Författarbesök via Skype

har vi i Hjärtat haft med barn- och ungdomsboksförfattaren Bengt-Erik Engholm. Eleverna har på olika sätt arbetat med hans faktabilderböcker och därefter formulerat frågor till Bengt-Erik. Följande text utifrån elevernas frågor och författarens svar har vi förhandlat fram tillsammans.

Bengt-Erik Engholm är 58 år och jobbar som författare. Han skriver böcker för att det är kul och för att han tycker om att berätta historier. När han började skriva faktaböcker var han redan över 50 år och nu tycker han att det är jättekul att ta reda på fakta om olika saker. När han var 17 år tyckte han inte om att läsa eller skriva och det ångrar han nu.

Han har ett författarkontor i sitt hus i Aspudden utanför Stockholm. Vi undrar om han bor i lägenhet eller hus och vilket nummer det är. Vi fick se hur hans författarkontor ser ut. Det är väldigt fint med många böcker och en dator. Bengt-Erik har ett höj- och sänkbart skrivbord som han gillar att stå och skriva vid och en fåtölj där han brukar sitta och läsa. På väggen hänger två fina tavlor. En av dem har hans fru målat och en av dem har han gjort själv. Den föreställer en ledsen ängel. På en hylla finns det två korpar av trä, som kollar att Bengt-Erik jobbar ordentligt och inte bara kollar Facebook hela tiden. På väggen har han också två viktiga listor. En är med alla böcker han har skrivit. Han har skrivit 17 böcker, det tycker vi är mycket! Den läser han när han vill känna ”Jag är duktig”. En är med saker som han vill göra. Den läser han när han behöver få idéer. Bengt-Erik har alltid en anteckningsbok i fickan, så att han direkt kan skriva upp idéer när han till exempel går på stan.
16700694_732805943564617_3270338834652235234_o

Varje gång Bengt-Erik jobbar på en bok, tycker han att just den är bäst! Men en särskild favorit han har skrivit är En pappa i fickan. Den handlar på vissa sätt om hans egen barndom, men han blandar fantasi och verklighet. Han mixar alltså minnen från sitt eget liv med fantasi. Även Råttornas själar handlar om hans egen barndom.

Bengt-Erik kommer från början från norra Sverige, från en pytteliten ort som heter Ånge. Han föddes i en taxi 2 mil hemifrån, för det var 12 mil till sjukhuset.

Det är inte så konstigt att en sak som Bengt-Erik älskar är att läsa böcker, eftersom han är författare. Just nu läser han Tio över ett av Ann-Helén Laestadius. En annan favoritbok är Jag var precis som du av Negra Efendic. Den författare som har betytt mest för honom när han skriver sina egna böcker är Thomas Tidholm. Bengt-Erik läser för att det är roligt och för att få inspiration när han själv skriver. Nu för tiden läser han till exempel mycket om vikingar, för det ska hans nästa bok handla om. Den kommer att heta Riktiga vikingar och verkar spännande. När Bengt-Erik nästan hade skrivit klart allt till Riktiga vikingar fick en person som jobbar på Historiska museet läsa vad han skrivit. Det fanns faktiskt några fel och dem ändrade Bengt-Erik. Han har en redaktör som heter Malin och hon hjälper honom så att texten ska bli bättre. Det kan till exempel vara att byta plats på olika stycken eller att berätta mer om något särskilt.

Om inte Bengt-Erik hade jobbat som författare hade han kanske varit konstnär. Eller också hade han åkt ut i världen och startat en skola i något annat land.

En bok av Bengt-Erik som många av oss tycker är spännande är Fakirer. Han berättar att han själv tycker att fakirer är lite äckliga, men att han blev intresserad eftersom hans kompis Martin är fakir. Han tyckte också att Malins faktabilderbok Mumier var bra och tänkte ”En sån vill jag skriva” och då blev det Fakirer. Han har en fakirdocka på sin hylla. En annan bok som flera av oss gillar är Skelett. Bengt-Erik är extra intresserad av skelett just nu när han själv har ryggskott. Han vill veta vad som har hänt i kroppen.

Bengt-Erik är 173 cm lång. Han tycker om köttfärssås och spagetti. Hans favoritfärg är orange. Hundar och småfåglar är hans favoritdjur. Han är allergisk mot katter. Han har släktingar i USA som han kallar för sina amerikanska kusiner, men han kan bara lite engelska och några ord på grekiska. Han är bra på grekiska, tycker Raian. Hans favoritland är Sverige, men han tycker också om Grekland, Turkiet, Spanien och Mosambique. Bengt-Erik gillar fotboll och när han var yngre spelade han fotboll och åkte skidor. Han har två söner, Sebastian som är 29 och Viktor som är 26 år. Båda är konstnärer. En av dem har gjort motivet på sin pappas tröja och den andra ritar serier. Han har också en storasyster som är 64 år.

Efter boken om vikingar ska Bengt-Erik göra ännu en faktabilderbok ihop med illustratören Jojo Falk. Den ska handla om blod. Efter det kommer en bok som vi inte avslöja vad den ska handla om, men vi fick hjälpa honom med idéer och information om hur vi gör med det han ska skriva om. Tänk om det kommer att märkas i boken sedan!

Till slut berättade Bengt-Erik hur han brukar göra när han ska börja skriva på en ny faktabok. Han skriver listor på sådant han vill ha med och han tänker ut frågor som han vill ha svar på. Sedan läste han upp ett stycke från Riktiga vikingar för oss. Det var första gången han läste ur den boken högt för någon, så vi kan känna oss stolta. Vi fick också se en bild ur boken av illustratören Jonna Björnstjärna. den föreställde en viking som såg sur ut och hade blont skägg.

Vi tackar Bengt-Erik för att han var med oss och läste för oss. Och vi hoppas att han kommer hit till Västervik och träffar oss. Vi tycker jättemycket om hans böcker!6d779a8e-3b9aca00-8-img_0004

Av: Elona, Raian, Ranim, S, Yahya, Mamo, Naveed, Sabeeh, J, Sara, Margerita, Mohamed, M, Y, Asma, Altina, Samuel, A, Amiira och Mahveen.

 

Att ta sig an faktatext

Vi har en period jobbat med Bengt-Erik Engholms faktabilderböcker för att träna strategier för hur man kan ta sig an faktatexter och hur man kan göra när man stöter på nya ord och begrepp.fullsizerender

Eleverna har jobbat parvis med att sortera viktiga ord från böckerna. De har genom olika metoder så som att fråga och förklara för varandra, använda synonymer.se, ordbok och översättningsappar, göra associationer och härledningar samt bildgoogla tagit reda på ordens betydelse. Sedan gällde det att placera orden vid rätt bok. I vilken bok kan man få läsa om myter? Och i vilka böcker kan orden stigbygel, arter och luft finnas? Här fanns det flera gånger mer en ett rätt svar, vilket är väldigt bra för att få eleverna att prata och berätta hur de tänker.
fullsizerender
fullsizerender

Treorna valde sedan tillsammans en bok som vi skulle läsa gemensamt. Det blev Havsvidunder, för den ser ju så spännande ut! Vi började med att göra ett VÖL-diagram, alltså att sammanfatta vad vi redan visste om havsvidunder och vad vi trodde att vi skulle kunna få lära oss om havsvidunder i just den här texten. Efter den gemensamma läsningen fyllde vi på med vad vi hade lärt oss.fullsizerender

Sedan var det dags för eleverna att välja egna böcker att läsa och skriva VÖL-texter om. Det här är Ranims text om fladdermöss:

Vad vet jag redan om fladdermöss?

Fladdermöss äter insekter. Jag vet att fladdermöss har stora tänder och fladdermöss har skelett. Och fladdermöss flyger på natten och de sover på dagen. De är vakna hela natten och sover inte på natten som vi.

Jag tror att jag kan få lära mig:

Jag tror att jag kommer att lära mig att de påminner lite om superhjältar och spöken. Jag tror att det kommer handla om hur de lever.

Jag har lärt mig:

Bat betyder fladdermus på engelska. Det finns fladdermöss som bor på människornas vindar. Det finns några skräckhistorier som mammorna och papporna berättar för sina barn för att skrämma dem om de inte sover. Och att dom är inte farliga men man tror det och dom små barnen är rädda för fladdermöss.fullsizerender

Inge hopp!

Ja, jag vill gärna inge hopp! Jag vet att många lärare har ett tufft läge just nu. Alla tjänster på skolan kanske inte är tillsatta. Kanske är fler kollegor än förra året obehöriga. PISA, sjunkande resultat, arbetsmiljö, lärarlönelyftet och många andra faktorer oroar och stressar. Mitt i allt detta vill vi ge alla elever bästa möjliga undervisning. Just det, ALLA elever. För många skolor står dessutom denna termin inför en ny utmaning, nämligen att ta emot och undervisa nyanlända elever, utan att ha så mycket tidigare erfarenhet av detta.

Och det är här min tanke om att inge hopp kommer in. För det går att skapa god undervisning för elever som inte talar svenska och inte har gått i skolan tidigare. Låt mig ta en elev jag har just nu som exempel. När hon kom till vår skola i november förra året hade hon aldrig tidigare gått i skolan och kunde ingen svenska. Naturligtvis hade hon ändå en hel massa kunskaper och erfarenheter med sig som vi kunde ta till vara i undervisningen. Vi satte genast igång med metodisk och noggrann läs- och skrivinlärning, samtidigt som eleven fick lära sig och utveckla kunskaper inom alla skolans ämnen. Inlärningen skedde via talspråket, högläsning, filmer, bilder, praktiskt arbete och med mycket stöttning och höga förväntningar. Eleven undervisades delvis i klass Hjärtat, delvis i sin ordinarie klass där klasslärarna var måna om att hon skulle komma in i klassens gemenskap och delta i så mycket som möjligt av klassens arbete.

I slutet av vårterminen jobbade vi i Hjärtat med Max Velthuijs bilderbok Grodan och främlingen. Den kunde hon även höra på sitt modersmål via Småsagor på UR.
image
Vi arbetade med bokens handling och karaktärer på flera olika sätt; samtalade, dramatiserade, ritade och samlade ord.
image
image
image
image
Slutligen skrev eleven sin egen version av sagan:
Grodan och främlingen
En dag kom en råtta och Grisen sa:
– Råttan kommer.
Och alla kompisarna sa:
– Vadå!
Grodan sa:
– Jag ska gå på natten och titta på Råttan.
Grodan titta på Råttan och känner att de luktar gott. Och sen kommer tillbaka till kompisarna. Nästa dag går Grodan till Råttan och ser att han sågar. Han bygger en soffa. Råttan klar på soffa och Grodan kommer och säger:
– Hej jag Grodan. Råttan säger:
– Jag vet. Jag kan läsa och skriva och jag kan 3 språk svenska engelska och spanska.

Då kommer Grisen tittar på Grodan och Råttan. Grisen sa:
– Varför står du där? Råttan så smutsig och Råttan lat.
Grisen sa till Grodan:
– Kom nu.
En dag Grisens hus brinner. Grisen springer och Råttan kommer fram och tillbaks med vatten. Och sen blir Grisen glad att alla är kompisar.
Nästa dag Råttan plockar hop. Grodan säger:
– Vad gör du?
Råttan säger:
– Ska gå till Amerika.
Alla kompisarna blir ledsna och säger hej då.

Denna termin inleder jag arbetet i den här elevens sva-grupp med att läsa Astrid Lindgrens Mio, min Mio.
image
Alla eleverna grips av berättelsen från första sidan och även den här eleven gör inferenser och egna reflexioner:
”Oj, ett magiäpple! Som i Snow White. Fast tant Lundin är inte dum, tror jagHon vill hjälpa.”
”Aha, han inte Stockholm nu, inte Sverige. Han saknar Benka så jättemycket.”
”Titta! Ett slott som i Cinderella. Där tror jag bor Konungen. Nu kanske Bo Vilhelm bli prins.”

Som sagt, jag hoppas att den här elevens resa kan inge hopp. Även nyanlända elever med mycket kort eller ingen skolbakgrund, kan nå skolframgång med hjälp av undervisning som präglas av glädje, modersmål, stöttning och höga förväntningar!

Detta inlägg har även publicerats på stafettbloggen Skola 365, där det finns många olika spännande perspektiv på skolan. Välkomna även dit!

KlassRUMMET

Hur inreder vi våra klassrum för lärande? Vad signalerar vi med vår möblering? Vilken sorts undervisning och vilka elevaktiviteter är möjliga i klassrummet?

Mitt klassrum är ganska litet, men jag har försökt göra det bästa möjliga utifrån förutsättningarna. Rummet domineras av ett stort bord i mitten. Här kan eleverna jobba både enskilt och parvis, och vi samlas ofta runt bordet för gemensamma lärarledda diskussioner och högläsning.imageEleverna har inga bestämda platser, men de har inte heller valfri placering. Varje elev som undervisas i Hjärtat tillverkar en namnskylt som vi lärare placerar ut innan lektionen, beroende på vilka elever som ska samarbeta. Denna styrning ger eleverna trygghet och samtidigt en stor frihet för oss lärare att förändra i grupperna beroende på uppgift, modersmål, ålder, social förmåga och så vidare.imageEn annan plats för lärarledda samtal och högläsning och annan undervisning på gruppnivå, är framme vid den interaktiva tavlan. Oftast samlar jag de elever som ska delta i undervisning här i en halvcirkel och själv sitter jag på en liten pall framför dem. Att sitta lägre än eleverna ger mig en väldigt bra uppsikt, i och med att grupperna i Hjärtat sällan överstiger 15 elever samtidigt. De kan också se både mig och tavlan tydligt på samma gång. När vi samskriver har jag oftast det externa tangentbordet i knät, vilket gör att jag ser och kan lätt samspela med eleverna och de ser både mig och texten som växer fram.imageI anslutning till detta rum finns också ett litet grupprum där vi kan samla mindre grupper av elever som ska göra något gemensamt, eller som behöver extra lugn i sitt skrivande.image

imageEftersom läsning på många olika sätt, av olika texter, är centralt i min undervisning, tycker jag att det är viktigt att det är synligt för eleverna. Det ska finnas många fina böcker, på olika nivåer, presenterade på ett lockande sätt.imageimageimageimageJag har ingen kateder – och önskar heller ingen – men naturligtvis behöver jag en avlastningsyta i klassrummet för sånt som jag har förberett, samlat in, ska ge respons på och som jag vill ha lätt tillgängligt. Detta har jag på ett hörn av en av de väggfasta arbetsbänkarna och där är det ”hands-off” för eleverna.image

Ja, så här ser det ut i mitt klassrum. Möblerat för läsning, skrivning, samtal, enskilt arbete, samarbete och lärarledd undervisning.

Magnetism

för nyanlända med hjälp av muntlig interaktion på båda språken, experiment och samskrivning. Vi tar också hjälp av Inläsningstjänst där det finns läromedel som är inlästa växelvis; ett stycke på arabiska, ett stycke på svenska, ett stycke på arabiska, ett stycke på svenska osv. Självklart tittar vi också på program från Ur, Tiggy testar, och AV-media, Magnetmysteriet mfl.image

image

Tvillingläsning, Blackout Poetry & Lärarrummet

Idag hade vi i Hjärtat besök av Paul från radioprogrammet Lärarrummet. Paul var med på två lektioner. Den första lektionen jobbade en grupp nyanlända lågstadieelever med att tvillingläsa på cleverboarden. Vi pratade om text och bild, berättade om egna erfarenheter, tränade på svenska ord och uttryck och slutligen ritade till berättelsen. Nästa lektion kommer eleverna att skriva till sina bilder med hjälp av orden vi gemensamt samlade idag.image Nästa lektion jobbade Clara, Amer och Alexia med mikronoveller och Blackout Poetry. Högläsning, kamratrespons, bearbetning av utkast och grammatik var lektionens hållpunkter. Här är några exempel på Blackout Poetry i Hjärtat:image

image

image

imageimageimageHär är Muna när hon blir intervjuad av Paul:imageEn spännande dag – för elever och för fröken!

Blackout Poetry

Vårterminen avslutade vi med att arbeta med dikter på många olika sätt. Nu återknyter jag till det arbetet genom att introducera Blackout Poetry för eleverna. Det gör jag genom att på cleaverboarden visa hur jag själv har skapat en dikt i fyra steg.imageimageimageimage
Vår ambition:
Kunskap, reaktioner, berättelser

Från oro
till tilltro

Höjd, lycka, uppskruvad uppmuntran
Stöd, omsorg, läsa, lär sig

I det ögonblicket:
Skola

Så här skriver Alexia och X: imageimageFler dikter kommer att publiceras inom kort. Varför gör vi det här då? Jo, för att:image