Mobiler i skolan

har diskuterats på skolor, debattsidor och i sociala medier en längre tid. Nu senast i radioprogrammet Skolministeriet, där man förtjänstfullt redovisar såväl olika lärarröster, som vad forskning säger om saken. I programmet får vi alltså höra argument både för och emot mobiler i skolan.

Men, som vanligt skulle jag vilja säga, saknas ett perspektiv, nämligen klassperspektivet. Att det är så få som nämner detta perspektiv tycker jag är enormt oroande och ansvarslöst. ”Alla” elever har inte en egen mobil, och även om man har det, är det inte säkert att föräldrarna har råd att hålla sitt barn med den senaste modellen, eller det coolaste märket. Kapitalvaror, så som märkeskläder, cyklar och vissa leksaker, har naturligtvis också en utmärkande effekt bland barn och unga och det är klart att det kan kännas tungt att vara den som alltid har kläder från second hand eller som bara får ärvda cyklar. Men, och det här är den viktiga skillnaden, då handlar det åtminstone inte om något som uppmuntras av skolan att eleverna ska ha med sig. En cykel eller en dyr jacka används inte inne på lektionen.

Skolministeriets reporter berättar att den svenska skolan uppmuntras att använda digitala teknologier och att regeringen detta år beslutat om en nationell it-strategi för skolan. Detta läggs fram som om det skulle stå i motsatsförhållande till mobilförbud i skolan. Precis som om användandet av digitala verktyg skulle förutsätta att eleverna får/bör/ska använda sina egna mobiler i skolan och så är det ju inte alls. Tvärtom, de redskap och verktyg som elever och lärare behöver använda i undervisningen skall tillhandahållas av skolan. Detta är av yttersta vikt, då skolan enligt lag ska vara avgiftsfri och likvärdig oavsett hemmets sociala och ekonomiska förhållanden.

Läraren Anders Enström, som är positiv till att elever använder sina egna mobiler i skolan säger bland annat i programmet:

”I iPaden finns ju allting som finns i en mobiltelefon, så skulle vi ta mobilen då och så skulle vi dela ut en iPad…. det blir konstigt och det är inte okej.”

Nej, det blir varken konstigt eller ”inte okej”, för lärplattan eller datorn som delas ut, står skolan för. Gratis och till alla. Anders Enström säger också:

”De har hela sitt liv däri.”

Ja, just det är ytterligare en viktig del av problemet med elevers privata mobiler under lektionstid. Det plingar, surrar och blinkar ideligen i ungdomars telefoner av alla mentions och statusuppdateringar. Det är faktiskt mycket svårt att värja sig emot för vem som helst, vilket också nämns i programmet, och nästintill omöjligt för barn. Jag anser det vara rent av naivt att jämföra detta med att titta ut genom fönstret, som Enström, och många med honom, gör i debatten.

När elever tillhandahålls skolans digitala verktyg, så kommer man ifrån både att utsätta elever för att behöva skylta med sin ekonomiska status och problemet med ideliga mentions som stjäl uppmärksamhet och koncentration.

Det sista jag vill föra fram är det näst intill löjeväckande argumentet:

”Det går att få till ett lärande och en förståelse som är 2017 och inte 1917.”

Anders Enström tycker inte att man ska ”gnälla om att (digitala verktyg) ska bort” och förklarar för de som ännu inte vet, att mobiler går att använda till mer än att ringa på. Detta argument, som ofta framförs i liknande diskussioner är ett icke-argument, som endast har till syfte att få opponenten att framstå som lite dum och bakåtsträvande. Naturligtvis vet vi alla att mobilen kan användas som miniräknare, almanacka, anteckningsblock, kamera och så vidare. Det är inte det det handlar om. Det handlar om att fattiga barn, eller barn med dålig impulskontroll, ska slippa utsättas för att blottas eller bli störda, på lektionen åtminstone.

Skolan bör vara en fristad, inte en arena för ekonomisk eller social uppvisning.

 

Annonser

Samarbete mellan lärare

för bättre resultat i både undervisningen och integrationen i samhället, är något som ligger mig varmt om hjärtat. Därför blev jag glad när min kollega Mustafa Saoud bad att jag skulle medverka i en liten film på det temat. Filmen kommer Mustafa använda i sin föreläsning på Skolverkets rikskonferens för modersmålslärare i arabiska 12/5.

Lycka till Mustafa! Ditt och alla modersmålslärares arbete är enormt viktigt för eleverna och för Sverige!

Bokmässan

I år fick jag för första gången glädjen att besöka Bokmässan i Göteborg. Jag hade några olika uppdrag där. Det första var ett scensamtal tillsammans med författaren Bengt-Erik Engholm som bland annat har skrivit faktabilderböckerna Löss, Fakirer, Fladdermöss, Snor och Havsvidunder. Utgångspunkten för vårt samtal var just dessa böcker samt min bok Nyanlända elever – undevisning, mottagande och flerspråkighet.img_3757

På Bokmässan fick jag även se min bok för första gången bland andra böcker för försäljning. En härlig, rolig och märklig upplevelse. ”Den finns! Har jag verkligen gjort det här?” Ja, det är faktiskt sant. Den finns dessutom i serien Input som jag tycker väldigt mycket om. Input-böckerna från Natur & Kultur ger handfasta undervisningstips. De är skrivna utifrån de olika författarnas personliga erfarenheter, har en vetenskaplig förankring och är mycket klassrumsnära.

img_3759img_3758

 

 

 

 

 

 

 

Nästa uppdrag var att från en scen delta i en inspelning av UR-podden Didaktorn tillsammans med Hülya Basaran, lärare i svenska som andraspråk och adjunkt vid Högskolan Väst, och Stefan Lund, docent i pedagogiskt arbete vid Linnéuniversitetet. Vi diskuterade inställningens betydelse i mötet med nyanlända elever och elever med migrationsbakgrund och vilka faktorer som är avgörande för att eleverna ska lyckas. Här kan du lyssna på det samtalet som heter Inställningens betydelse.

img_3756

Ett annat spännande uppdrag jag hade för Utbildningsradion var att delta i ett  längre seminarium kallat Nyanlända – vad behövs för en fungerande klass?  De andra medverkande var gymnasieminister Anna Ekström, fil dr Layal Kasselias Wiltgren från Linköpings universitet och moderator Isabella Grybe från UR. Det vi framförallt samtalade om var hur man skapar de bästa förutsättningarna för mottagande och integrering i skolorna och hur lärare ska ges goda förutsättningar och verktyg för att hjälpa eleverna att klara undervisningen.

Anna Ekström lyfte lärarnas enorma betydelse för elevernas möjligheter att lyckas i skolan. Naturligtvis förstod jag att hon gjorde det i all välvilja, både för att visa sitt stöd för oss lärare och bekräfta att utbildade och behöriga lärare gör skillnad. Men jag kunde ändå inte låta bli att påtala att ansvarsfrågan vad det gäller mottagande och integrering i skolorna även måste lyftas upp både på huvudmannanivå och statlig nivå. Ansvaret kan inte läggas enbart på lärarna! Detta höll gymnasieministern tack och lov med om.

img_3754 img_3755

 

 

 

 

 

 

 

 

Det sista uppdraget jag hade var ännu en inspelning för Didaktorn. Där fick jag chansen att berätta om myter kring flerspråkighet och förhoppningsvis slå hål på några av dem. Döm själva om jag lyckades förklara tillräckligt tydligt i detta avsnitt som just heter Myter om flerspråkighet.

Kollegabesök hos Martin i Göteborg

I fredags hade jag förmånen att få göra ett kollegabesök hos Martin Ahlstedt, som är förstelärare på Lindholmens tekniska gymnasium i Göteborg. Martin undervisar sedan tio år yrkeselever i svenska och engelska. I hans undervisning i svenska står litteraturen i centrum och det var det jag var intresserad av när jag bad att få komma och besöka honom. Martins arbete med litteratur och teater är också anledningen till att han i år var en av fyra mottagare av Svenska Akademiens pris Årets svensklärare.

Martin ser till att hans elever läser mycket. Han väljer ut några verk per läsår som alla i klassen läser och som de arbetar med tillsammans i både skrivuppgifter och boksamtal i lärarledda smågrupper. Eleverna läser såväl hemma som på lektionstid och tack vare Martins noggranna planering vet alla hur långt de behöver hinna till varje vecka. Till boksamtalen måste alla vara pålästa och förberedda, annars blir det inte meningsfullt menar Martin. När det är möjligt ser de även en teateruppsättning kopplat till det de läser, vilket ofta är första teaterupplevelsen för många elever.

När Martin tar emot en ny etta, börjar han alltid med en skrivuppgift som han kallar ”Min läsning”. Där får eleverna berätta om sina tidigare läserfarenheter och vad de tycker om att läsa. Många elever som kommer till gymnasiet säger att de inte har läst en bok på hela högstadietiden och det kan vara en utmaning att få dem att läsa och väcka deras intresse för litteratur, men det är en utmaning som Martin gillar. När jag var där läste ettorna Heinz Hegers Männen med rosa triangel, en stark roman som kan ge ungdomarna nya kunskaper och insikter om andra världskriget. En av eleverna frågade Martin ”Kommer vi att läsa fler såna här böcker?” När Martin svarade ja, fortsatte eleven ”Bra! För jag hade aldrig läst böcker annars. Men det är bra att vi gör det.”

img_3760Foto: Martin Ahlstedt

Sammanfattningsvis var det en intressant dag som väckte många tankar hos mig. Det är så viktigt att vi lärare får tillfällen att träffas, diskutera, reflektera och lära av och med varandra! Tack Martin för att du tog emot mig och tog dig tid att berätta om din undervisning!

Förresten; Martin och jag lärde känna varandra genom Twitter. Vi lärare har fler kollegor än de på den egna skolan och de som jag har lärt känna det senaste åren genom sociala medier har gett mig otroligt mycket glädje, kunskap och gemenskap!

Nätverk sva och soka

Jag har blivit ombedd av barn- och utbildningsförvaltningen att under läsåret 2016/17 blåsa liv i sva-nätverket i kommunen. Nätverkets namn har också utvidgats till att även innefatta språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (soka). Utvecklingsledaren för grundskolan kommer själv att delta och hon har dessutom tagit beslut om att vi ska utgå från min bok Nyanlända elever. Väldigt roligt och hedrande, tycker jag!

Vi kommer att ses sex gånger under året och här delar jag med mig av planeringen inför träffarna ifall någon vill använda den eller inspireras av upplägget. Kanske finns det kollegor runt om i landet som vill hänga med oss på distans, följa planeringen och diskutera här på bloggen? Välkomna i så fall!

Träff 1

  • Presentationsrunda med kort nulägesbeskrivning – glädjeämnen, utmaningar, svårigheter.
  • Genomgång av upplägget och utdelning av litteratur.
  • Kort föreläsning.
  • Gruppsamtal kring vanliga frågor.

Att göra inför träff 2

  • Läs: Inledning och kapitel 1; Mottagande.
  • Reflektera över frågorna sist i kapitlet.
  • Se: Lärlabbet – avsnitten Mottagandet och Inkludering.
  • Prova någonting från kapitel 1 i din egen undervisning.

Träff 2

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor och filmerna vi sett, i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Lång föreläsning.
  • Frågor och funderingar efter föreläsningen.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Vi ser på Lärlabbet – avsnittet Samverkan.
  • Frågor och funderingar efter filmen.

Att göra inför träff 3

  • Läs: kapitel 2; Flerspråkighet.
  • Reflektera över frågorna sist i kapitlet.
  • Se: Modersmål på väg (välj minst två av de sex avsnitten)  samt Studiestöd på modersmål på inlasningstjanst.se.
  • Prova någonting från kapitel 2 i din egen undervisning.

Träff 3

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor och filmerna vi sett, i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Kort föreläsning.
  • Frågor och funderingar efter föreläsningen.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Utvärdering av nätverksträffarna och upplägget.

Att göra inför träff 4

Träff 4

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor, filmerna vi sett och poddarna vi hört i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Kort föreläsning.
  • Frågor och funderingar efter föreläsningen.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.

Inför träff 5

Träff 5

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor och filmerna vi sett i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Lång föreläsning.
  • Frågor och funderingar efter föreläsningen.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.

Inför träff 6

Träff 6

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor och filmerna vi sett i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Hur går vi vidare med sva, soka och vårt samarbete? Utvärdera och sammanfatta.image

Nyanlända elever – undervisning, mottagande och flerspråkighet

Så heter den bok som jag har skrivit och fått möjlighet att ge ut i Natur & Kulturs input-serie. Den kommer ut i augusti och du kan redan nu beställa den via den här länken. Så här inleds boken:
imageDen är indelad i sju kapitel och här ser du ingresstexterna till varje kapitel:imageimageimageimageimageimageimageDet har varit ett nöje att jobba med boken och jag hoppas innerligt att den ska komma till nytta och glädje i skolor runt om i Sverige!

Svenska högtider och traditioner

I ett tidigare inlägg beskrev jag min kollega Mustafas trevliga, flerspråkiga bok om svenska högtider och traditioner. Här är en länk till bokens hemsida: www.htbok.se. På hemsidan finns uppgifter om hur man kan beställa boken. Jag tror att den kan komma till glädje i många klassrum och hem runt om i landet. Tack Mustafa!image