Mobiler i skolan

har diskuterats på skolor, debattsidor och i sociala medier en längre tid. Nu senast i radioprogrammet Skolministeriet, där man förtjänstfullt redovisar såväl olika lärarröster, som vad forskning säger om saken. I programmet får vi alltså höra argument både för och emot mobiler i skolan.

Men, som vanligt skulle jag vilja säga, saknas ett perspektiv, nämligen klassperspektivet. Att det är så få som nämner detta perspektiv tycker jag är enormt oroande och ansvarslöst. ”Alla” elever har inte en egen mobil, och även om man har det, är det inte säkert att föräldrarna har råd att hålla sitt barn med den senaste modellen, eller det coolaste märket. Kapitalvaror, så som märkeskläder, cyklar och vissa leksaker, har naturligtvis också en utmärkande effekt bland barn och unga och det är klart att det kan kännas tungt att vara den som alltid har kläder från second hand eller som bara får ärvda cyklar. Men, och det här är den viktiga skillnaden, då handlar det åtminstone inte om något som uppmuntras av skolan att eleverna ska ha med sig. En cykel eller en dyr jacka används inte inne på lektionen.

Skolministeriets reporter berättar att den svenska skolan uppmuntras att använda digitala teknologier och att regeringen detta år beslutat om en nationell it-strategi för skolan. Detta läggs fram som om det skulle stå i motsatsförhållande till mobilförbud i skolan. Precis som om användandet av digitala verktyg skulle förutsätta att eleverna får/bör/ska använda sina egna mobiler i skolan och så är det ju inte alls. Tvärtom, de redskap och verktyg som elever och lärare behöver använda i undervisningen skall tillhandahållas av skolan. Detta är av yttersta vikt, då skolan enligt lag ska vara avgiftsfri och likvärdig oavsett hemmets sociala och ekonomiska förhållanden.

Läraren Anders Enström, som är positiv till att elever använder sina egna mobiler i skolan säger bland annat i programmet:

”I iPaden finns ju allting som finns i en mobiltelefon, så skulle vi ta mobilen då och så skulle vi dela ut en iPad…. det blir konstigt och det är inte okej.”

Nej, det blir varken konstigt eller ”inte okej”, för lärplattan eller datorn som delas ut, står skolan för. Gratis och till alla. Anders Enström säger också:

”De har hela sitt liv däri.”

Ja, just det är ytterligare en viktig del av problemet med elevers privata mobiler under lektionstid. Det plingar, surrar och blinkar ideligen i ungdomars telefoner av alla mentions och statusuppdateringar. Det är faktiskt mycket svårt att värja sig emot för vem som helst, vilket också nämns i programmet, och nästintill omöjligt för barn. Jag anser det vara rent av naivt att jämföra detta med att titta ut genom fönstret, som Enström, och många med honom, gör i debatten.

När elever tillhandahålls skolans digitala verktyg, så kommer man ifrån både att utsätta elever för att behöva skylta med sin ekonomiska status och problemet med ideliga mentions som stjäl uppmärksamhet och koncentration.

Det sista jag vill föra fram är det näst intill löjeväckande argumentet:

”Det går att få till ett lärande och en förståelse som är 2017 och inte 1917.”

Anders Enström tycker inte att man ska ”gnälla om att (digitala verktyg) ska bort” och förklarar för de som ännu inte vet, att mobiler går att använda till mer än att ringa på. Detta argument, som ofta framförs i liknande diskussioner är ett icke-argument, som endast har till syfte att få opponenten att framstå som lite dum och bakåtsträvande. Naturligtvis vet vi alla att mobilen kan användas som miniräknare, almanacka, anteckningsblock, kamera och så vidare. Det är inte det det handlar om. Det handlar om att fattiga barn, eller barn med dålig impulskontroll, ska slippa utsättas för att blottas eller bli störda, på lektionen åtminstone.

Skolan bör vara en fristad, inte en arena för ekonomisk eller social uppvisning.

 

Annonser

Bokmässan

I år fick jag för första gången glädjen att besöka Bokmässan i Göteborg. Jag hade några olika uppdrag där. Det första var ett scensamtal tillsammans med författaren Bengt-Erik Engholm som bland annat har skrivit faktabilderböckerna Löss, Fakirer, Fladdermöss, Snor och Havsvidunder. Utgångspunkten för vårt samtal var just dessa böcker samt min bok Nyanlända elever – undevisning, mottagande och flerspråkighet.img_3757

På Bokmässan fick jag även se min bok för första gången bland andra böcker för försäljning. En härlig, rolig och märklig upplevelse. ”Den finns! Har jag verkligen gjort det här?” Ja, det är faktiskt sant. Den finns dessutom i serien Input som jag tycker väldigt mycket om. Input-böckerna från Natur & Kultur ger handfasta undervisningstips. De är skrivna utifrån de olika författarnas personliga erfarenheter, har en vetenskaplig förankring och är mycket klassrumsnära.

img_3759img_3758

 

 

 

 

 

 

 

Nästa uppdrag var att från en scen delta i en inspelning av UR-podden Didaktorn tillsammans med Hülya Basaran, lärare i svenska som andraspråk och adjunkt vid Högskolan Väst, och Stefan Lund, docent i pedagogiskt arbete vid Linnéuniversitetet. Vi diskuterade inställningens betydelse i mötet med nyanlända elever och elever med migrationsbakgrund och vilka faktorer som är avgörande för att eleverna ska lyckas. Här kan du lyssna på det samtalet som heter Inställningens betydelse.

img_3756

Ett annat spännande uppdrag jag hade för Utbildningsradion var att delta i ett  längre seminarium kallat Nyanlända – vad behövs för en fungerande klass?  De andra medverkande var gymnasieminister Anna Ekström, fil dr Layal Kasselias Wiltgren från Linköpings universitet och moderator Isabella Grybe från UR. Det vi framförallt samtalade om var hur man skapar de bästa förutsättningarna för mottagande och integrering i skolorna och hur lärare ska ges goda förutsättningar och verktyg för att hjälpa eleverna att klara undervisningen.

Anna Ekström lyfte lärarnas enorma betydelse för elevernas möjligheter att lyckas i skolan. Naturligtvis förstod jag att hon gjorde det i all välvilja, både för att visa sitt stöd för oss lärare och bekräfta att utbildade och behöriga lärare gör skillnad. Men jag kunde ändå inte låta bli att påtala att ansvarsfrågan vad det gäller mottagande och integrering i skolorna även måste lyftas upp både på huvudmannanivå och statlig nivå. Ansvaret kan inte läggas enbart på lärarna! Detta höll gymnasieministern tack och lov med om.

img_3754 img_3755

 

 

 

 

 

 

 

 

Det sista uppdraget jag hade var ännu en inspelning för Didaktorn. Där fick jag chansen att berätta om myter kring flerspråkighet och förhoppningsvis slå hål på några av dem. Döm själva om jag lyckades förklara tillräckligt tydligt i detta avsnitt som just heter Myter om flerspråkighet.

Nätverk sva och soka

Jag har blivit ombedd av barn- och utbildningsförvaltningen att under läsåret 2016/17 blåsa liv i sva-nätverket i kommunen. Nätverkets namn har också utvidgats till att även innefatta språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (soka). Utvecklingsledaren för grundskolan kommer själv att delta och hon har dessutom tagit beslut om att vi ska utgå från min bok Nyanlända elever. Väldigt roligt och hedrande, tycker jag!

Vi kommer att ses sex gånger under året och här delar jag med mig av planeringen inför träffarna ifall någon vill använda den eller inspireras av upplägget. Kanske finns det kollegor runt om i landet som vill hänga med oss på distans, följa planeringen och diskutera här på bloggen? Välkomna i så fall!

Träff 1

  • Presentationsrunda med kort nulägesbeskrivning – glädjeämnen, utmaningar, svårigheter.
  • Genomgång av upplägget och utdelning av litteratur.
  • Kort föreläsning.
  • Gruppsamtal kring vanliga frågor.

Att göra inför träff 2

  • Läs: Inledning och kapitel 1; Mottagande.
  • Reflektera över frågorna sist i kapitlet.
  • Se: Lärlabbet – avsnitten Mottagandet och Inkludering.
  • Prova någonting från kapitel 1 i din egen undervisning.

Träff 2

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor och filmerna vi sett, i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Lång föreläsning.
  • Frågor och funderingar efter föreläsningen.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Vi ser på Lärlabbet – avsnittet Samverkan.
  • Frågor och funderingar efter filmen.

Att göra inför träff 3

  • Läs: kapitel 2; Flerspråkighet.
  • Reflektera över frågorna sist i kapitlet.
  • Se: Modersmål på väg (välj minst två av de sex avsnitten)  samt Studiestöd på modersmål på inlasningstjanst.se.
  • Prova någonting från kapitel 2 i din egen undervisning.

Träff 3

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor och filmerna vi sett, i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Kort föreläsning.
  • Frågor och funderingar efter föreläsningen.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Utvärdering av nätverksträffarna och upplägget.

Att göra inför träff 4

Träff 4

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor, filmerna vi sett och poddarna vi hört i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Kort föreläsning.
  • Frågor och funderingar efter föreläsningen.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.

Inför träff 5

Träff 5

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor och filmerna vi sett i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Lång föreläsning.
  • Frågor och funderingar efter föreläsningen.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.

Inför träff 6

Träff 6

  • Delge reflektionerna, både gällande bokens frågor och filmerna vi sett i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Vad har vi provat i undervisningen? Delge i mindre grupper. Varje grupp lyfter något som man finner angeläget och intressant i helgrupp.
  • Hur går vi vidare med sva, soka och vårt samarbete? Utvärdera och sammanfatta.image

Skolan är lite annorlunda här i Sverige

Så heter ett avsnitt i URs programserie Skolministeriet. I det avsnittet berättar tre nyanlända elever om hur de upplevde mötet med svenska skolan och en av dessa tre ungdomar är Alexia, som gick ut 6:an på vår skola förra året. Intressant och väl värt att lyssna på!imageimage
Min bok Nyanlända elever har jag ju berättat om tidigare. Nu finns det också ett smakprov ur innehållet på Natur & Kulturs hemsida. Välkomna att bläddra!

Grammatikbolaget

från från UR kan man till exempel jobba med så här:

Avsnitt 1, 2, 3, 6, 8 & 9

  1. Vilken ordklass handlar avsnittet om?
  2. Finns denna ordklass på ditt modersmål? Vad heter den i så fall?
  3. Ge några exempel på ord som tillhör denna ordklass.
  4. Om du skulle förklara för en yngre elev vad denna ordklass innebär, hur skulle du skriva då?

Avsnitt 4, 5 & 7

  1. Vad lärde du dig av detta avsnitt? Skriv egna meningar och ge exempel.
  2. Uttrycker man denna grammatiska aspekt på samma sätt på ditt modersmål, eller gör man på något annat sätt?
  3. Är det något som är svårt eller oklart? Diskutera först med en kompis. Kom sedan till läraren och kontrollera att ni har uppfattat rätt.

Avsnitt 10

  1. Är du en preteritumperson, en futurumperson eller en presensperson? Förklara varför.
  2. Skapa en frågesport tillsammans som alla elever i klassen ska få delta i. Det kan till exempel vara ett snurrhjul eller en tipspromenad.

image

Läslust

Den här sommaren har jag tänkt mycket på vad jag läser ihop med mina barn, hur vi läser tillsammans och vad det gör med läslust, läsglädje och förmågan att försjunka in i texter och föreställningsvärldar. Jag vill gärna dela med mig av lite reflexioner till andra som också läser tillsammans med barn, hemma eller i förskolan och skolan.

Att få lyssna till högläsning
En dag satt jag på båten och började läsa Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta för 6-åringen. De stora barnen dök och snorklade. Plötsligt hade jag fyra barn omkring mig. Högläsningen är sådan; man vill vara med. Där det finns högläsning, där finns det gemenskap, värme, ett vi. Texten väckte mycket tankar och funderingar hos oss alla. Även en 6-åring kan göra inferenser till andra texter, till sig själv och till världen runt omkring.

”Vem tror du att Duvdrottningen är?” frågar jag 6-åringen.
”Det är säkert Rosa.” svarar han.
”Men Rosa, hon är ju med i Katitzi.”
”Javisst ja, men hon var också märkvärdig. Och alla tyckte om henne och det var hon som var liksom stark. Precis som Sofia.”

”När jag säger att P får vara med och leka, fast han bråkar och skriker, då är jag ingen liten lort.”

”Jag vet varför en del människor är elaka ibland. För att det känns skönt. Så är det faktiskt. Man kan vilja vara elak.”

Att få ta del av ”förbjudna” böcker
6-åringen och jag har också börjat med Katarina Taikons Katitzi-serie i sommar. För oss som älskade dem som barn och sträckläste den romska flickans öde med början på tidigt 40-tal, är de nyutgivna dubbelvolymerna med nya illustrationer ren och skär glädje.imageVi är just nu på 6:e delen. Han älskar dem och lär sig otroligt mycket. De sista delarna i serien, som bland annat handlar om Katitzis barnäktenskap, hade jag tänkt spara några år. Jag pratade med en vän om det för några dagar sedan, vilket han tydligen överhörde. Nu vill han ABSOLUT höra HELA Katitzi-serien. Så kan också läslust väckas. Genom ett upplevt förbud. ”Det är inte något för dig.” Vad vill man då som barn? Naturligtvis.

Att uppleva läsning som en angelägen sysselsättningimageHär har han just satt sig tillrätta med Moni Nilsson-Brännströms Tzatziki och Retzina och satt fast läslampan. Jag grejar med något annat i rummet bredvid, när jag hör honom säga för sig själv:

”Så där ja, nu ska jag äntligen få läsa!”

Det gör mig så glad och visar på vikten av läsande förebilder. Att barn ser andra barn och vuxna som gärna och ofta läser, bidrar till att de vill lära sig själva också. Att låtsasläsa, sitta ner med en bok i händerna och leka läsning med hjälp av sin fantasi, är ett litet steg på vägen mot egen läsning.

Att få stöttning och kunna läsa delar av texter
Bengt-Erik Engholm skriver faktabilderböcker med ett personligt tilltal och layout som stöttar den som håller på att lära sig läsa.image”PIP PIP” och ”HEJ DÅ” och andra pratbubblor och bildtexter i Fladdermöss läser 6-åringen själv, resten läser jag.

Att ta hjälp av bilder för att kunna läsa själv
Jag tycker mycket om Jan Lööfs bilderböcker och har just köpt en liten samlingsbox med sju pixiböcker, där bland annat favoriten Viktor bygger en bro ingår.imageDär finns också pekböckerna Djur och Fordon som genom illustrationerna hjälper en nybörjare att kunna läsa både långa och ovanliga ord på egen hand.image

Att få välja, sortera och värdera
På ett hyllplan i bokhyllan i lekrummet har 6-åringen ställt upp sina favoritböcker.

             ”Jag vill kunna hitta dem lätt.”

image
Jag tänker att så kan barn i förskolan och skolan också få göra; välja ut och presentera sina favoritböcker. Varför ska den här boken synas? Vilka böcker har du valt? Vilka genrer, författare, illustratörer och handlingar tycker vi om och vad beror det på? Det kan vi visa och berätta om för varandra.

Att starta i film, musik och inläsningar 
Vi har nyligen sett Roald Dahls SVJ på bio och det väckte lusten att få höra boken också. Som vuxen tycker man kanske att ordningen ska vara den omvända, men barn har inte alltid så låsta föreställningar. Det man tycker är bra tar man gärna del av flera gånger, i olika former.

Samma sak med Folk och rövare i Kamomilla stad av Thorbjørn Egner. Den cd:n har vi sjungit och skrattat till många gånger i bilen i sommar, så nu måste vi så klart låna den som bok också.

Jag har många gånger tidigare tipsat om Småsagor som finns på UR och olika mediecentraler. Där finns en mängd härliga inläsningar av fina bilderböcker. Här avnjuts Astons stenar av Lotta Geffenblad.image

Att få längta
12-åringen har i sommar läst om en favoritserie, Trolldomens tre skrifter av John Stephens.

”Hälsa dem att det är världens bästa böcker!”image

Då och då läser vi högt tillsammans ur dem, bara för att det är så mysigt. Ibland är lillebror med och får då små glimtar ur böcker som jag och storebror älskar. Han hör oss diskutera det ganska komplexa innehållet med parallellhandlingar, tidshopp, olika dimensioner och kluvna personligheter. Han känner vårt engagemang och han längtar.

”Tänk när jag ska få läsa de där…”

 

Vad har du läst med dina barn i sommar och vilka är dina tankar om hur vi kan hjälpa unga människor att få uppleva läslust, läsglädje och förmågan att försjunka in i texter och föreställnigsvärldar? Berätta gärna!

Att reflektera över framsteg

är viktigt att göra kontinuerligt. Men inför att lämna Skogshaga och ta klivet upp till högstadiet, kan det kännas extra viktigt att sammanfatta vad man lärt, och hur. Så här skriver några elever:

”I början det var svårt, läsa, skriva och förstå svenska men nu är det bättre än förut. Nu jag kan läsa, skriva och förstå språket svenska och jag kan prata nu med mina kompisar. Jag har lärt mig skriva, läsa och förstå genom läsa böckar och skriva texter och prata med kompisar.
När jag har kommit till skolan jag haft inte bra språk, meningen är att jag kunde inte prata. Jag kunde bara säga vad jag heter och vad är min ålder, men nu jag kan mycket svenska och nu jag kan prata snabbt.
Först jag tänkte att svenska är svårt, men när jag börjat och studera det blev lätt, men det behöver mycket jobb och att man ska jobba också i hemma och göra läxor.
Jag stolt över att alla personer när de ser mig de säger ”Hur mycket tid var du i Sverige?”. När jag säger hur mycket de säger ”Wow du har lärt dig så snabbt”.
Jag undrar hur det ska bli i sjuan i den nya skolan. Jag önskar att jag ska förstå och jobba med svenska. Jag hoppas att jag ska ha nya kompisar och nya lärare. Jag ska förstå och jobba i hemma och jag ska kämpa.
Den bästa bok som vi har läst i skolan är rum 213 jag tycker om den här boken därför att den är läskig och rolig.
Jag läst en bok i hemma som är rolig. Den heter Emil i Lönneberga. Jag tycker om den för att den är rolig.”

Sham

Jag lärde mig mycket i skolan. När jag kom första gången till skolan, jag sa till dem att jag kommer från Syrien. Sara hon svenska, jag ska inte glömma henne. Även Sara när hon berättar, jag förstår inte allt, men jag har lärt mycket från Sara. Jag älskar Sara. I framtiden jag vill bli som Sara, att lära barn. Jag ska bli stolt och likna Sara. När hon läser för oss boken Rum 213, den boken är jättebra och jättefin. Jag vill också bli som Eman, hon är också jättebra och söt. En gång tog jag en bok hem, som heter Så sjukt kär. Jag har lärt mycket från den sagan. Jag ska inte glömma Sara, Eman och Smita för att ni har lärt mig mycket. Men jag är blyg för lärarna och mina kompisar. Jag vet inte varför. Tack för att ni har lärt mig mycket!
Hej då!”

”I 4:an så kom jag som en vanlig kille och ville utveckla mitt ordförråd och idag så har jag lärt mig massor av ord som kan betyda olika saker. Det har varit spännande att få vara i Hjärtat. Jag lärde mig massor av ord när vi hade Mio, min Mio och det var massor av åsikter som jag trodde att det skulle hända där. Sunnanäng var väl också spännande och där lärde jag mig massor av ord som jag skulle ha nytta av i framtiden. Sunnanäng var spännande med de här barnen och hur de sköter sig i den där världen.
Jag har tränat till mig de här orden och kan de och vad de betyder, än idag så kan jag det. Jag har gjort uppgifter som har varit spännande och det har varit konstigt att få uttala dem.
Jag har lärt mig massor med hjälp av att fråga vuxna eller andra människor. Jag har också lärt mig av stavningshjälpen som hade varit användbart när jag har det med berättelser som jag har gjort många gånger. Mitt ordförråd har vuxit sen 4:an.
Egentligen så har jag inte använt andra språk så mycket, utan jag har liksom använt bara svenska, men det har också varit spännande med det här.
Det som jag har utvecklats mest av allt är att läsa, det har varit spännande, men å andra sidan tråkigt och har varit med på diskussion om de har sagorna. Jag är mest stolt över när vi diskuterar om de här sagorna som vi hade läst och sedan med berättelsen som jag hade gjort.
Jag önskar liksom inte någonting längre. Jag hoppas att jag får en bra framtid och sen tar med mig alla de här orden som jag har lärt mig här i Hjärtat. Jag vill ha hjälp av stavningshjälpen och alla människor och försöka förstå allting.
Det är ju Rum 213 som är den bästa, för den handlar om tjejer som blir av med saker och det är ett mysterium. Den bästa jag har läst hemma är väl den här med strutsarna och killarna.”

”Efter och nu, årskurs 4-6

I 4:an det var svårt att kommunicera med de andra barn, men nu har jag kompisar och jag förstår allt (nästan allt). Men det var svårt att lära sig. Jag har sett att jag har lärt mig skriva bättre på svenska och mer ord.
När jag kom här kunde jag inte skriva ett eller en, din eller ditt, sn eller sitt. Men nu kan jag.
När jag kom här jag trodde att ”Varför” kunde man svara med varför, men nu vat jag att man måste skriva därför eller eftersom. Också har jag lärt mig nutid, dåtid och supinum.
Jag är mest stolt över jag kan kommunicera med alla och jag kan prata bara svenska, nästan utan att översätta i mitt huvud, så jag kan göra prover utan hjälp.
Jag undrar om jag kan vara mer bättre i framtiden så jag kan tänka som en riktig svensk. Jag önskar att klara att läsa en bok utan någon fråga, en svensk bok. Men jag hoppas att jag har lärt mig bra och att jag är redo att gå till Ellen Key.
Jag vill fortsätta att läsa och förstå avancerade texter med flera timmar att läsa och skriva böcker. Också jag kommer att få hjälp av min storasyster.
Den bästa bok som jag har läst i den här skolan var Mio, min Mio, eftersom tack vare den här bok jag har lärt mig jättemycket svenska. Den bok är viktig till mig, det var den som lärt mig mycket. Den bästa bok som jag har läst hemma är NinjaTimmy, det var svårt att förstå men jag lärt mycket och att läsa högt.
Tack för din hjälp Sara.
/Alexia”

”Jag har lärt mig många ord. Och absolut min lärare hjälpte mig mycket. När jag har kommit till skolan jag visste ingenting. Men nu är jag bra på svenska. Jag kan prata med mina kompisar. Jag har lärt mig hur man kan skriva en berättelse. Och jag tycker att Rum 213 är jättebra. Sara läser till oss, men vi inte klar med eftersom den där berättelse som är i boken är jättelång. Boken är spännande och läskig. Den där boken är bäst därför att jag har lärt mig många ord från boken.”

Det är också några av de yngre eleverna som kommer att börja att läsa efter kursplanen i svenska, istället för svenska som andraspråk. Då är det också viktigt att titta bakåt och reflektera.

”Vad jag har lärt mig

Jag började 4:an. Jag fick vara i Hjärtat. Jag fick lära mig mera svenska. Jag har lärt mig och skriva självbiografi. Det var svårt men till sist så blev jag klar. Jag har gjort många uppgifter i böckerna som jag har i Hjärtat. Jag har skrivit sagor. Jag har lärt mig vad substantiv, verb och adjektiv är. Jag har haft tester med ord. Jag har tränat på dåtid och nutid. Jag har lärt mig mikronovell. Jag har läst. Min favoritbok hemma har varit Kristallstaden. Den var spännande och bra. Men man fick inte veta så mycket i slutet av boken. Och min favoritbok i skolan var Bröderna Lejonhjärta. Den läste vi i Hjärtat. Den var lång och spännande. Jag är stolt över att jag har lärt mig mycket. Jag hoppas att det går bra för mig när jag har svenska i klassen.”

I radioprogrammet Skolministeriet, deltog denna vecka Alexia och fick ge sin syn på hur det var att börja i svenska skolan och vilka skillnader som finns mellan skolsystem. Bra berättat och ett intressant program! Som en av mina kollegor sa, då hon hade lyssnat på programmet:
”Det där gav verkligen mig viktiga tankeställare om hur det kan vara när man kommer ny.”image