Limpan är sugen

av Eva Lindström är en bilderbok utan text. Den har vi jobbat med först genom att tillsammans muntligt berätta historien. Sedan gjorde vi berättelsekartor, det vill säga samlade ihop vad vi visste om karaktärerna, platserna, problemet och lösningen. Sedan samlade vi ord som eleverna tyckte var viktiga och ville kunna stava. Slutligen skrev var och en ner sin egen variant av berättelsen på dator med talsyntes. Här kan ni läsa två av berättelserna.

Limpan är sugen

Det var en gång en gubbe som hette Pelle. En dag gick han till en restaurang och då träffade han en hund som var sugen på hans mat men han fick ingen mat. Fast då blev han ledsen för han hade inte fått mat på hela dagen. Fast då gick Pelle hem och då följde hunden med honom. Hunden smög bakom Pelle och Pelle såg inte hunden. Sen när Pelle kom hem tittade han ute genom fönstret. Då stod hunden där. Men när han sov då tyckte han synd om hunden. Men då ändrade han sig och då gick han ute och ville va vän med hunden. Men då smög hunden in i Pelles hus. När Pelle gick in då ropade han hurra och då stekte han nått gott åt hunden. Sen åt dom tillsammans. Sen fick hunden sova hos Pelle. Sen nästa dag gick dom till restaurangen och sen åt dom pannkakor. Sen gick dom hem.

Slut!
Av Elona klass 3 12/5 2017

PELLE och LIMPAN

Det var en gång en man som hete Pelle. Han skulle till restaurangen. Han beställde korv. Han sa Jihoo! Det var en hund som kom in till restaurangen som hette limpan. Men ingen tittade på honom. Precis han skulle äta korven så stirrade limpan. Då kom Limpan närmare Pelle. Pelle åt upp allt. Då skulle Pelle hem men Limpan följer efter. Pelle tittade på Limpan. Han såg hur arg Limpan ser ut. Limpan får sitta hela kvällen. Pelle tänker på Limpan. Pelle tror att Limpan har försvunnit. Pelle blir rädd. Pelle går ut och kollar. Pelle ser inte Limpan. Pelle kollar vänster men han är inte där. Limpan går in. Pelle har kollat överallt. Pelle går in. Pelle kollar ut från fönstret. När han kollar bak så ser han Limpan. Och skriker jaa! Då blir Limpan och Pelle glada. Då gör han korv åt Limpan och till sig själv. Då äter dom upp allt.

AV SAID RÖD GRUPP KLASS 3

Annonser

Författarbesök via Skype

har vi i Hjärtat haft med barn- och ungdomsboksförfattaren Bengt-Erik Engholm. Eleverna har på olika sätt arbetat med hans faktabilderböcker och därefter formulerat frågor till Bengt-Erik. Följande text utifrån elevernas frågor och författarens svar har vi förhandlat fram tillsammans.

Bengt-Erik Engholm är 58 år och jobbar som författare. Han skriver böcker för att det är kul och för att han tycker om att berätta historier. När han började skriva faktaböcker var han redan över 50 år och nu tycker han att det är jättekul att ta reda på fakta om olika saker. När han var 17 år tyckte han inte om att läsa eller skriva och det ångrar han nu.

Han har ett författarkontor i sitt hus i Aspudden utanför Stockholm. Vi undrar om han bor i lägenhet eller hus och vilket nummer det är. Vi fick se hur hans författarkontor ser ut. Det är väldigt fint med många böcker och en dator. Bengt-Erik har ett höj- och sänkbart skrivbord som han gillar att stå och skriva vid och en fåtölj där han brukar sitta och läsa. På väggen hänger två fina tavlor. En av dem har hans fru målat och en av dem har han gjort själv. Den föreställer en ledsen ängel. På en hylla finns det två korpar av trä, som kollar att Bengt-Erik jobbar ordentligt och inte bara kollar Facebook hela tiden. På väggen har han också två viktiga listor. En är med alla böcker han har skrivit. Han har skrivit 17 böcker, det tycker vi är mycket! Den läser han när han vill känna ”Jag är duktig”. En är med saker som han vill göra. Den läser han när han behöver få idéer. Bengt-Erik har alltid en anteckningsbok i fickan, så att han direkt kan skriva upp idéer när han till exempel går på stan.
16700694_732805943564617_3270338834652235234_o

Varje gång Bengt-Erik jobbar på en bok, tycker han att just den är bäst! Men en särskild favorit han har skrivit är En pappa i fickan. Den handlar på vissa sätt om hans egen barndom, men han blandar fantasi och verklighet. Han mixar alltså minnen från sitt eget liv med fantasi. Även Råttornas själar handlar om hans egen barndom.

Bengt-Erik kommer från början från norra Sverige, från en pytteliten ort som heter Ånge. Han föddes i en taxi 2 mil hemifrån, för det var 12 mil till sjukhuset.

Det är inte så konstigt att en sak som Bengt-Erik älskar är att läsa böcker, eftersom han är författare. Just nu läser han Tio över ett av Ann-Helén Laestadius. En annan favoritbok är Jag var precis som du av Negra Efendic. Den författare som har betytt mest för honom när han skriver sina egna böcker är Thomas Tidholm. Bengt-Erik läser för att det är roligt och för att få inspiration när han själv skriver. Nu för tiden läser han till exempel mycket om vikingar, för det ska hans nästa bok handla om. Den kommer att heta Riktiga vikingar och verkar spännande. När Bengt-Erik nästan hade skrivit klart allt till Riktiga vikingar fick en person som jobbar på Historiska museet läsa vad han skrivit. Det fanns faktiskt några fel och dem ändrade Bengt-Erik. Han har en redaktör som heter Malin och hon hjälper honom så att texten ska bli bättre. Det kan till exempel vara att byta plats på olika stycken eller att berätta mer om något särskilt.

Om inte Bengt-Erik hade jobbat som författare hade han kanske varit konstnär. Eller också hade han åkt ut i världen och startat en skola i något annat land.

En bok av Bengt-Erik som många av oss tycker är spännande är Fakirer. Han berättar att han själv tycker att fakirer är lite äckliga, men att han blev intresserad eftersom hans kompis Martin är fakir. Han tyckte också att Malins faktabilderbok Mumier var bra och tänkte ”En sån vill jag skriva” och då blev det Fakirer. Han har en fakirdocka på sin hylla. En annan bok som flera av oss gillar är Skelett. Bengt-Erik är extra intresserad av skelett just nu när han själv har ryggskott. Han vill veta vad som har hänt i kroppen.

Bengt-Erik är 173 cm lång. Han tycker om köttfärssås och spagetti. Hans favoritfärg är orange. Hundar och småfåglar är hans favoritdjur. Han är allergisk mot katter. Han har släktingar i USA som han kallar för sina amerikanska kusiner, men han kan bara lite engelska och några ord på grekiska. Han är bra på grekiska, tycker Raian. Hans favoritland är Sverige, men han tycker också om Grekland, Turkiet, Spanien och Mosambique. Bengt-Erik gillar fotboll och när han var yngre spelade han fotboll och åkte skidor. Han har två söner, Sebastian som är 29 och Viktor som är 26 år. Båda är konstnärer. En av dem har gjort motivet på sin pappas tröja och den andra ritar serier. Han har också en storasyster som är 64 år.

Efter boken om vikingar ska Bengt-Erik göra ännu en faktabilderbok ihop med illustratören Jojo Falk. Den ska handla om blod. Efter det kommer en bok som vi inte avslöja vad den ska handla om, men vi fick hjälpa honom med idéer och information om hur vi gör med det han ska skriva om. Tänk om det kommer att märkas i boken sedan!

Till slut berättade Bengt-Erik hur han brukar göra när han ska börja skriva på en ny faktabok. Han skriver listor på sådant han vill ha med och han tänker ut frågor som han vill ha svar på. Sedan läste han upp ett stycke från Riktiga vikingar för oss. Det var första gången han läste ur den boken högt för någon, så vi kan känna oss stolta. Vi fick också se en bild ur boken av illustratören Jonna Björnstjärna. den föreställde en viking som såg sur ut och hade blont skägg.

Vi tackar Bengt-Erik för att han var med oss och läste för oss. Och vi hoppas att han kommer hit till Västervik och träffar oss. Vi tycker jättemycket om hans böcker!6d779a8e-3b9aca00-8-img_0004

Av: Elona, Raian, Ranim, S, Yahya, Mamo, Naveed, Sabeeh, J, Sara, Margerita, Mohamed, M, Y, Asma, Altina, Samuel, A, Amiira och Mahveen.

 

Grammatikbolaget

från från UR kan man till exempel jobba med så här:

Avsnitt 1, 2, 3, 6, 8 & 9

  1. Vilken ordklass handlar avsnittet om?
  2. Finns denna ordklass på ditt modersmål? Vad heter den i så fall?
  3. Ge några exempel på ord som tillhör denna ordklass.
  4. Om du skulle förklara för en yngre elev vad denna ordklass innebär, hur skulle du skriva då?

Avsnitt 4, 5 & 7

  1. Vad lärde du dig av detta avsnitt? Skriv egna meningar och ge exempel.
  2. Uttrycker man denna grammatiska aspekt på samma sätt på ditt modersmål, eller gör man på något annat sätt?
  3. Är det något som är svårt eller oklart? Diskutera först med en kompis. Kom sedan till läraren och kontrollera att ni har uppfattat rätt.

Avsnitt 10

  1. Är du en preteritumperson, en futurumperson eller en presensperson? Förklara varför.
  2. Skapa en frågesport tillsammans som alla elever i klassen ska få delta i. Det kan till exempel vara ett snurrhjul eller en tipspromenad.

image

KlassRUMMET

Hur inreder vi våra klassrum för lärande? Vad signalerar vi med vår möblering? Vilken sorts undervisning och vilka elevaktiviteter är möjliga i klassrummet?

Mitt klassrum är ganska litet, men jag har försökt göra det bästa möjliga utifrån förutsättningarna. Rummet domineras av ett stort bord i mitten. Här kan eleverna jobba både enskilt och parvis, och vi samlas ofta runt bordet för gemensamma lärarledda diskussioner och högläsning.imageEleverna har inga bestämda platser, men de har inte heller valfri placering. Varje elev som undervisas i Hjärtat tillverkar en namnskylt som vi lärare placerar ut innan lektionen, beroende på vilka elever som ska samarbeta. Denna styrning ger eleverna trygghet och samtidigt en stor frihet för oss lärare att förändra i grupperna beroende på uppgift, modersmål, ålder, social förmåga och så vidare.imageEn annan plats för lärarledda samtal och högläsning och annan undervisning på gruppnivå, är framme vid den interaktiva tavlan. Oftast samlar jag de elever som ska delta i undervisning här i en halvcirkel och själv sitter jag på en liten pall framför dem. Att sitta lägre än eleverna ger mig en väldigt bra uppsikt, i och med att grupperna i Hjärtat sällan överstiger 15 elever samtidigt. De kan också se både mig och tavlan tydligt på samma gång. När vi samskriver har jag oftast det externa tangentbordet i knät, vilket gör att jag ser och kan lätt samspela med eleverna och de ser både mig och texten som växer fram.imageI anslutning till detta rum finns också ett litet grupprum där vi kan samla mindre grupper av elever som ska göra något gemensamt, eller som behöver extra lugn i sitt skrivande.image

imageEftersom läsning på många olika sätt, av olika texter, är centralt i min undervisning, tycker jag att det är viktigt att det är synligt för eleverna. Det ska finnas många fina böcker, på olika nivåer, presenterade på ett lockande sätt.imageimageimageimageJag har ingen kateder – och önskar heller ingen – men naturligtvis behöver jag en avlastningsyta i klassrummet för sånt som jag har förberett, samlat in, ska ge respons på och som jag vill ha lätt tillgängligt. Detta har jag på ett hörn av en av de väggfasta arbetsbänkarna och där är det ”hands-off” för eleverna.image

Ja, så här ser det ut i mitt klassrum. Möblerat för läsning, skrivning, samtal, enskilt arbete, samarbete och lärarledd undervisning.

Läsförberedande aktiviteter

Elever som ska lära sig läsa på svenska behöver naturligtvis strukturerad och explicit undervisning. Men vi kan dessutom redan från början erbjuda följande för att öka lust, motivation och förståelse för läsning:

 

  • Se till att eleverna får delta i många olika sammanhang där läsning värderas högt. Elever som ska lära sig läsa behöver goda modeller att härma, både andra barn och vuxna. De ska vilja vara läsare.imageSå där ja, nu ska jag äntligen få läsa”, säger 5-åringen som upplever att läsning är en högt värderad aktivitet, och sätter sig tillrätta med läslampa och Tzatziki och Retzina.

 

  • Ge eleverna stöttning. Låt dem få läsa texter de klarar av. Lagom svåra utmaningar är de mest utvecklande.image

”PIP PIP” och ”HEJ DÅ” läser 5-åringen själv i Bengt-Erik Engholms Fladdermöss. Resten får han lyssna till.

  • Låt de elever som kan läsa på sitt modersmål, få fortsätta med det. Det är viktigt för språkutvecklingen, självkänslan och identiteten.imageimage

image

image

  • Se till att det finns många böcker i olika svårighetsgrader och inom olika intresseområden trevligt presenterade.image

imageimageimage

”Det var som att komma till en ny planet.”

Så beskriver en av mina elever mötet med den svenska skolan, när hon blir intervjuad om hur det var att börja här. En viktig beskrivning, tycker jag!

Här kan du höra radioprogrammet Lärarrummet där jag och två elevgrupper jobbar med språket på olika sätt. Vi läser, tänker, samtalar och skriver. Välkomna till en halvtimma med Hjärtat!
imageSpännande att höra sig själv i radio!

Tvillingläsning, Blackout Poetry & Lärarrummet

Idag hade vi i Hjärtat besök av Paul från radioprogrammet Lärarrummet. Paul var med på två lektioner. Den första lektionen jobbade en grupp nyanlända lågstadieelever med att tvillingläsa på cleverboarden. Vi pratade om text och bild, berättade om egna erfarenheter, tränade på svenska ord och uttryck och slutligen ritade till berättelsen. Nästa lektion kommer eleverna att skriva till sina bilder med hjälp av orden vi gemensamt samlade idag.image Nästa lektion jobbade Clara, Amer och Alexia med mikronoveller och Blackout Poetry. Högläsning, kamratrespons, bearbetning av utkast och grammatik var lektionens hållpunkter. Här är några exempel på Blackout Poetry i Hjärtat:image

image

image

imageimageimageHär är Muna när hon blir intervjuad av Paul:imageEn spännande dag – för elever och för fröken!