Wow!

Att kunna lämna ett sådant här diplom gör mig så oerhört glad. Var och en kan säkert förstå hur mycket arbete det ligger bakom, både från elevens sida och från oss lärare.

Vi är så stolta över dig! Tänk att du på bara 14 månader har lärt dig så här mycket svenska!

Du kan:

  • Läsa och förstå olika slags texter.
  • Berätta vad du tycker om det du läst.
  • Skriva olika slags texter på ett intressant sätt med många olika ord.
  • Lyssna och förstå när andra pratar.
  • Säga till när du inte förstår.
  • Berätta muntligt och hålla tal.
  • Samtala med andra, ställa frågor och visa intresse.

Fortsätt att använda din svenska mycket i sommar. Du kan till exempel se på svenska tv-program och filmer, läsa tidningar och böcker, lyssna på radio, prata med svenskar, skriva dagbok, dikter och berättelser.

Lycka till på högstadiet och i livet! Vi tror på dig!

 

Bilderboksanalys på mellanstadiet

Här är en uppgift som passar om man behöver en extra bedömningsuppgift så här i slutet på terminen, då det inte finns tid kvar för eleverna att läsa en hel roman. Om du som jag tycker att det är viktigt att eleverna får ta del av hela verk och inte bara utdrag, så glöm inte bilderböcker och dikter som komplement till romaner och noveller.

  • Hur beskrivs karaktärerna i text och bild?
  • Hur beskrivs miljön i text och bild?
  • Vilken information får du från bilderna, som inte berättas i texten?
  • Ge exempel på gestaltningar i texten och berätta om dem.
  • Vad tror du att författaren vill säga med sin bok? Vad vill han att vi ska känna, tänka, uppleva och lära oss?
  • Föreställ dig en förälder som läser den här boken högt för ett litet barn. Vad tror du skiljer sig åt i deras uppfattningar om handlingen?
  • Vilka frågor skulle du ställa om du träffade författaren?
  • Välj ett citat och skriv dina tankar om det.
  • Förklara utförligt varför du tycker, tror och tänker som du gör. Motivera din åsikter och tankar.

En av mina elever har just använt den här mallen för att analysera Åka buss av Henrik Wallnäs och Matilda Ruta. Nedan följer ett utdrag av elevens mycket välformulerade och tänkvärda analys.

”Jag tror att författaren vill att vi ska känna, tänka och uppleva hur ett litet barn kan tänka och uppleva världen. Därför att när jag läste texten, den visade mig att barnet tänker på ett annat sätt jämfört med mamman. Till exempel när barnet tänkte att väskorna var båtar eller när tröjorna spända som seglar. Man kunde också se att barnet inte förstod vad det händer, han bara följer sin mamma och gör vad hon säger. Jag tror också att författaren vill att vi ska känna och uppleva hur dåligt kriget är för att man kan se på bakgrunden att det finns soldater, flygplaner, tanks och många personer som vill flytta och är rädda. ”

Elever lär elever

Mycket viktigt, både inom formativ bedömning och när det gäller stöttning för nyanlända elever, är att eleverna ser varandra som resurser i lärandet. I klassrummet ska det inte råda konkurrens, utan istället uppfattningen att allas förståelse är viktig. Vi hjälper varandra, vågar fråga varandra, härmar och lär tillsammans.

Här är Taim som mycket fint och pedagogiskt förklarar skillnaden mellan ”prata” och ”ropa”, samt hur dessa sägesord används i nutid och dåtid. Han förklarar för sina kompisar på arabiska, men använder kroppsspråk och gester så tydligt att även jag förstår.image

Om vi vill ha det så här i våra klassrum, behöver vi undervisa om och i detta förhållningssätt. Att hjälpas åt, visa, härma, förklara för varandra och att inte bara läraren får ta plats i klassrummet, är inte självklart i alla skolsystem.

Vad ska vi läsa?

Finns det något moment i svenskämnena som man inte kan få in genom läsning av skönlitteratur? Jag tror knappt det. Ett viktigt utvecklingsområde för årets årskurs 5 är att kunna diskutera, det vill säga att kunna lyssna på varandra och att inte bara framföra vad man själv tycker utan även varför man tycker så. I centralt innehåll för svenska som andraspråk för åk 4-6 står det att läsa:

”Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.”

Vi ska nästa vecka börja läsa en roman tillsammans, efter att första delen av höstterminen företrädesvis jobbat med bilderboken Tilly som trodde att… samt egen tyst läsning. Jag presenterade två böcker för eleverna – Ronja Röverdotter och Bröderna Lejonhjärta – genom att berätta lite om genren, sätta in dem i tidsperioder, visa några bilder och läsa första sidan i varje bok. Sedan fick eleverna i uppgift att tyst för sig själva tänka efter vilken bok de helst ville att vi ska läsa och varför och efter en stund skriva ner sina argument. De fick en enkel skrivmall att använda sig av. Så här berättar två av eleverna:

Vad?/Vilken?
Jag vill läsa Bröderna Lejonhjärta.

Varför?
Den är alltid spännande fast man har läst den blir man inte trött på den.
Jag tycker att den här boken är bra och man blir inte trött på den fast man har läst den. Den är spännande och lite sorgsen.
För det första är den jättebra.
För det andra blir man inte trött på den och bilderna är snygga.

Vad/Vilken
Jag vill läsa Bröderna Lejonhjärta.

Varför:
För att den lät sorglig och spännande. Jag tycker att bilderna var fina.
För det första passar den till min ålder.
För det andra så är boken lik min familj. Jag har en lillasyster och jag är storasyster. Det tycker jag är bra.
Och att jag vill veta vad Astrid Lindgren har tänkt efter döden. Och hur hon tänker hur det kan vara.
Jag tycker om Astrid Lindgrens berättelser.
image

image

Tolka och skriva text, del 1

image Texten ovan kommer från Färdplan för klassrummets läsundervisning av Lucy Calkins. Vi inledde vår första träff i Läslyftet med detta citat, som väl fångar vad satsningen Läslyftet syftar till. Nästa träff inledde vi med den här bilden av Anna Kaya:

imageDen visar vilka språkliga förmågor alla elever förväntas tillägna sig för att kunna använda inom alla skolans ämnen. I vår Läslyftsgrupp ingår lärare i svenska, matte, no, so, arabiska, engelska samt en specialpedagog. En bra mix som gör att vi får olika infallsvinklar på det vi läser och diskuterar.

”När ingår jag INTE i någon literacypraktik?”

sa en av lärarna, som inte är språklärare. Det gjorde mig så himla glad, för jag tänker att det visar på en insikt om att en välutvecklad läs- och skrivförmåga är en förutsättning för lärandet i alla de andra ämnena och för att kunna delta aktivt i samhället. Följande literacypraktiker diskuterade vi:

Läsning:

  • Skönlitteratur
  • Facklitteratur
  • Bloggar, Twitter och Facebook
  • Tidningar och tidskrifter
  • Barnböcker
  • Brev och vykort
  • Reklam
  • Undervisningstexter
  • Sms och mail
  • Informationstavlor och skyltar
  • Myndighetstexter, t ex information och regler
  • Textremsan på TV och film
  • Byggbeskrivningar
  • Recept och innehållsförteckningar
  • Multimodala texter på nätet
  • Körkortsteori

 

Skrivning:

  • Bloggar, Twitter och Facebook
  • Sms och mail
  • Brev och vykort
  • Antecknande av fakta och nya ord
  • Ansökningar
  • Dagbok
  • Handlings- och att-göra-listor
  • Lektionsplaneringar och uppgifter

 

Vi diskuterade också hur det känns att få respons på texter vi skriver och vad som underlättar för oss att ta emot och använda kritik på ett konstruktivt sätt. Följande kom upp som viktiga faktorer:

  • Öppenhet och acceptans för varandras olikheter och eventuella svårigheter.
  • Att man bett om responsen själv.
  • Responsen är tydlig angående hur man kan förbättra texten.
  • Det positiva presenteras först.

Det kan vara viktigt att minnas dessa våra egna känslor och upplevelser när vi ger respons på texter. Nästa träff tänker jag inleda med att återknyta till detta genom följande citat av Helena Wallberg i Grundskoletidningen:image

Analys efter ämnesproven

Det genomförs obligatoriska ämnesprov (ÄP) i årskurserna 3, 6 och 9 i ett antal olika ämnen. Många elever och vårdnadshavare ser på dessa prov främst som en individuell bedömning av elevers kunskaper. Kanske finns det lärare som också ser det så?

Själv tycker jag att proven i årskurs 6 är ett bra stöd för mig i bedömningen inför betygssättningen, särskilt när vi kan få till en sambedömning av elevernas texter. Dock är det bara en del av min bedömning och den viktigaste funktionen tycker jag ändå är att ÄP blir en temperaturmätare på min egen undervisning. Har jag undervisat tillräckligt mycket om rätt saker? Vad behöver jag tänka på inför nästa års planering? Eleverna i årskurs 6 börjar en ny skola i höst, men jag tar ändå med mig dessa reflexioner i min planering inför blivande 6:or

Allra mest nytta tycker jag att jag har av ÄP i årskurs 3. De eleverna ska jag ju förhoppningsvis få fortsätta med i flera år till. Dessutom kommer jag på mellanstadiet att ha eleverna all deras undervisningstid i svenska som andraspråk, till skillnad mot på lågstadiet, då klasslärarna och jag delar på ansvar och tid. Följande analys gör jag efter årets ÄP3, som nu är klara och bedömda:

  • Jag är glad och stolt över elevernas fina resultat i läsförståelse. Det känns som ett kvitto på att vi (jag och klasslärarna) är på rätt spår när vi lägger mycket tid på gemensam läsning, textsamtal, undervisning om och med hjälp av lässtrategier samt en stor mängd enskild mängdträning.
  • Läsundervisningen har också gjort att läsflytet ligger på topp. Alla elever kan dessutom själva höra när de läser fel, rätta sig själva och dra nytta av sammanhanget när de stöter på svåra ord.
  • Jag är också nöjd med undervisningen gällande att skriva berättelser, kunna bygga upp dem på ett riktigt och intressant sätt, hålla en röd tråd i berättelsen samt välja berättarröst och tempus.
  • Vidare tar jag med mig att undervisningen har givit eleverna rika möjligheter att samtala och diskutera i grupp, vilket gör att de är säkra och trygga i sådana situationer.
  • Undervisningen nästa år behöver ta upp mer sakprosa. Vi behöver gemensamt läsa, tolka och skriva faktatexter inom olika ämnesområden.
  • Jag behöver fortsätta undervisa om stor bokstav och interpunktion. Och inte bara mer av samma, för här tycker jag att jag både har undervisat explicit och tjatat och påmint mig blå, utan jag måste verkligen hitta nya sätt att undervisa om detta. Jag funderar på att eleverna ska få rätta mig när jag skriver på cleaverboarden, att de enskilt och i par ska få rätta texter som i övrigt är helt korrekta och att de ska få markera stor bokstav och skiljetecken i skönlitterära texter vi läser.
  • Jag måste undervisa mer i konsten att förklara sina åsikter. Att kunna formulera varför man tycker något och inte bara vad man tycker och sedan kunna uttrycka detta både i tal och skrift kan vara svårt, men vi ska träna.

    Detta är vad jag tar jag med mig från ÄP3 till årskurs 4. Det är jag som har ansvar för elevernas lärande och utveckling i ämnet svenska som andraspråk och jag kan aldrig lägga över det ansvaret på eleverna. De har rätt att få fortsätta att tro på sig själva och sin förmåga att lära. Helst vill jag också att de ska känna som den här eleven uttryckte det:
    image

Att inspireras och även kunna inspirera lite grann

är något jag är mycket tacksam över. Jag tänkte här delge några bloggar som är stora källor till inspiration för mig.

Först vill jag ta upp fyra bloggar som främst fokuserar på andraspråkselever, andraspråksinlärning samt språk- och kunskapsutveckling. Detta dels för att det är detta som är huvudinriktningen i min undervisning, dels för att dessa elever är ett gemensamt ansvar för alla som arbetar och verkar i skolan och för att den undervisning som är bra för andraspråkselever gynnar alla elever, vilket jag bland annat skrivit om här, här och här.

    • Anna Kaya är lärare och medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms Universitet. Hon skriver om att undervisa nyanlända elever, språkutveckling, undervisning av flerspråkiga elever i stort och om skolutveckling på Ny i svenska skolan.
    • Hulya Basaran, förstelärare på Välkomsten i Trollhättan skriver om nyanlända, inkludering, flerspråkighet och utbildning.
    • Tiia Ojala, förstelärare på Hovjöskolan i Södertälje, skriver om nyanlända, integration, svenska som andraspråk, det multikulturella Sverige och multikulturella klassrum.
    • Navets språkklass i Örebro skriver Suzanne Gynnhammar, lärare i SO och svenska som andraspråk samt studie- och yrkesvägledare, och Josefin Nilsson, förstelärare i svenska som andraspråk och engelska. De skriver bland annat om genrepedagogikens cirkelmodell och språklig- och kunskapsmässig stöttning.image

(Bild: Anna Kaya)

Jag brukar också titta in på följande bloggar som framförallt handlar om läsning, läsförståelse och läsinlärning:

      • Marika Nylund Ek är förstelärare i Nyköping och undervisar i årskurserna 1-3.
      • Cecilia Sundh är lärare i Storuman och undervisar i årskurserna 3-4.
      • Marie Trapp är förstelärare i Nyköping och undervisar i årskurserna 1-3.

image
Slutligen vill jag nämna två personer som alltid skriver oerhört kunnigt, initierat och tänkvärt gällande skola, utbildning och bildning i stort:

        • Lars Björk, som läser fil. kand. i pedagogik vid Göteborgs Universitet.
        • Helena von Schantz, som är ordförande för Språklärarnas riksförbund och förstelärare i Valdemarsvik.

Att själv kunna inspirera andra då? Ja, först och främst är det mina elever som jag vill inspirera, det är i klassrummet jag trivs som bäst och det är där jag har min viktigaste uppgift. Men visst är det roligt att också kunna ge lite inspiration tillbaka till kära kollegor, till exempel genom deltagandet i Skolverkets satsning Läslyftet. I det här inlägget har jag samlat ihop några poddar och annat som jag har haft glädjen att få delta i. Jag blev också väldigt glad över den här krönikan i tidningen ALFA.image

En rolig, lärorik och inspirerande vårtermin hoppas jag på nu – tillsammans!