Skönlitteratur med helt nyanlända elever – går det?

Ibland får jag höra att det inte går, att eleverna måste lära sig fler ord först, att de ändå inte skulle förstå. Men, jo! Det går! Och det är dessutom elevernas rättighet, anser jag. Dels ingår det i kursplanen för svenska som andraspråk, dels behöver alla barn få ta del av välskriven litteratur och få hjälp att ta sig in i föreställningsvärldar. För njutning, fantasi och kunskap.

Genom gemensam litteraturläsning kan vi jobba med:

  • Ordförråd
  • Lässtrategier
  • Grammatik
  • Litterära grepp
  • Att diskutera livsfrågor
  • Att leva sig in i olika livsöden
  • Att få nya perspektiv
  • Att få kunskap om andra tider och platser
  • Igenkänning och spegling

Och dessutom ge ”rika möjligheter att samtala, läsa och skriva … utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” som kursplanen föreskriver.

Men hur gör man då? Ja, naturligtvis krävs det att jag som lärare noggrant planerar hur jag vill att vi ska arbeta med den aktuella texten såväl före som under och efter läsningen. Min planering börjar redan när jag tänker ut hur jag ska presentera boken för eleverna för att väcka deras intresse och läslust.
Ibland berättar hur mycket jag tycker om den här boken och hur länge jag har gjort det.
Och ibland berättar varför jag har valt ut den här boken just för dem.
Jag kan också låta eleverna välja bok och då gör jag det mycket strukturerat.
Andra gånger kommer eleverna med önskningar och då kan det bli så här.

Jag måste också planera vilken stöttning mina elever behöver. Stöttningen kan till exempel vara att jag utnyttjar föremål, foton och illustrationer för att förtydliga och förklara det vi läser.

Stöttningen kan också vara så kallade Expertordlistor som jag antingen förbereder själv före läsningen eller tillsammans med eleverna under läsningens gång. Förklaringarna kan ges både på svenska och på elevernas modersmål (med hjälp av flerspråkiga kompisar, studiehandledare, översättningsverktyg, kollegor på nätet). Det kan också vara grammatiska förklaringar, som att visa på böjningar, prefix, suffix och andra mönster i språket och skisser eller bilder.

En annan viktig del av stöttningen är att låta eleverna själva komma till tals. Jag lägger ner mycket möda på att bygga upp ett tillåtande klimat i grupperna där det är accepterat att hjälpa, förklara och visa för varandra. Där det är en naturlig del av läsningen att samtala och interagera för att alla ska förstå och för att få olika perspektiv på det vi läst. Där man vågar säga fel och där man vågar härma för att lära.

Jag har skrivit ganska mycket om skönlitteratur här på bloggen och om du vill läsa mer kan du söka på taggarna läsning, läslyftet och stöttning. Men ett inlägg som jag skulle vilja lyfta fram, som handlar om arbetet under läsningens gång är det här om Rum 213 med elever i åk 6. Kanske vill du höra hur jag tvillingläser med elever i åk F-2? I så fall är det här avsnittet av podden Lärarrummet något för dig.

Att utgå från skönlitteratur för att bygga elevernas ordförråd, istället för att se deras ännu inte fullt utvecklade ordförråd som ett hinder, upplever jag ger stora fördelar. Det ger självförtroende, läslust och en syn på sig själv som en person som kan läsa svenska. Så här skrev några av mina nyanlända elever förra året angående vad de hade lärt sig.

Lycka till med din litteraturläsning i sva-undervisningen – även med helt nyanlända elever!

 

 

Välja bok

När vi ska jobba med en bok gemensamt väljer jag alltid bok med omsorg. Jag vill att det ska vara en bok som passar den aktuella elevgruppen både med tanke på språk och innehåll och som ska ge oss mycket att prata om. Ibland gör jag så att jag presenterar tre böcker för eleverna som de får välja mellan. Detta gör jag både för att eleverna ska få känna att de kan vara med och bestämma och påverka, och som en övning i att kunna argumentera.

Jag börjar med att berätta vad som förenar de tre böckerna, varför jag har valt ut just de tre. I det här fallet sa jag ungefär så här:
– Alla de här böckerna handlar om vänskap och kärlek. De handlar också om att ta reda på vem man själv är och vilken slags person man vill vara.
Sedan läser jag de två – tre första sidorna i varje bok. Som vanligt med mycket känsla och inlevelse. När jag har läst ur alla böckerna, avslutar jag med att säga några ord om varje bok för sig, för att tydliggöra genren och vad jag tycker är just den bokens stora förtjänst.

fullsizerender

Efter genomgången är det dags för eleverna att skriva vilken bok de helst vill höra och berätta varför. En del elever behöver följande stödstruktur för att lyckas:
fullsizerender
Jag går igenom stödstrukturen noggrant först; vad åsikt och argument betyder och att de förklarande orden är synonymer och att det blir intressantare att läsa en text med varierat språk. Så här skrev några av eleverna:

”Jag vill att vi ska läsa Dit ljuset inte når. För att den verkar spännande och han upplever det barn inte ska behöva uppleva. Boken Spring! Fanny spring! Verkar också bra därför att jag vill se vad som händer med morfar och se hur Willi mår. Men jag vill ändå att vi läser Dit ljuset inte når. Eftersom han upplever det barn inte ska behöva uppleva.”

 

”Jag vill läsa Dit ljuset inte når för den verkar ha spänning och jag vill se om det händer något bra för jag tror han känner sig utanför. Boken Spring! Fanny spring! Verkar också bra därför att den var sorglig och intressant. Men jag vill ändå att vi läser Dit ljuset inte når eftersom den verkar vara lite mer intressant än Spring! Fanny spring!”

 

”Jag vill att vi ska läsa Dit ljuset inte når för att det var verkar spännande och det var jättemycket bra. Boken Spring! Fanny spring! verkar också bra därför att sorglig. Men jag vill ändå att vi läser Dit ljuset inte når eftersom spännande.”

Mitt bland stjärnor

är en underbart vacker poetisk bok av Lotta Olsson och Olof Landström. Tillsammans med 4.or, 5.or och 6.or kommer jag att jobba med den boken en ganska lång tid framöver. Vi kommer att körläsa, träna uttal, reflektera, fantisera, associera, skapa bilder, samtala och skriva.

Första lektionen talade vi om vad ordet dikt betyder och vad det heter på olika språk; spanska, engelska, arabiska, dari, persiska, ungerska och turkiska. Sedan läste vi tillsammans titeln som jag hade skrivit med min vackraste handstil på tavlan. Eleverna gav varandra exempel på vad det kan betyda att vara ”mitt bland” någonting. Sedan fick eleverna i uppgift att fundera och skriva utifrån följande tre startmeningar:

  • När jag läser diktens namn Mitt bland stjärnor tänker jag…
  • För mitt inre ser jag…
  • Jag tror att dikten kommer att handla om…

Och så här skrev några elever:

”När jag läser diktens namn Mitt bland stjärnor tänker jag att det är fint. För mitt inre ser jag en katt. Jag tror att dikten kommer att handla om en hund. Orhan”

”När jag läser diktens namn Mitt bland stjärnor tänker jag Det är en vacker sten som glänser och så ser jag en människa som går mitt bland stjärnor. Och det är natt. För mitt inre ser jag massor med stjärnor som glänser. Jag tror att dikten kommer att handla om en kille som drömmer om att han kunde flyga upp till de vackra stjärnorna och röra de. Altina”

”När jag läser diktens namn Mitt bland stjärnor tänker jag att det är en magisk sten som lyser med blått sken och är omringad av stjärnor. För mitt inre ser jag att den magiska stenen som lyser med blått sken kommer flygande till mig och blir min sten. Jag tror att dikten kommer att handla om den magiska stenen som lyser mitt bland stjärnor. Khadra.”

”När jag läser diktens namn Mitt bland stjärnor tänker jag att det låter fint. För mitt inre ser jag = Jag se stjärnor. Jag tror att dikten kommer att handla om en flicka. Hon gick ut på kvällen. Hon stod på gräsmattan. Hon blundade. Hon flög upp och stod mitt bland stjärnor. Amiira”

”När jag läser diktens namn Mitt bland stjärnor tänker jag på bergen, solen och delfiner. Jag tror det hanlar om en delfin. För mitt inre ser jag en svart himmel med många stjärnor. De glittrar. Asma”

fullsizerender

Stötta nyanlända i vardagen

är det glädjande nog många vuxna svenskar som vill göra. Då och då får jag frågan om vad man kan tänka på om man vill stötta nyanlända vuxna som arbetskamrat, praktikhandledare, deltagare i språkcaféer, granne, kompis med mera. Här tänkte jag sammanfatta mina viktigaste tips.

  • Möt den andre med nyfikenhet och öppenhet. Kan man mötas som två jämlikar som är intresserade av varandras liv och erfarenheter är chansen större att båda får ut mycket av mötena.
  • Tänk inte att du ska undervisa. Småprat och samtal är mycket givande för språkutvecklingen. Har man svårt att komma igång kan det vara bra att utgå från bilder. Kanske vill man visa varandra bilder på barn, familj, husdjur och fritidsintressen, då brukar det alltid finnas saker att prata om. Ställ frågor och uppmuntra den andra personen att också fråga mycket.
  • Om personen själv ber om det, kan man rätta talet då och då, men min erfarenhet är att det hackar sönder samtalet om man rättar för ofta. Om personen uttalar något så pass fel, eller använder uttryck, som gör att det riskerar att bli stora missförstånd i kommunikationen är det bra att förklara och hjälpa. Ren undervisning däremot, som språkteori, grammatik och skrivande, kan man som vardagsstöttare med varm hand överlåta till utbildade lärare.
  • Visa att du har förståelse för att det kan vara svårt att lära sig ett nytt språk som vuxen. Ge personen gott om tid att samla sina tankar och finna orden när ni samtalar. Försök att undvika att avbryta eller fylla i meningar om den andra tvekar eller pausar.
  • Var inte orolig för att göra fel. Att du ger av din tid och ditt språk är ett fint komplement till sfi och annan undervisning. Att få chansen att möta vardagssvenska och prata fritt om olika samtalsämnen är mycket givande. Kanske kan du vara lite observant på att du själv inte blir för dominant i samtalet. Det är lätt hänt att den som kan språket bäst pratar mest. Var inte rädd för lite tystnad och pauser i samtalet, det kan behövas för båda parter för att orka lyssna noggrant och hinna förstå vad den andre menar.
  • Tag hjälp av alla tillgängliga resurser för att hålla samtalet igång och hjälpa den andre att våga och kunna uttrycka sig. Det kan till exempel vara kroppsspråket (peka och gestikulera), rita/skissa, ord och uttryck från andra språk och översättningsappar.
  • Tipsa gärna personen om  olika sätt att träna svenska hemma. Kanske vill ni göra något av detta tillsammans, som att lyssna på ett radioprogram, läsa en tidning eller spela spel. Ha det så trevligt!fullsizerender

Läslust

Den här sommaren har jag tänkt mycket på vad jag läser ihop med mina barn, hur vi läser tillsammans och vad det gör med läslust, läsglädje och förmågan att försjunka in i texter och föreställningsvärldar. Jag vill gärna dela med mig av lite reflexioner till andra som också läser tillsammans med barn, hemma eller i förskolan och skolan.

Att få lyssna till högläsning
En dag satt jag på båten och började läsa Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta för 6-åringen. De stora barnen dök och snorklade. Plötsligt hade jag fyra barn omkring mig. Högläsningen är sådan; man vill vara med. Där det finns högläsning, där finns det gemenskap, värme, ett vi. Texten väckte mycket tankar och funderingar hos oss alla. Även en 6-åring kan göra inferenser till andra texter, till sig själv och till världen runt omkring.

”Vem tror du att Duvdrottningen är?” frågar jag 6-åringen.
”Det är säkert Rosa.” svarar han.
”Men Rosa, hon är ju med i Katitzi.”
”Javisst ja, men hon var också märkvärdig. Och alla tyckte om henne och det var hon som var liksom stark. Precis som Sofia.”

”När jag säger att P får vara med och leka, fast han bråkar och skriker, då är jag ingen liten lort.”

”Jag vet varför en del människor är elaka ibland. För att det känns skönt. Så är det faktiskt. Man kan vilja vara elak.”

Att få ta del av ”förbjudna” böcker
6-åringen och jag har också börjat med Katarina Taikons Katitzi-serie i sommar. För oss som älskade dem som barn och sträckläste den romska flickans öde med början på tidigt 40-tal, är de nyutgivna dubbelvolymerna med nya illustrationer ren och skär glädje.imageVi är just nu på 6:e delen. Han älskar dem och lär sig otroligt mycket. De sista delarna i serien, som bland annat handlar om Katitzis barnäktenskap, hade jag tänkt spara några år. Jag pratade med en vän om det för några dagar sedan, vilket han tydligen överhörde. Nu vill han ABSOLUT höra HELA Katitzi-serien. Så kan också läslust väckas. Genom ett upplevt förbud. ”Det är inte något för dig.” Vad vill man då som barn? Naturligtvis.

Att uppleva läsning som en angelägen sysselsättningimageHär har han just satt sig tillrätta med Moni Nilsson-Brännströms Tzatziki och Retzina och satt fast läslampan. Jag grejar med något annat i rummet bredvid, när jag hör honom säga för sig själv:

”Så där ja, nu ska jag äntligen få läsa!”

Det gör mig så glad och visar på vikten av läsande förebilder. Att barn ser andra barn och vuxna som gärna och ofta läser, bidrar till att de vill lära sig själva också. Att låtsasläsa, sitta ner med en bok i händerna och leka läsning med hjälp av sin fantasi, är ett litet steg på vägen mot egen läsning.

Att få stöttning och kunna läsa delar av texter
Bengt-Erik Engholm skriver faktabilderböcker med ett personligt tilltal och layout som stöttar den som håller på att lära sig läsa.image”PIP PIP” och ”HEJ DÅ” och andra pratbubblor och bildtexter i Fladdermöss läser 6-åringen själv, resten läser jag.

Att ta hjälp av bilder för att kunna läsa själv
Jag tycker mycket om Jan Lööfs bilderböcker och har just köpt en liten samlingsbox med sju pixiböcker, där bland annat favoriten Viktor bygger en bro ingår.imageDär finns också pekböckerna Djur och Fordon som genom illustrationerna hjälper en nybörjare att kunna läsa både långa och ovanliga ord på egen hand.image

Att få välja, sortera och värdera
På ett hyllplan i bokhyllan i lekrummet har 6-åringen ställt upp sina favoritböcker.

             ”Jag vill kunna hitta dem lätt.”

image
Jag tänker att så kan barn i förskolan och skolan också få göra; välja ut och presentera sina favoritböcker. Varför ska den här boken synas? Vilka böcker har du valt? Vilka genrer, författare, illustratörer och handlingar tycker vi om och vad beror det på? Det kan vi visa och berätta om för varandra.

Att starta i film, musik och inläsningar 
Vi har nyligen sett Roald Dahls SVJ på bio och det väckte lusten att få höra boken också. Som vuxen tycker man kanske att ordningen ska vara den omvända, men barn har inte alltid så låsta föreställningar. Det man tycker är bra tar man gärna del av flera gånger, i olika former.

Samma sak med Folk och rövare i Kamomilla stad av Thorbjørn Egner. Den cd:n har vi sjungit och skrattat till många gånger i bilen i sommar, så nu måste vi så klart låna den som bok också.

Jag har många gånger tidigare tipsat om Småsagor som finns på UR och olika mediecentraler. Där finns en mängd härliga inläsningar av fina bilderböcker. Här avnjuts Astons stenar av Lotta Geffenblad.image

Att få längta
12-åringen har i sommar läst om en favoritserie, Trolldomens tre skrifter av John Stephens.

”Hälsa dem att det är världens bästa böcker!”image

Då och då läser vi högt tillsammans ur dem, bara för att det är så mysigt. Ibland är lillebror med och får då små glimtar ur böcker som jag och storebror älskar. Han hör oss diskutera det ganska komplexa innehållet med parallellhandlingar, tidshopp, olika dimensioner och kluvna personligheter. Han känner vårt engagemang och han längtar.

”Tänk när jag ska få läsa de där…”

 

Vad har du läst med dina barn i sommar och vilka är dina tankar om hur vi kan hjälpa unga människor att få uppleva läslust, läsglädje och förmågan att försjunka in i texter och föreställnigsvärldar? Berätta gärna!

Läsförberedande aktiviteter

Elever som ska lära sig läsa på svenska behöver naturligtvis strukturerad och explicit undervisning. Men vi kan dessutom redan från början erbjuda följande för att öka lust, motivation och förståelse för läsning:

 

  • Se till att eleverna får delta i många olika sammanhang där läsning värderas högt. Elever som ska lära sig läsa behöver goda modeller att härma, både andra barn och vuxna. De ska vilja vara läsare.imageSå där ja, nu ska jag äntligen få läsa”, säger 5-åringen som upplever att läsning är en högt värderad aktivitet, och sätter sig tillrätta med läslampa och Tzatziki och Retzina.

 

  • Ge eleverna stöttning. Låt dem få läsa texter de klarar av. Lagom svåra utmaningar är de mest utvecklande.image

”PIP PIP” och ”HEJ DÅ” läser 5-åringen själv i Bengt-Erik Engholms Fladdermöss. Resten får han lyssna till.

  • Låt de elever som kan läsa på sitt modersmål, få fortsätta med det. Det är viktigt för språkutvecklingen, självkänslan och identiteten.imageimage

image

image

  • Se till att det finns många böcker i olika svårighetsgrader och inom olika intresseområden trevligt presenterade.image

imageimageimage

Magnetism

för nyanlända med hjälp av muntlig interaktion på båda språken, experiment och samskrivning. Vi tar också hjälp av Inläsningstjänst där det finns läromedel som är inlästa växelvis; ett stycke på arabiska, ett stycke på svenska, ett stycke på arabiska, ett stycke på svenska osv. Självklart tittar vi också på program från Ur, Tiggy testar, och AV-media, Magnetmysteriet mfl.image

image