Sunnanäng, del 1

”Vi ska börja läsa en berättelse tillsammans nu. Det är som vanligt en text som jag själv tycker väldigt mycket om. Den är både sorglig och väldigt vacker. Den har också ett språk som jag tänker ska utmana och berika er. Ni vet att jag vill att ni ska utveckla ett så rikt språk som möjligt och lära er massor nya ord och uttryck. Den här berättelsen är även den (vi har tidigare läst Mio, min Mio) skriven av Astrid Lindgren och den heter Sunnanäng.”

Ungefär så inledde jag den första lektionen om Sunnanäng. Sedan delade jag in eleverna två och två och gav dem ett antal utklippta bilder och ord som de fick i uppgift att para ihop.
imageNågra ord, som vitsippor, lekstuga och vattenhjul, var lätta för alla – bra för självförtroendet! Medan andra ord krävde en del diskussion och tankemöda. Vad är det till exempel för skillnad på dike och bäck?

image

Efter hand som paren ansåg sig vara klara fick de i uppgift att börja fundera på orden som jag skrivit upp på blädderblocket bredvid oss, de som skulle bli vår expertordlista. Ibland väljer jag att skriva förklaringar själv innan läsningen, ibland vill jag att eleverna ska vara med ochförklara för varandra. Det tar tid, men är väldigt givande och hjälper mig även att få syn på elevernas förståelse för ord och uttryck, vad de förstår och vad de ännu inte förstår. Det blir en del i min planering av vad jag behöver undervisa mer om.

När alla var klara med att para ihop ord och bilder jämförde vi lösningarna i hela gruppen. Alla fick prata och berätta hur de har tänkt. Jag får vid sådana här tillfällen bra möjlighet att undervisa om strategier som jag vill att eleverna ska kunna använda självständigt vid egen läsning. Ett exempel här var när vi pratade om ordet mjölkpall; ett sammansatt ord och då är det i svenskan oftast den sista delen som är betydelsebärande. De elever som var osäkra på ordets betydelse hade ändå lyckats para ihop rätt ord och bild genom denna strategi. ”Vi vet vad pall är, men det här med mjölk förstår vi inte.” Som tur var kunde andra elever förklara med både ord och gester. Sillake var ett nytt ord för alla elever. Flera av dem visste redan vad sill är, men även här är det den sista delen som är betydelsebärande, eftersom det är själva lagen som åsyftas. Just detta ganska ovanliga ord har en central del i texten och därför grottade vi ner oss lite extra i det, så att alla sedan i läsningen skulle förstå innebörden av att bara få äta potatis och sillake. Efter genomgången fick eleverna välja vilka ord och bilder de ville och behövde klistra in i sina skrivböcker.

imageSedan tog vi oss tillsammans an Expertordlistan. Alla hjälptes åt att tänka och jag skrev upp de förklaringar som vi enades om. En del av eleverna skrev ordlistan med egna ord i sina böcker.
image
Nästa lektion började vi med att titta på den här bilden:

image

Eleverna fick uppgiften att enskilt fundera över och skriva om:

”Jag tänker…

Jag tror…

Jag undrar…”

Jag modellerade genom att läsa upp mina nedskrivna tankar om detta, så att alla skulle vara helt säkra på vad det gick ut på.

 

 

 

Så här skrev några av eleverna:

”Jag tänker att de här barnen bor i någon koja som är kall, mörk men ganska fräsch. De är fattiga, har inga föräldrar eller syskon, men att de själva är det. Jag tror att de är syskon, leker och har kul tillsammans. De får lite grann mat och vatten. De bor själva i en koja. Typ vid ett körsbärsträd. Jag undrar över vad de heter, hur gamla de är, var de bor någonstans och hur de ser ut. Jag menar inte på bilden utan på utseendet, liksom om de har svart, brun, blond eller bajsfärgat hår. Har de några föräldrar.”

”Jag tänker att de kommer vara vilsna i skogen och att de har inga föräldrar. Jag tror att de kommer att få det svårt i livet och så tror jag att de är vänner och att de möts i skogen helt vilsna. Jag undrar om de kommer att ha ett stort krig eller så kommer de två att bli dödade av nån onding.”

”Jag tänker att de är fattiga. Jag tror att deras föräldrar har dött. Jag undrar hur de dog.jag tror att de är syskon. Jag tror att de har ont om mat.”

”Jag tänker att de två barn är syskon. Jag tänker att de två barn är ledsen. Jag tänker att de två barn heter Mimi och Luis. Jag tror att de barn inte gå till skola. Jag tror att föräldrarna om Mimi och Luis är fattiga och pappa är bonde, Mimi och Luis inte gå till skola men de hjälper till pappa och mamma städa.”

”Jag tänker att de är syskon. Jag tror att de är fattiga. Jag tror att pojken är 10 år och flickan är 6 år. Var är era föräldrar?”

Alla läste upp sina tankar för varandra och då vi fick tillfälle att bland annat reda ut detta:

imageSedan började jag äntligen läsa! Jag läste de tre första sidorna och gav samtidigt stöttning genom att peka på Expertordlistan och använda mig av miner, gester, bilderna vi arbetade med förra gången och även några bilder som jag snabbt googlade fram på Ipaden när jag märkte att det behövdes. Eleverna blev märkbart berörda av barnen Annas och Mattias öde och en av dem sa spontant: ”Bonden i Myra är ju precis som tant Edla och farbror Sixten” (Mios elaka fosterföräldrar). Slutligen läste eleverna de tre sidorna högt för varandra två och två. Jag lyssnade på en elevs läsning och kunde både ställa frågor om hur hen upplevde sin egen läsning, ge feedback på läsningen och göra en bedömning av elevens utveckling. En mycket värdefull stund!

Nästa vecka fortsätter vi! På återhörande.

Advertisements

2 thoughts on “Sunnanäng, del 1

  1. Ping: Sunnanäng, del 2 | hjartatskogshaga hos @frksarapersson

  2. Ping: Sunnanäng, del 3 | hjartatskogshaga hos @frksarapersson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s