen och Olof undrade vad han tänker göra. För han är rätt så smart så han kommer nog och befriar Olof.
Hugo sa:
– Nu är det bara jag som kan befria de.
Hugo flög in till skogen. Och Hugo hämtade alla sina skogsvänner och de var på väg till slottet. De var riktigt nära slottet men de var tvungna att va riktigt försikta för Olof hade redan blivit kidnappad. de gick runt slottet och letade efter luckor för de tänkte inte krypa i genom bajset och kisset i avloppsrören.
– Där! Sa Hugo det var en jätteliten lucka och den luckan lede till köket. Det var bara han som fick plats för alla andra var antingen för stora eller för tjocka. Hugo smög genom köket.
– NEJ! Jag är kissnödig. Hugo får hålla sig tills han hittar not ställe att gå på toa för Hugo tänkte inte gå tillbaka till toaletten. Hugo var riktigt nära nu han öppnade dörren till stället där kung Gustav sitter och kollar på sina skatter som han har stulit från de fattiga. Hugo öppnade dörren och där satt Olof med handbojar av järn och han hörde lite på vad de sa.
– Du kommer aldrig lås från oss du kommer att dö här, hahah!!
– Jag kommer att bli fri, min hund Hugo kommer hjälpa mig.
– Din duma gås, en liten hund ska rädda dig.
– Nu går jag in, sa Hugo tyst sig  själv han gick in och han tog fram sitt  svärd och började fäktas mot Gustav. De fäktades en lång stund och till slut hög Hugo honom på handen och han fall ihop. Han sprang till Olof de kramade länge sen var de tvungna att springa ner till finkan och befria alla som Gustav hade kidnappat när de kom ner till finkan så var det ungefär 13 personer i en bur.

De fick ut alla men det tog typ en 1 timme för det var 20 burar. Olofs mamma och min pappa grät av glädje och sist kom Olofs lille bror man såg att han var rädd. Olofs mamma sa:
– Vi har varit inlåsta här i 8 månader vi fick bara lite vatten och mat varje dag. Vi hål på att svälta helt å hålet.
– Men nu behöver ni inte göra det längre.

De gick ut ur slottet och hoppade på Hugo som flög de hem. När de kom hem var inte huset sönder längre och där stod svärdsmidaren med sin syster. Och så var det en tjej som var med sin familj och det var hon som Olof hade träffat i toaletten. Senare firade de att allt hade blivit som vanligt igen.

SLUT
Av: Altina klass 4

Josefin och läskiga mannen

Det var en flicka som hete Josefin. En dag kom hon från skolan då såg hon något märkligt. Det var en man som gömde sig bland träden Josefin tyckte han var jätteläskig men hon fortsatt gå lite snabbt hon trodde att hon inbillade sig. Sen kom hon hem då fråga mamma hur det var i skolan Josefin sa att det var okej då frågade mamma vad dom gjorde då sa Josefin att det hade idrott och matte. Josefins lillebror kom fram till henne och sa:
– Har du godis till mig som du sa att du skulle köpa? då sa Josefin att hon ska köpa imorgon då sa han:
– Okej lova det! Josefin sa:
– Okej. Mamma kom fram till Josefin och sa:
– Vad vill du ha för kvälls mat? då sa Josefin att hon vill ha tacos då sa mamma:
– Okej.

Efter tacosen fick Josefin vara uppe lite längre för det är faktiskt fredag. Sen var det dags att borsta tänderna sen till sängs. Precis när Josefin la sig på sängen så hörde hon något som knaprade vid fönstret då gick Josefin för att kolla vad det var då såg hon den där märkliga mannen som hon hade set förut. Han stod där och stirra på Josefin det var jättejätteläskigt. Josefin sprang till sängen. Hon blunda jättehårt sen hörde hon dörren plinga hon viste att det var den mannen. Hon tog över sig täcket och skrek till. Mamma var inte hemma trodde Josefin. Hon grät jättemycket mer en hon hade gjort i hela sitt liv sen efter ett tag öppnades dörren Josefin skrek och sa:
– Vem är det?! Josefins mamma och lillebror sprang in till Josefin. Mamma frågade vad som hänt Josefin sa att den mannen som hon såg efter skolan var där och stirra på henne Mamma sa:
– Lilla gumman… Lillebror  sa:
– Jag är jätte stark jag ska slå honom! Mamma sa att man inte får slås då sa lillebror:
– Vad ska jag göra? Då sa Josefin att det inte gör något längre.

Sen var det skola Josefin gick med mamma till skolan mamma fick vara med Josefin hela skoldagen. Efter skolan gick det hem det åt lite mellanmål då sa Josefin:
– Var är pappa? Då sa mamma att han kommer snart tillbaka fast mamma inte viste var han var för mamma hade tappat kontakten   med honom. Efter mellanmålet så gick Josefin till sitt rum och ringde hennes vän Olivia. Josefin fråga om Olivia ville vara med henne då sa Olivia:
– Okej jag har inget för mig så det går bra.
– Vicken tid ska vi träffas? Då sa Josefin:
– Klockan fyra hos mig. Olivia nickar.

Olivia går till Josefin sen tar Josefin med två goda makor. Sen går de ut och leker sen går de till Olivias moster Selma hon är 23 år. Hon ger de lite smaskens sen dricker de vatten sen gosar de med lilla katten Ester. Efter ett tag går de ut moster Selma vinkar glatt till Josefin och Olivia. Josefin tittar på när solen går ner det gör Olivia också. Nu är det mörkt Josefin och Olivia går hem till Josefin. Mamma frågar vad de gjorde ute då sa Josefin att dom var hemma hos Olivias moster Ester. Mamma sa:
– Vad roligt!
– Ja det var roligt sa Olivia och Josefin. Sen gick det till Josefins rum de spelade roliga spel som det båda gillar. Efter ett tag så frågade Olivia om hon inte kunde sova hos Josefin.
– Ja! sa de båda samtidigt. De sprang ut till Josefins mamma och fråga om Olivia inte kunde sova över hos oss idag.
– Snälla mamma sa Josefin med sorgsna ögon.
Mamma sa:
– Ok det går bra för mig men jag vet inte hur det är med Olivias föräldrar. Olivia sa att hon kunde ringa till hennes pappa. Josefins mamma sa:
– Det går bra. Josefin och Olivia sprang till Josefins rum och ringde till Olivias pappa. Olivia fråga hennes pappa om hon fick sova över hos Josefin. Han sa:
– Ok men ska jag komma förbi och lämna dina tandborste Olivia sa: – Ok. Olivias pappa kom förbi och lämnade Olivias tandborste sen fråga han om Olivia ville ha något speciellt. Olivia och Josefin körde blindbok och sen åt det kvällsmat.  Sen tog Josefins mamma ut en extra säng till Olivia. Sen hörde Josefin och Olivia ett hundskall. Då sprang de till fönstret och då såg de den där mannen med en stor svart hund. Sen ropade de på Josefins mamma:
– Mamma kom! Mamma kom!
Mamma kom springande och sa:
– Vad är det?
– Det är den där okända mannen som stirrar på mig igen!

Mamma, Josefin och Olivia sprang ut och då frågade mamman mannen vem han var. Han stirrade bara på dem och pratade inte. Hunden kom fram och slickade på Josefins händer. Då såg Josefin att det inte var en stor hund, utan en valp. Sen gick Josefin fram till den där mannen. Hon trodde att hon kände igen hans ögon. Då fick hon syn på namnbrickan på hans jacka. Det stod Anders Rosenknopp. Mamma kom också fram och tog Josefin i axlarna. Och hon märkte samma sak – Anders Rosenknopp! Han tog av sig hatten och sa:
– Hej min älskling. Josefin sa:
– Det är pappa! Hon hoppade runt och sen sprang hon fram till hennes pappa och krama honom. Josefins mamma sa:
– Var har du varit någon stans? Han sa att han har bot bland träden. Sen gick det hem allihop. Olivia och Josefin gick först med den lilla valpen dem fick också döpa den lilla valpen. Dom döpte han till Blixten. När det kom hem så gick Josefins pappa in till Josefins lillebror. Josefins lilla bror sprang fram till pappan och kramade om honom. Josefin och Olivia gick in till Josefins rum och det tog med Blixten in.

Josefin och hennes pappa gick till skolan. Mamma och pappa bestämde att pappa fick bo med dom. Det levde lyckliga alla sina dagar.

Av Amiira #

Den magiska dörren

Lea satt i sin säng och grät. Hon vill inte flytta. Hon gick ner till vardagsrummet där mamma höll på att packa ihop.
– Men älskling har du inte packat dina grejer än? Frågade mamma.
– Nej jag vill inte. Jag vill inte flytta.
– Kom älskling sätt dig hos mig. Du vet varför vi måsta flytta. Kom vi packar ihop dina grejer sen måste vi åka.
Lea kände en klump i magen.
– Jag ska bara ringa farfar sa mamma.
När Lea var klar med grejerna åkte de.
– Jag kommer sakna den här staden sa mamma.
– Jag med.

När dom kom fram till farfars hus såg Lea något som rörde sig bakom farfars hus en skugga. Mamma sa:
– Kom nu Lea farfar väntar nog på oss.
Mamma knackade då öppnade farfar han var glad att se Lea och mamma. Lea gick in och sa till mamma och farfar att hon skulle titta runt i huset. Hon gick upp för trappan den knarrade när hon gick upp för den. Då såg hon en dörr. Lea gick fram till dörren den var dammig. Hon kände på handtaget den var låst. Det var en nyckel på golvet. Hon undrade om den nyckel passar till dörren. Hon satt in nyckel i nyckelhålet det passade. Lea gick genom dörren det kändes kallt men plötsligt var hon i en värd som hon inte känner igen en. Det var helt svart inga andra färger och det var kallt en dimma svep fram över ansiktet. Hon såg en liten stuga. Lea knackade på dörren. Det var en djurmänniska som var hälften djur och hälften människa. Hon frågade vart hon är. Den konstiga djurmänniskan sa att Lea var i flownar. Han sa att han heter Milimane.
– Kom in det blir nog kallt om du står där länge. Så kan vi prata om den värden du kommer ifrån.
Hon gick in. Det var konstig det var något med honom. Lea fick te och kakor. Han frågade vart Lea kom ifrån. Lea berättade vart hon kommer ifrån och han var trevlig. Efter en stund sa Milimane att han var jätte ledsen men att han måste kidnappa henne.
– Men snälla du kidnappa mig inte.
– Jag är inte en sån som kidnappar barn.
Då började Milimanie gråta.
– Om jag inte dödar Ylvas och Adams barn kommer kungen att döda mig. Och du har syskon.
– Men jag har inga syskon sa Lea.
– Du vet så lite om den här värden sa Milimane. Dina syskon finns i den här värden det har trollkarlen sagt.
– Vem är trollkarlen? frågade Lea.
– Det sägs att han kan svara på alla frågor i hela världen. Men nu måste du lämna Flownar fort annars kommer kungen att döda mig om spionerna åt kungen får veta att du är Ylvas och Adams dotter. Kom jag följer med dig. Visa mig var du kom in i Flownar sa Milimane. Lea visade vart hon kom in.
– Den där gamla dörren sa Lea.
– Hej då Lea hoppas vi ses ropade Milimane.

När hon kom hem till farfars hus så letade mamma och farfar efter henne. Lea gick ner för den knarrande trappan och såg att det låg en sockerkaka på bordet. Hon tog en bit. Då kom mamma och farfar och sa:
– Där var du vi har letat efter dig i hela huset. Farfar frågade vart hon var?
– Jag var inne i Flownar sa Lea.
– Men Lea hitta inte på saker nu du vet att farfar inte vill höra på dina fantasier.
– Det är inte fantasier skrek Lea och sprang där ifrån.
Mamma suckade:
– Jag ville inte vara så elak mot henne hon var inte så här när vi bodde i Kristianastad. Farfar tittade hemlighetsfull ut på mamma. Lea satt i sin säng och började grubbla på att hon hade syskon som bodde i Flownar. När Lea hade lugnat ner sig kom mamma in och satte sig på säng kanten.
– Förlåt mig gumman jag är bara rädd att farfar inte mår bra efter sin cancer och jag vill inte att du fyller honom med dina trams snälla var försiktigt när du fyller honom med dina fantasier.
– Men det var inte mina fantasier det är sant. Och har jag några syskon mamma? sa Lea.
– Lea Jag kan inte berätta för dig du är för liten för det.
– Mamma jag är stor du vet att pappa skulle bli ledsen han har alltid sagt åt dig att du måste bäretta om våra släktingar för annars kommer jag inte lära mig någon ting om vår släktingar.
– Ockej Lea det är så att din mormors far var en venskapsman och han satt i sitt arbetsrum dag och natt. Han gjorde en värd av trä det fanns mänskor som var hälften djur och hälften människa. En dag när din gammalmorfar kom in i sitt rum efter han var ute och tog prommenad så hände det fantastika när han kom in till sitt arbetsrum så förvandlades hans trä värd till en jätteverklig värd och din mormors far blev verkligen förvirrad och sedan var deer mörkt och svart. Och plötsligt blev värden till en trävärd. Sen dess ville min mormors far inte röra värden.
– Jag tror att jag har varit i den värden sa Lea.
– Okej Lea men det gör vi en annan gång sa mamma kom Lea farfar väntar på oss.

De åt en paj och skrattade. Men det som Lea såg vet de inte vad det är och den mörka skuggan tittar in i den här värden och blir sen försvunnen. Men den mystiska skuggan är en annan historia.

Av Khadra

Kollegabesök hos Martin i Göteborg

I fredags hade jag förmånen att få göra ett kollegabesök hos Martin Ahlstedt, som är förstelärare på Lindholmens tekniska gymnasium i Göteborg. Martin undervisar sedan tio år yrkeselever i svenska och engelska. I hans undervisning i svenska står litteraturen i centrum och det var det jag var intresserad av när jag bad att få komma och besöka honom. Martins arbete med litteratur och teater är också anledningen till att han i år var en av fyra mottagare av Svenska Akademiens pris Årets svensklärare.

Martin ser till att hans elever läser mycket. Han väljer ut några verk per läsår som alla i klassen läser och som de arbetar med tillsammans i både skrivuppgifter och boksamtal i lärarledda smågrupper. Eleverna läser såväl hemma som på lektionstid och tack vare Martins noggranna planering vet alla hur långt de behöver hinna till varje vecka. Till boksamtalen måste alla vara pålästa och förberedda, annars blir det inte meningsfullt menar Martin. När det är möjligt ser de även en teateruppsättning kopplat till det de läser, vilket ofta är första teaterupplevelsen för många elever.

När Martin tar emot en ny etta, börjar han alltid med en skrivuppgift som han kallar ”Min läsning”. Där får eleverna berätta om sina tidigare läserfarenheter och vad de tycker om att läsa. Många elever som kommer till gymnasiet säger att de inte har läst en bok på hela högstadietiden och det kan vara en utmaning att få dem att läsa och väcka deras intresse för litteratur, men det är en utmaning som Martin gillar. När jag var där läste ettorna Heinz Hegers Männen med rosa triangel, en stark roman som kan ge ungdomarna nya kunskaper och insikter om andra världskriget. En av eleverna frågade Martin ”Kommer vi att läsa fler såna här böcker?” När Martin svarade ja, fortsatte eleven ”Bra! För jag hade aldrig läst böcker annars. Men det är bra att vi gör det.”

img_3760Foto: Martin Ahlstedt

Sammanfattningsvis var det en intressant dag som väckte många tankar hos mig. Det är så viktigt att vi lärare får tillfällen att träffas, diskutera, reflektera och lära av och med varandra! Tack Martin för att du tog emot mig och tog dig tid att berätta om din undervisning!

Förresten; Martin och jag lärde känna varandra genom Twitter. Vi lärare har fler kollegor än de på den egna skolan och de som jag har lärt känna det senaste åren genom sociala medier har gett mig otroligt mycket glädje, kunskap och gemenskap!

Gästinlägg om skönlitteratur i undervisning och lärande

Skolåren, från förskoleklass till årskurs nio, ska innebära att varje elev ska få möjlighet att utveckla sitt språk i olika sammanhang. Dels genom möten med olika texter för olika syften, olika sätt att läsa, berätta och få vidgad förståelse, såväl för sig själv som för andra.

Det innebär att eleverna genom undervisning ska få en möjlighet att utveckla språket för att tänka, samtala och lära. Detta stöttar språkutvecklingen och skapar gemenskap med det skrivna ordet. Det är stor skillnad på talat språk och uppläst språk. Med skönlitteraturen som bas arbetar eleverna för att utveckla ett varierat språk vid användning av det i olika sammanhang.

Varför läser eleverna skönlitteratur i skolan?

Läsning av skönlitteratur kan vara positivt för elever på många områden både i skolbänken och utanför. Jag menar att  skönlitteraturläsning utvecklar förmågan att göra perspektivbyte, vilket betyder att eleverna kan leva sig in i andra människors känslor eller levnadsförhållanden. Läsning av instruktionstexter eller faktatexter gör anspråk på en annan slags läsning.

Jag tycker att genom att ge skönlitteraturen en central roll i alla skolans ämne, ger man eleverna goda förutsättningar att bli litterata och få ett stort ordförråd, det hjälper eleverna i andra skolämnen, till exempel matematik. Det kan bli lättare att förstå de matematiska termerna som till exempel dubbelt och hälften.

Med skönlitterära texter om konkreta och realistiska livsöden kan vi fördjupa eleverna förståelse. De blir mer vidsynta och ha ett öppnare förhållningssätt mot det som är nytt.

Vilken skönlitteratur som kan lämpa sig för undervisning?

En lärare bör alltid göra didaktiska val när denne planerar vilken skönlitteratur som skall läsas i en klass. De didaktiska valen görs genom att läraren ställer sig de didaktiska frågorna Vad? (innehållet), Hur? (förmedlingen) och Varför? (motivet). Så blir litteraturen ett hjälpmedel för att utveckla språket och kunskapsinhämtningen och utveckling av fantasi, förmåga att analysera, debattera och dra slutsatser.

Eman Hassan, lärare i arabiska och studiehandledare

img_3748

Tack Eman för ditt viktiga inlägg! Mina elever Khadra, Altina och Amiira som också älskar att läsa får illustrera skönlitteraturens viktiga roll för alla elever. /Sara

Nyanlända elever – undervisning, mottagande och flerspråkighet

Så heter den bok som jag har skrivit och fått möjlighet att ge ut i Natur & Kulturs input-serie. Den kommer ut i augusti och du kan redan nu beställa den via den här länken. Så här inleds boken:
imageDen är indelad i sju kapitel och här ser du ingresstexterna till varje kapitel:imageimageimageimageimageimageimageDet har varit ett nöje att jobba med boken och jag hoppas innerligt att den ska komma till nytta och glädje i skolor runt om i Sverige!