Bokmässan

I år fick jag för första gången glädjen att besöka Bokmässan i Göteborg. Jag hade några olika uppdrag där. Det första var ett scensamtal tillsammans med författaren Bengt-Erik Engholm som bland annat har skrivit faktabilderböckerna Löss, Fakirer, Fladdermöss, Snor och Havsvidunder. Utgångspunkten för vårt samtal var just dessa böcker samt min bok Nyanlända elever – undevisning, mottagande och flerspråkighet.

På Bokmässan fick jag även se min bok för första gången bland andra böcker för försäljning. En härlig, rolig och märklig upplevelse. ”Den finns! Har jag verkligen gjort det här?” Ja, det är faktiskt sant. Den finns dessutom i serien Input som jag tycker väldigt mycket om. Input-böckerna från Natur & Kultur ger handfasta undervisningstips. De är skrivna utifrån de olika författarnas personliga erfarenheter, har en vetenskaplig förankring och är mycket klassrumsnära.

 

 

 

 

 

 

 

Nästa uppdrag var att från en scen delta i en inspelning av UR-podden Didaktorn tillsammans med Hülya Basaran, lärare i svenska som andraspråk och adjunkt vid Högskolan Väst, och Stefan Lund, docent i pedagogiskt arbete vid Linnéuniversitetet. Vi diskuterade inställningens betydelse i mötet med nyanlända elever och elever med migrationsbakgrund och vilka faktorer som är avgörande för att eleverna ska lyckas. Här kan du lyssna på det samtalet som heter Inställningens betydelse.

Ett annat spännande uppdrag jag hade för Utbildningsradion var att delta i ett  längre seminarium kallat Nyanlända – vad behövs för en fungerande klass?  De andra medverkande var gymnasieminister Anna Ekström, fil dr Layal Kasselias Wiltgren från Linköpings universitet och moderator Isabella Grybe från UR. Det vi framförallt samtalade om var hur man skapar de bästa förutsättningarna för mottagande och integrering i skolorna och hur lärare ska ges goda förutsättningar och verktyg för att hjälpa eleverna att klara undervisningen.

Anna Ekström lyfte lärarnas enorma betydelse för elevernas möjligheter att lyckas i skolan. Naturligtvis förstod jag att hon gjorde det i all välvilja, både för att visa sitt stöd för oss lärare och bekräfta att utbildade och behöriga lärare gör skillnad. Men jag kunde ändå inte låta bli att påtala att ansvarsfrågan vad det gäller mottagande och integrering i skolorna även måste lyftas upp både på huvudmannanivå och statlig nivå. Ansvaret kan inte läggas enbart på lärarna! Detta höll gymnasieministern tack och lov med om.

 

 

 

 

 

 

 

 

Det sista uppdraget jag hade var ännu en inspelning för Didaktorn. Där fick jag chansen att berätta om myter kring flerspråkighet och förhoppningsvis slå hål på några av dem. Döm själva om jag lyckades förklara tillräckligt tydligt i detta avsnitt som just heter Myter om flerspråkighet.

Annonser

Kollegabesök hos Martin i Göteborg

I fredags hade jag förmånen att få göra ett kollegabesök hos Martin Ahlstedt, som är förstelärare på Lindholmens tekniska gymnasium i Göteborg. Martin undervisar sedan tio år yrkeselever i svenska och engelska. I hans undervisning i svenska står litteraturen i centrum och det var det jag var intresserad av när jag bad att få komma och besöka honom. Martins arbete med litteratur och teater är också anledningen till att han i år var en av fyra mottagare av Svenska Akademiens pris Årets svensklärare.

Martin ser till att hans elever läser mycket. Han väljer ut några verk per läsår som alla i klassen läser och som de arbetar med tillsammans i både skrivuppgifter och boksamtal i lärarledda smågrupper. Eleverna läser såväl hemma som på lektionstid och tack vare Martins noggranna planering vet alla hur långt de behöver hinna till varje vecka. Till boksamtalen måste alla vara pålästa och förberedda, annars blir det inte meningsfullt menar Martin. När det är möjligt ser de även en teateruppsättning kopplat till det de läser, vilket ofta är första teaterupplevelsen för många elever.

När Martin tar emot en ny etta, börjar han alltid med en skrivuppgift som han kallar ”Min läsning”. Där får eleverna berätta om sina tidigare läserfarenheter och vad de tycker om att läsa. Många elever som kommer till gymnasiet säger att de inte har läst en bok på hela högstadietiden och det kan vara en utmaning att få dem att läsa och väcka deras intresse för litteratur, men det är en utmaning som Martin gillar. När jag var där läste ettorna Heinz Hegers Männen med rosa triangel, en stark roman som kan ge ungdomarna nya kunskaper och insikter om andra världskriget. En av eleverna frågade Martin ”Kommer vi att läsa fler såna här böcker?” När Martin svarade ja, fortsatte eleven ”Bra! För jag hade aldrig läst böcker annars. Men det är bra att vi gör det.”

Foto: Martin Ahlstedt

Sammanfattningsvis var det en intressant dag som väckte många tankar hos mig. Det är så viktigt att vi lärare får tillfällen att träffas, diskutera, reflektera och lära av och med varandra! Tack Martin för att du tog emot mig och tog dig tid att berätta om din undervisning!

Förresten; Martin och jag lärde känna varandra genom Twitter. Vi lärare har fler kollegor än de på den egna skolan och de som jag har lärt känna det senaste åren genom sociala medier har gett mig otroligt mycket glädje, kunskap och gemenskap!

Gästinlägg om skönlitteratur i undervisning och lärande

Skolåren, från förskoleklass till årskurs nio, ska innebära att varje elev ska få möjlighet att utveckla sitt språk i olika sammanhang. Dels genom möten med olika texter för olika syften, olika sätt att läsa, berätta och få vidgad förståelse, såväl för sig själv som för andra.

Det innebär att eleverna genom undervisning ska få en möjlighet att utveckla språket för att tänka, samtala och lära. Detta stöttar språkutvecklingen och skapar gemenskap med det skrivna ordet. Det är stor skillnad på talat språk och uppläst språk. Med skönlitteraturen som bas arbetar eleverna för att utveckla ett varierat språk vid användning av det i olika sammanhang.

Varför läser eleverna skönlitteratur i skolan?

Läsning av skönlitteratur kan vara positivt för elever på många områden både i skolbänken och utanför. Jag menar att  skönlitteraturläsning utvecklar förmågan att göra perspektivbyte, vilket betyder att eleverna kan leva sig in i andra människors känslor eller levnadsförhållanden. Läsning av instruktionstexter eller faktatexter gör anspråk på en annan slags läsning.

Jag tycker att genom att ge skönlitteraturen en central roll i alla skolans ämne, ger man eleverna goda förutsättningar att bli litterata och få ett stort ordförråd, det hjälper eleverna i andra skolämnen, till exempel matematik. Det kan bli lättare att förstå de matematiska termerna som till exempel dubbelt och hälften.

Med skönlitterära texter om konkreta och realistiska livsöden kan vi fördjupa eleverna förståelse. De blir mer vidsynta och ha ett öppnare förhållningssätt mot det som är nytt.

Vilken skönlitteratur som kan lämpa sig för undervisning?

En lärare bör alltid göra didaktiska val när denne planerar vilken skönlitteratur som skall läsas i en klass. De didaktiska valen görs genom att läraren ställer sig de didaktiska frågorna Vad? (innehållet), Hur? (förmedlingen) och Varför? (motivet). Så blir litteraturen ett hjälpmedel för att utveckla språket och kunskapsinhämtningen och utveckling av fantasi, förmåga att analysera, debattera och dra slutsatser.

Eman Hassan, lärare i arabiska och studiehandledare

Tack Eman för ditt viktiga inlägg! Mina elever Khadra, Altina och Amiira som också älskar att läsa får illustrera skönlitteraturens viktiga roll för alla elever. /Sara

Vi fantiserar om huvudpersonen

Vilka tre saker tror du huvudpersonen skulle ta med sig till en öde ö?

Jag tror att Mio skulle ta med sig Miramis, ett stor hus med sån pannkakor som aldrig tar slut och Jumjum.Av Samuel

Om Mio fyller år

Jag tror att Mio önskar sig att riddaren Kato lämnade dom han hade tagit och ber om förlåtelse.

Om Mio har tråkigt

Jag tror att Mio skulle vara med sin Miramis och fader och leka.

Om Mio skulle bli arg

Jag tror att Mio skulle bli riktigt arg om riddaren Kato skulle ta Jum-Jum eller Mios pappa eller Miramis.

Av Amiira

MIO MIN MIO

Om Mio skulle bli arg

Mio kommer bli arg om riddaren Cato tar JumJum och Mios pappa. Han tänker dumma tankar om riddaren Cato tex att inte den dumma Cato inte fanns. Mio tycker att riddaren ska lära uppföra sig snällt och släppa ut de personer han har fångat in i sitt slott.

Om Mio skulle lägga upp Bilder på Instagram

Jag tror att Mio kommer lägga upp när han rider med Miramis i blixtfart. Och när han går igenom rosengården och ser blommor som kan göra musik. Sen skulle han lägga ut dom goda plättarna som JumJums mamma gjorde.

Om Mio skulle ha tråkigt

Han skulle gå ut med Jumjums pappa och med Mios pappa och leka roliga lekar och sen skulle de gå hem till Jumjums mamma och äta plättar.

Av: Altina 14/10-2016

En ny grupp, samma text

Det ger naturligtvis nya tankar och upplevelser även för mig som lärare. Att få läsa och uppleva en älskad text tillsammans med nya elever är ren och skär glädje. Just nu jobbar jag med Astrid Lindgrens Mio, min Mio med en grupp fyror och så här upplever några av dem miljön i början av boken.Jag har ritat Jum-Jums hus. Mamman är där inne och gör sylt åt Jum-Jum och Mio. Snart kommer Jum-Jums mamma att vinka från fönstret. Det doftar gott från köket och av träden och blommorna. Och vinden susar, fjärilarna flyger, solen skiner.Jag har ritat Jum-Jums hus. När man går genom rosengården doftar det rosor och blommor. Vinden susar man känner en skön vind mot huden. Fåglarna prasslar i buskarna. Man känner sig fri. Solen skiner. Fjärilarna flyger fram och tillbaks. Mio och Jum-Jum äter plättar och skrattar. Gräset är vackert.Jag har ritat en bild med en bänk oh ett träd. Det är kväll. Man hör en fluga som flyger, man hör en fågel sjung. Det luktar blommor. Jag har ritat en rosengård. På rosengården luktar det gott. Man hör vinden susar. Det luktar blommor och träd. Jag har ritat en bild på Jum-Jum och Mio när de äter pannkakor. Det smakar gott. Det blåser. Man hör en fågel som sjunger. Man ser fjärilar.Jag har ritat en bild med rosengård. Det luktar blomma och träd. Man känner sig fri där. Man ser fjärilar. Man känner vinddraget. Solen skiner så allt blir ljust.