vilket perspektiv

När man tänker på nyanlända barn och elever kan man välja att betona nyanlända och kanske ser man då, åtminstone om man inte har så stor erfarenhet inom området, mest utmaningar och problem. Man kan också välja att betona barn eller elever, vilket kanske gör det lättare att få en mental bild av barn och ungdomar som har precis samma rätt till en god utbildning som alla andra elever.

För ett tag sedan var jag, tillsammans med mina kollegor Eman och Mustafa, inbjuden att prata om barn som är nya i Sverige för nyblivna förskollärare, lärare och deras mentorer. Det blev ett väldigt öppet och trevligt möte, där flera personer delade med sig av sina erfarenheter, funderingar och frågor. Jag är mycket tacksam mot er förskolärare och lärare som kom dit! Det ni alla, genom att komma på träffen, vågade erkänna för er själva och för varandra är att det här med nyanlända barn och elever kan kännas svårt och utmanande. Samtidigt tar ni ansvar genom att söka information och kunskap och ni vågade ställa frågor och lyfta dilemman. Då har vi kommit långt!

En fråga som kom upp vill jag gärna berätta om, eftersom den på ett generellt plan belyser precis det jag ville ta upp i det här inlägget. En förskolärare berättade om ett litet barn som hon kände sig bekymrad över. Barnet talade inte svenska och inte mycket på sitt modersmål heller. Barnet råkade ofta ut för situationer i barngruppen då hen inte kunde göra sig förstådd bland de andra barnen och leksituationer tillsammans med andra kunde ibland vara svåra. Förskolläraren berättade om sin oro över att barnet inte förstod henne när hon ville hjälpa till och förklara på svenska och ingen i personalen kan barnets modersmål. Vad skulle de göra? Hur skulle de kunna hjälpa barnet in i leken och samvaron på förskolan? Jag frågade förskolläraren om alla svenska barn i den åldern har ett välutvecklat talspråk och om alla svenska barn i den åldern förstår lekkoder till fullo.
”Nej, så klart inte.” svarade hon.
”Vad gör du då?” frågade jag.
”Ja, då sätter jag mig hos barnet och visar. Är med i leken.”
”Då har du själv svaret. Du vet vad du ska göra.”
image

Fler dikter

I klippet nedan hörs Amra som har tränat på en dikt och sedan spelat in den.
Samuel har fått en dikt på modersmålet ungerska av sin mamma och sedan har han översatt den själv.image

image
Haya har fått den här dikten via Skype av sin mamma som lever i ett annat land. Tillsammans med modersmålslärarna Mariann och Mustafa översatte hon dikten till svenska.image

Studieteknik och träna svenska hemma

Orka plugga är en sajt på Utbildningsradion (UR) som innehåller pluggtips och strategier för att träna minnet, få bättre ork, förenkla läsningen, felsöka i matematiken och förstå kunskapskraven, alltså det som betygen sätts utifrån. Sajten vänder sig framför allt till högstadieelever, men mycket av innehållet passar även i årskurs 5 och 6. Vi kommer att titta på en hel del tillsammans, men du kan också använda sajten hemma om orken tryter eller om du behöver hjälp när du gör läxor eller pluggar inför prov. Många av tipsen går att använda även i aktiviteter utanför skolan.

Jag får ofta frågor av både elever och föräldrar om hur man kan träna svenska hemma. Här är lite förslag:

1. Läs mycket! Låna böcker på skolbiblioteket eller stadsbiblioteket och LÄS! Inför skolloven får du gärna ta med dig ditt bibliotekskort hem. Med det kan du även låna på stadsbiblioteket. Fråga gärna efter tvillingpaket. Då får du två versioner av samma bok, en på svenska och en på ditt modersmål.

2. Försök att träffa kompisar och våga prata med svenskar. Det är viktigt att höra språket i naturliga sammanhang. Kanske vill du gå med i någon förening? Säg till på skolan om du vill ha hjälp med mer information eller att anmäla dig.

3. Träna svenska hemma – det här pappret med bra appar och några länkar där du kan se på svenska filmer och barnprogram, brukar jag dela ut till nya elever.

4. Hos kreativ pedagogik finns en mycket bra länksamling där du bland annat kan hitta lättlästa nyheter, radioprogram och barnprogram.

5. Även länkskafferiet har en mycket bra länksamling för dig som vill bli bättre på svenska, med bland annat spel, bildordlistor och lexikon.

6. Slutligen vill jag tipsa om digitala spåret, som både innehåller en stor länksamling och en mängd övningar där du själv kan studera och träna svenska.

7. Du som är lite äldre elev, och inte minst föräldrar, kan gärna gå med i Facebookgruppen Vi studerar svenska. Den har över 10 000 medlemmar och många är aktiva lärare som gärna hjälper dig med språket, svarar på frågor och ger feedback (rättar) det du skriver. En mycket trevlig och hjälpsam grupp.

Lycka till!

Sunnanäng, del 3

Jag har tidigare, här och här, skrivit om arbetet med Astrid Lindgrens Sunnanäng. En av grupperna som jag läser den tillsammans med, har precis läst den del av berättelsen när Anna och Mattias är på väg till skolan för första gången. De har längtat så länge och nu äntligen är de på väg i snön och kylan. Vi samtalade om den här bilden och bearbetade bland annat orden nagelspräck, nästipparna, timmervägen, vandra, gran och fur.imageEleverna fick sedan i uppgift att skriva hur de trodde att det skulle bli i skolan. Skulle syskonens förväntningar infrias? Så här skrev två av dem:

”Jag tänker att skolan är bra och Mattias och Anna inte går hem. De stanna i skolan till clockan fyra för att bonden i Myra inte snäll och bonden i Myra sa: inte komma hem i clockan fyra, komma i clocka halv två. Jag tänker att lärarna i skolan och eleverna mecket snälla och Mattias och Anna hittade mecket kompisar till leka med de.”

”Jag tror skolar inte bra, alla barnen skrattar för att Anna och Mattias har inte bra kläder och inte bra mat, de äte potatis och sillake fisksås. Anna och Mattias är ledsen nu, de vill går hem igen, men lärarna jättesnälla, de sa:
– Nej Anna och Mattias ska stana har för att de ska lära. Bry er inte om vad barnen säger!!
Anna sa:
– Men de skrattar åt jag och min bror, jag vill gå hema igen.”

När eleverna berättat för varandra vad de trodde, fortsatte vi läsningen. Jag ger stöttning i läsningen genom bilder, både Ilon Wiklands bilder till texten och andra bilder jag har förberett, engelska, miner och kroppsspråk och den svensk/arabiska ordlista som min kollega Mariann har skrivit till Sunnanäng.

Så kom vi till berättelsens vändpunkt; mötet med den röda fågeln. Vi samtalade om ifall fågeln finns på riktigt. Några av eleverna trodde det, medan en elev menade att den nog bara var en hallucination. ”Det kan man få när man är hungrig och fryser. Så var det för mig när jag flydde hit med båten. Jag trodde att jag såg saker.”

I ögonblick som detta står det fullständigt klart för mig vilken viktig roll litteraturen har i skolan, för alla elever. Även nyanlända måste få möta välskriven litteratur och få möjlighet att reflektera och resonera kring den. Genom samtal kan texten och elevernas erfarenheter mötas och vår kunskap om världen, oss själva och varandra blir en liten smula större.

Reflexioner efter kollegabesök

Nyligen fick jag besök av fyra lärare och en rektor från Åtvidaberg, som alla jobbar med nyanlända elever i olika stadier av skolsystemet. De var hos mig och eleverna i klassrummet en hel dag och efteråt satt vi tillsammans och diskuterade i två timmar. Det var väldigt givande och berikande för mig och jag hoppas att det var det för våra gäster också. Tre kommentarer som jag fick bär jag med mig med extra stor glädje:

”Du väjer inte för det svåra. Du undervisar med och om texter så att eleverna ska få ett rikt språk. Det är nog inte alla svenska elever som vet vad erbarmligt betyder.”

”Bra att du omformulerar elevernas svar och kommentarer, så att de får tillbaka det de sagt i till exempel rätt tempus, utan att rätta dem.”

”Du har ett så stort tålamod med elever som utmanar.”

En fråga som kom upp, som jag tycker är väldigt intressant och hoppas jag kunna få fler reflexioner kring, är om man när man arbetar med systemisk funktionell grammatik (SFG) även bör lära ut traditionell grammatik. Detta eftersom SFG inte är så spridd och eleverna med största sannolikhet kommer att möta den traditionella grammatiken i andra språk eller längre fram hos andra lärare. Jag måste erkänna att jag inte reflekterat över detta tidigare, men så undervisar jag ju inte heller i SFG fullt ut, utan använder mer delar av det. Dock har jag nu till sommaren tänkt förkovra mig inom SFG och ta in det mer i undervisningen nästa år, så frågan är verkligen högaktuell för mig. Spontant tänkte jag att om eleverna i exempelvis engelskundervisningen behöver kunna definiera verb, substantiv och så vidare, så får väl engelskläraren undervisa om det. Men det kanske är feltänkt? Vad anser du som läser detta?

Slutligen; ett stort och varmt tack till er Anna, Ann-Therese, Maria, Isa och Ida för att ni tog er tid att komma till Hjärtat för en dag! Genom samarbete och gemensamt lärande går vi tillsammans från bra till bättre!

Tiden som stöttningsaspekt

En viktig aspekt i stöttningen är tiden. Vi lärare är ofta så oerhört snabba att hjälpa, ge ledtrådar eller ge ordet vidare till någon annan. Undersökningar har visat att eleverna brukar få EN sekunds betänketid. Om vi bara förlänger den tiden till TRE sekunder, så hinner många fler tänka efter och komma på och formulera ett svar.imageNär det gäller det här att alla elever ska delta i samtalet eller svara på frågor, har jag två tekniker som jag tycker mycket om. För det första; när en elev säger: ”Jag tycker samma som hon”, eller liknande, då svarar jag: ”Jamen, säg det då!” Och när eleven upprepat vad kompisen sagt, så bekräftar jag: ”Så du tycker/undrar/tänker också…..” För det andra; om en elev inte vill eller kan svara, så säger jag: ”Lyssna på vad några kompisar svarar, så frågar jag dig snart igen.” Eleverna vet att de gärna får låna ord, uttryck och kunskaper av varandra, men var och en ska säga det själv. Alla ska få känna att de kan!image