Skönlitteratur med helt nyanlända elever – går det?

Ibland får jag höra att det inte går, att eleverna måste lära sig fler ord först, att de ändå inte skulle förstå. Men, jo! Det går! Och det är dessutom elevernas rättighet, anser jag. Dels ingår det i kursplanen för svenska som andraspråk, dels behöver alla barn få ta del av välskriven litteratur och få hjälp att ta sig in i föreställningsvärldar. För njutning, fantasi och kunskap.

Genom gemensam litteraturläsning kan vi jobba med:

  • Ordförråd
  • Lässtrategier
  • Grammatik
  • Litterära grepp
  • Att diskutera livsfrågor
  • Att leva sig in i olika livsöden
  • Att få nya perspektiv
  • Att få kunskap om andra tider och platser
  • Igenkänning och spegling

Och dessutom ge ”rika möjligheter att samtala, läsa och skriva … utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” som kursplanen föreskriver.

Men hur gör man då? Ja, naturligtvis krävs det att jag som lärare noggrant planerar hur jag vill att vi ska arbeta med den aktuella texten såväl före som under och efter läsningen. Min planering börjar redan när jag tänker ut hur jag ska presentera boken för eleverna för att väcka deras intresse och läslust.
Ibland berättar hur mycket jag tycker om den här boken och hur länge jag har gjort det.
Och ibland berättar varför jag har valt ut den här boken just för dem.
Jag kan också låta eleverna välja bok och då gör jag det mycket strukturerat.
Andra gånger kommer eleverna med önskningar och då kan det bli så här.

Jag måste också planera vilken stöttning mina elever behöver. Stöttningen kan till exempel vara att jag utnyttjar föremål, foton och illustrationer för att förtydliga och förklara det vi läser.

Stöttningen kan också vara så kallade Expertordlistor som jag antingen förbereder själv före läsningen eller tillsammans med eleverna under läsningens gång. Förklaringarna kan ges både på svenska och på elevernas modersmål (med hjälp av flerspråkiga kompisar, studiehandledare, översättningsverktyg, kollegor på nätet). Det kan också vara grammatiska förklaringar, som att visa på böjningar, prefix, suffix och andra mönster i språket och skisser eller bilder.

En annan viktig del av stöttningen är att låta eleverna själva komma till tals. Jag lägger ner mycket möda på att bygga upp ett tillåtande klimat i grupperna där det är accepterat att hjälpa, förklara och visa för varandra. Där det är en naturlig del av läsningen att samtala och interagera för att alla ska förstå och för att få olika perspektiv på det vi läst. Där man vågar säga fel och där man vågar härma för att lära.

Jag har skrivit ganska mycket om skönlitteratur här på bloggen och om du vill läsa mer kan du söka på taggarna läsning, läslyftet och stöttning. Men ett inlägg som jag skulle vilja lyfta fram, som handlar om arbetet under läsningens gång är det här om Rum 213 med elever i åk 6. Kanske vill du höra hur jag tvillingläser med elever i åk F-2? I så fall är det här avsnittet av podden Lärarrummet något för dig.

Att utgå från skönlitteratur för att bygga elevernas ordförråd, istället för att se deras ännu inte fullt utvecklade ordförråd som ett hinder, upplever jag ger stora fördelar. Det ger självförtroende, läslust och en syn på sig själv som en person som kan läsa svenska. Så här skrev några av mina nyanlända elever förra året angående vad de hade lärt sig.

Lycka till med din litteraturläsning i sva-undervisningen – även med helt nyanlända elever!

 

 

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s