Välja bok

När vi ska jobba med en bok gemensamt väljer jag alltid bok med omsorg. Jag vill att det ska vara en bok som passar den aktuella elevgruppen både med tanke på språk och innehåll och som ska ge oss mycket att prata om. Ibland gör jag så att jag presenterar tre böcker för eleverna som de får välja mellan. Detta gör jag både för att eleverna ska få känna att de kan vara med och bestämma och påverka, och som en övning i att kunna argumentera.

Jag börjar med att berätta vad som förenar de tre böckerna, varför jag har valt ut just de tre. I det här fallet sa jag ungefär så här:
– Alla de här böckerna handlar om vänskap och kärlek. De handlar också om att ta reda på vem man själv är och vilken slags person man vill vara.
Sedan läser jag de två – tre första sidorna i varje bok. Som vanligt med mycket känsla och inlevelse. När jag har läst ur alla böckerna, avslutar jag med att säga några ord om varje bok för sig, för att tydliggöra genren och vad jag tycker är just den bokens stora förtjänst.

fullsizerender

Efter genomgången är det dags för eleverna att skriva vilken bok de helst vill höra och berätta varför. En del elever behöver följande stödstruktur för att lyckas:
fullsizerender
Jag går igenom stödstrukturen noggrant först; vad åsikt och argument betyder och att de förklarande orden är synonymer och att det blir intressantare att läsa en text med varierat språk. Så här skrev några av eleverna:

”Jag vill att vi ska läsa Dit ljuset inte når. För att den verkar spännande och han upplever det barn inte ska behöva uppleva. Boken Spring! Fanny spring! Verkar också bra därför att jag vill se vad som händer med morfar och se hur Willi mår. Men jag vill ändå att vi läser Dit ljuset inte når. Eftersom han upplever det barn inte ska behöva uppleva.”

 

”Jag vill läsa Dit ljuset inte når för den verkar ha spänning och jag vill se om det händer något bra för jag tror han känner sig utanför. Boken Spring! Fanny spring! Verkar också bra därför att den var sorglig och intressant. Men jag vill ändå att vi läser Dit ljuset inte når eftersom den verkar vara lite mer intressant än Spring! Fanny spring!”

 

”Jag vill att vi ska läsa Dit ljuset inte når för att det var verkar spännande och det var jättemycket bra. Boken Spring! Fanny spring! verkar också bra därför att sorglig. Men jag vill ändå att vi läser Dit ljuset inte når eftersom spännande.”

Världspoesidagen

21:a mars har instiftats av Unesco i syfte att lyfta poesins roll i samhället världen över. I Hjärtat högläste vi dikter, skrev egna dikter, skrev av dikter och parade ihop dikt och bild. Men den övning som flest elever blev inspirerade av är följande: image Den här dikten av Kaj Beckman hade jag kopierat upp i många exemplar och sedan klippt isär rad för rad. Eleverna fick sedan alla raderna och uppgiften att placera dem så att de bildade en dikt. En kreativ övning, där jag betonar att det inte finns något rätt eller fel när det gäller poesi. När eleven var nöjd med sin dikt, var det dags att montera den och träna på att läsa upp den. I slutet av lektionen blev det uppläsning av elevernas dikter – och av originaldikten.imageimageimageimageimageimageimageimageimage

Mikronovell, flash fiction, kortprosa

Kära elever i åk 5 och 6!

När ni kommer tillbaka till skolan i höst ska vi dra igång med så kallade mikronoveller, även kallade flash fiction eller kortprosa. Det är en genre som på senaste tiden ökat väldigt mycket på nätet, framförallt via mobiltelefoner och på twitter. Det finns lite olika uppfattningar om hur lång en mikronovell får vara. Allt från 140 tecken upp till 1500 ord verkar förekomma. När vi skriver ska vi hålla oss till max 75 ord. En mikronovell ska ha en huvudperson, en början och ett slut och något slags problem eller konflikt. Detta känner vi igen från när vi har skrivit berättelser och sagor. Den stora skillnaden här är att man som författare måste välja bort allt av beskrivande ord, gestaltningar och miljö- och personbeskrivningar och koncentrera sig på det absolut mest centrala – novellens kärna.

Tanken är att man väljer så viktiga och starka ord att läsaren sedan skapar bilderna och beskrivningarna i stt eget huvud. Vad säger ni till exempel om författaren Ernest Hemingways text:

”For sale: Baby shoes, never worn.”

Extremt kort och extremt effektiv. Eller hur?
Här är en mikronovell som jag har skrivit:

”Leker ute. Saft till nallen. Det börjar blåsa. Nallen fryser. Var är mamma? Vågorna är höga och båten är borta. Hjälp! Det är mörkt. Åskan mullrar. Springer in. Regnet öser ner och tårarna. Mamma? Hjälp! Molnen skingras. Vågorna lugnar sig. Där är båten. Mamma.”

Nu är det er tur!

 

Att skriva brev

Alla elever i klass 1 har valt någon som de vill skriva brev till. Men hur gör man?
Idag började vi med att skriva ett brev tillsammans på cleverboarden till vår rektor. Utifrån elevernas förslag och våra gemensamma diskussioner skrev jag följande instruktion, som de kan använda när de imorgon sätter igång att skriva själva i skrivparen.

1 Hälsa

2 Presentera sig

3 Skriv något trevligt och snällt

4 Ställ frågor

5 Berätta något

6 Avsluta

Det ska bli spännande att läsa deras brev och se om de får svar från mormor, Jean Banan, kusinen, Serena Williams m.fl….