Skolan är lite annorlunda här i Sverige

Så heter ett avsnitt i URs programserie Skolministeriet. I det avsnittet berättar tre nyanlända elever om hur de upplevde mötet med svenska skolan och en av dessa tre ungdomar är Alexia, som gick ut 6:an på vår skola förra året. Intressant och väl värt att lyssna på!imageimage
Min bok Nyanlända elever har jag ju berättat om tidigare. Nu finns det också ett smakprov ur innehållet på Natur & Kulturs hemsida. Välkomna att bläddra!

Annonser

Grammatikbolaget

från från UR kan man till exempel jobba med så här:

Avsnitt 1, 2, 3, 6, 8 & 9

  1. Vilken ordklass handlar avsnittet om?
  2. Finns denna ordklass på ditt modersmål? Vad heter den i så fall?
  3. Ge några exempel på ord som tillhör denna ordklass.
  4. Om du skulle förklara för en yngre elev vad denna ordklass innebär, hur skulle du skriva då?

Avsnitt 4, 5 & 7

  1. Vad lärde du dig av detta avsnitt? Skriv egna meningar och ge exempel.
  2. Uttrycker man denna grammatiska aspekt på samma sätt på ditt modersmål, eller gör man på något annat sätt?
  3. Är det något som är svårt eller oklart? Diskutera först med en kompis. Kom sedan till läraren och kontrollera att ni har uppfattat rätt.

Avsnitt 10

  1. Är du en preteritumperson, en futurumperson eller en presensperson? Förklara varför.
  2. Skapa en frågesport tillsammans som alla elever i klassen ska få delta i. Det kan till exempel vara ett snurrhjul eller en tipspromenad.

image

Läslust

Den här sommaren har jag tänkt mycket på vad jag läser ihop med mina barn, hur vi läser tillsammans och vad det gör med läslust, läsglädje och förmågan att försjunka in i texter och föreställningsvärldar. Jag vill gärna dela med mig av lite reflexioner till andra som också läser tillsammans med barn, hemma eller i förskolan och skolan.

Att få lyssna till högläsning
En dag satt jag på båten och började läsa Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta för 6-åringen. De stora barnen dök och snorklade. Plötsligt hade jag fyra barn omkring mig. Högläsningen är sådan; man vill vara med. Där det finns högläsning, där finns det gemenskap, värme, ett vi. Texten väckte mycket tankar och funderingar hos oss alla. Även en 6-åring kan göra inferenser till andra texter, till sig själv och till världen runt omkring.

”Vem tror du att Duvdrottningen är?” frågar jag 6-åringen.
”Det är säkert Rosa.” svarar han.
”Men Rosa, hon är ju med i Katitzi.”
”Javisst ja, men hon var också märkvärdig. Och alla tyckte om henne och det var hon som var liksom stark. Precis som Sofia.”

”När jag säger att P får vara med och leka, fast han bråkar och skriker, då är jag ingen liten lort.”

”Jag vet varför en del människor är elaka ibland. För att det känns skönt. Så är det faktiskt. Man kan vilja vara elak.”

Att få ta del av ”förbjudna” böcker
6-åringen och jag har också börjat med Katarina Taikons Katitzi-serie i sommar. För oss som älskade dem som barn och sträckläste den romska flickans öde med början på tidigt 40-tal, är de nyutgivna dubbelvolymerna med nya illustrationer ren och skär glädje.imageVi är just nu på 6:e delen. Han älskar dem och lär sig otroligt mycket. De sista delarna i serien, som bland annat handlar om Katitzis barnäktenskap, hade jag tänkt spara några år. Jag pratade med en vän om det för några dagar sedan, vilket han tydligen överhörde. Nu vill han ABSOLUT höra HELA Katitzi-serien. Så kan också läslust väckas. Genom ett upplevt förbud. ”Det är inte något för dig.” Vad vill man då som barn? Naturligtvis.

Att uppleva läsning som en angelägen sysselsättningimageHär har han just satt sig tillrätta med Moni Nilsson-Brännströms Tzatziki och Retzina och satt fast läslampan. Jag grejar med något annat i rummet bredvid, när jag hör honom säga för sig själv:

”Så där ja, nu ska jag äntligen få läsa!”

Det gör mig så glad och visar på vikten av läsande förebilder. Att barn ser andra barn och vuxna som gärna och ofta läser, bidrar till att de vill lära sig själva också. Att låtsasläsa, sitta ner med en bok i händerna och leka läsning med hjälp av sin fantasi, är ett litet steg på vägen mot egen läsning.

Att få stöttning och kunna läsa delar av texter
Bengt-Erik Engholm skriver faktabilderböcker med ett personligt tilltal och layout som stöttar den som håller på att lära sig läsa.image”PIP PIP” och ”HEJ DÅ” och andra pratbubblor och bildtexter i Fladdermöss läser 6-åringen själv, resten läser jag.

Att ta hjälp av bilder för att kunna läsa själv
Jag tycker mycket om Jan Lööfs bilderböcker och har just köpt en liten samlingsbox med sju pixiböcker, där bland annat favoriten Viktor bygger en bro ingår.imageDär finns också pekböckerna Djur och Fordon som genom illustrationerna hjälper en nybörjare att kunna läsa både långa och ovanliga ord på egen hand.image

Att få välja, sortera och värdera
På ett hyllplan i bokhyllan i lekrummet har 6-åringen ställt upp sina favoritböcker.

             ”Jag vill kunna hitta dem lätt.”

image
Jag tänker att så kan barn i förskolan och skolan också få göra; välja ut och presentera sina favoritböcker. Varför ska den här boken synas? Vilka böcker har du valt? Vilka genrer, författare, illustratörer och handlingar tycker vi om och vad beror det på? Det kan vi visa och berätta om för varandra.

Att starta i film, musik och inläsningar 
Vi har nyligen sett Roald Dahls SVJ på bio och det väckte lusten att få höra boken också. Som vuxen tycker man kanske att ordningen ska vara den omvända, men barn har inte alltid så låsta föreställningar. Det man tycker är bra tar man gärna del av flera gånger, i olika former.

Samma sak med Folk och rövare i Kamomilla stad av Thorbjørn Egner. Den cd:n har vi sjungit och skrattat till många gånger i bilen i sommar, så nu måste vi så klart låna den som bok också.

Jag har många gånger tidigare tipsat om Småsagor som finns på UR och olika mediecentraler. Där finns en mängd härliga inläsningar av fina bilderböcker. Här avnjuts Astons stenar av Lotta Geffenblad.image

Att få längta
12-åringen har i sommar läst om en favoritserie, Trolldomens tre skrifter av John Stephens.

”Hälsa dem att det är världens bästa böcker!”image

Då och då läser vi högt tillsammans ur dem, bara för att det är så mysigt. Ibland är lillebror med och får då små glimtar ur böcker som jag och storebror älskar. Han hör oss diskutera det ganska komplexa innehållet med parallellhandlingar, tidshopp, olika dimensioner och kluvna personligheter. Han känner vårt engagemang och han längtar.

”Tänk när jag ska få läsa de där…”

 

Vad har du läst med dina barn i sommar och vilka är dina tankar om hur vi kan hjälpa unga människor att få uppleva läslust, läsglädje och förmågan att försjunka in i texter och föreställnigsvärldar? Berätta gärna!

Vi får inte ge upp om eleverna!

Och vi får inte sluta tro på kraften av vår undervisning!

När vi får elever som inte kan det vi skulle önska att de kunde, är det lätt hänt att tankarna går till elevernas tidigare lärare. Vad har de sysslat med egentligen? Vad har de gjort på lågstadiet/mellanstadiet/högstadiet? Varför kan inte eleverna ditt och varför har de inte lärt sig datt?

På systemnivå är detta givetvis viktiga frågor att ta tag i, exempelvis via kollegialt samarbete, utveckling av lärarutbildningen och skolforskning, men för den enskilda eleven här och nu hjälper det föga om vi fastnar i detta.

Den här sommaren har jag passat på att läsa om en del pedagogisk litteratur som betyder mycket för mig. Vilka böcker det är, och varför de är viktiga för mig, berättar jag om i min bok Nyanlända elever, som du kan läsa om i detta inlägg. En av dessa böcker är Barbro Westlunds Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Denna bok finns i tre versioner, en för varje stadie i grundskolan, och det är versionen för högstadiet jag nu har läst.imageDär tar hon upp just detta viktiga – det är aldrig för sent. Eleverna kan det de kan och utifrån det måste varje lärare planera sin undervisning.imageI den här artikeln skriver Barbro Westlund tillsammans med Gunilla Molloy om att alla högstadielärare behöver verka som språkutvecklare i sina respektive ämnen. Det fantastiska med Aktiv läskraft är att den inte bara talar om vad vi bör, utan också hur. Här kan mellan- och högstadielärare, som kanske inte har läsundervisning i sin utbildning, få gott stöd i sin undervisning av elever som inte läser så bra som läraren tycker att de borde. Läs den!

Två andra böcker som jag i sommar har läst för första gången och fått ut mycket av är Att läsa faktatexter och Att skriva faktatexter av Adrienne Gear. Även de mycket gedigna och dessutom klassrumsnära.image