Allrakäraste syster – lyssna, tala, läsa & skriva

Eleverna har under läsningens gång skrivit frågor till Barbro och Ylva-Li. Frågor som ”Varför sprang du när du var nyfödd?”, ”Var är du nu Ylva-Li?”, ”Varför vill du inte att din mamma och pappa ska få se din syster?”imageDessa frågor använde vi sedan i en dramatisering. Eleverna satt på rad framför dörren, med en liten yta framför lämnad tom. Jag förklarade att jag skulle gå ut ur klassrummet och när jag strax knackade på, skulle jag inte vara Sara längre, utan någon annan. När jag kom in igen fick jag genast frågan: ”Vad heter du?” Jag berättade att jag hette Barbro. Alla elever började att ställa sina frågor till mig. Frågepapprena låg framför dem på golvet, men rätt snart började de improvisera frågor utifrån mina svar. Efter en liten stund sa jag att jag var tvungen att gå tillbaka till Duff och lämnade rummet. När jag kom in igen frågade jag om någon av eleverna ville låtsas att de var någon av flickorna. I stort sätt alla ville prova att gå in i en roll, det här är en mycket rolig och uppskattad övning. De svarade på frågor och berättade både utifrån texten och utifrån sin egen fantasi. De använde alla möjliga språkliga resurser för att få fram det de ville; kroppsspråk, miner, kodväxling och svenska.

Efter detta läste vi vidare ända tills vi kom till den här bilden:imageSom jag berättat i ett tidigare inlägg är ett av syftena med arbetet med denna bilderbok att eleverna ska bli säkra på att skriva dialog. När vi kommit så här långt i berättelsen, och Barbro alltså kommer inspringande i huset på kvällen, fick eleverna i uppgift att tänka ut vad mamma sa när Barbro kom hem och skriva en dialog. Så här skrev några elever:

Mamma sa:
– Var har du varit? Du missade maten.
– Jag va inte hungrig, sa Barbro.
– Okej då.
– Jag går och ligger mej. Puss och go nat.
Av Samuel och Omar

– Vart har du varit? Du har missat maten, sa mamma till Barbro.
– Jag har varit ute, sa Barbro.
– Var det roligt ute?
– Ja sa Barbro.
– God natt sa mamma.
Av Chava, Bella och Fateme

– Hej Barbro var har du varit? frågade mamma.
– Jag har lekt ute i det fina vädret viskade Barbro.
– Å min allra-käraste dotter sa mamma och lyfte upp Barbro.
Barbro jäspande och sa:
– Go natt mamma. Mamma sa:
– Go natt Barbro, och la henne i sängen. Barbro sov ljupt och drömde en mardröm om att alla blommor i Salikon visnade och att Ylva-Li dog.
Av Felicia

När eleverna skrivit klart sina dialoger, läste de upp dem för varandra. Sedan var det dags att läsa klart boken.

Nästa lektion tittade vi på filmen Allrakäraste syster och efter det gjorde vi tillsammans ett venn-diagram för att jämföra bok och film.imageEleverna fick sedan skriva ner sina tankar om vilken version de tyckte mest om; boken eller filmen. Så här skrev några av dem:

”Jag tycker mest om boken för att den var längre och mycket spännande och för man fick veta mer.”

”Jag tycker bäst om filmen för att det är roligare att se verkliga saker. Jag tyckte bäst om filmen för att det var musik i. Jag vill veta vad som henne efter boken slutar. Jag tror att Ylva-Li lever igen.”

”Jag tycke bäst om boken för att spännande och Salikons rosor visnade Ylva-Li dö.”

”Jag tycker om filmen för att den var rolig att man höra musik och jag lärde mig språket.”

Våra nyaste elever har sedan jobbat med att sortera ett antal meningar i ”falskt” eller ”sant”. De har jobbat parvis och diskuterat och sedan berättat för mig hur de har tänkt.imageSlutligen har eleverna fått läsa texten högt för varandra. Det är ju så mycket lättare att träna både läsflyt och uttal på en text man fått höra och förstår.

Nästa lektion fick de nyaste eleverna fem centrala bilder från boken och uppgiften att sortera dem i kronologisk ordning.imageSyftet med detta var att jag ville introducera ord som man kan använda för att återberätta något.imageSå här återberättar två av eleverna Allrakäraste syster:

Allrakäraste syster

Först Barbro har en hemlighet, hon har tvillingsyster ingen annan vet det.
Sedan Barbro och Ylva-Li går till gyllene salen, Ruf och Duf hoppar och leker med kaniner.
Ylva-Li och Barbro matar kaniner.
Sedan går Ylva-Li och Barbro till skogen, de äter kakor hos de snälla.
Barbro sa:
– Mitt hjärta gör ont.
Ylva-Li sa:
– När rosorna vissnar då ska jag dö.
Därefter rider Barbro sin häst, hon heter Silverfot.
För att hon vill äta pannkakor och hon är lessen.
Silverfot springer snabbt till gyllene salen.
Slutligen går Barbro till hem, och hittar en hundvalp.

Av: Haya

ALLRA KÄRASTE SYSTER

Först är Barbro i trädgården hon sa:
– Jag heter Barbro, jag har en bror, jag har mamma, jag har pappa, och jag har en hemlighet. Jag har en tvillingsyster hon heter Ylva-li. Jag går till min tvillingsyster nu.
Sedan Barbro och Ylva-li sa:
– Vi matar kaniner, vi har två hundar de namn Rof och Dof.
Ylva-li sa till Barbro:
– Jag vill säga någonting till dig? När buskens rosor vissnar dör jag.
Barbro kastade sig upp hästen, sprang och grät.
Till slut gick Barbro hem sin mamma.
Mamma kastade bebis på säng och kram Barbro.
Mamma sa:
– Gick till din rom och tita vad din pappa hämta till dig.
Barbro gick till rom och hittade en hundvalp och hans namn Rof. Barbro blev glad.

Av: TAIM

Sunnanäng, del 1

”Vi ska börja läsa en berättelse tillsammans nu. Det är som vanligt en text som jag själv tycker väldigt mycket om. Den är både sorglig och väldigt vacker. Den har också ett språk som jag tänker ska utmana och berika er. Ni vet att jag vill att ni ska utveckla ett så rikt språk som möjligt och lära er massor nya ord och uttryck. Den här berättelsen är även den (vi har tidigare läst Mio, min Mio) skriven av Astrid Lindgren och den heter Sunnanäng.”

Ungefär så inledde jag den första lektionen om Sunnanäng. Sedan delade jag in eleverna två och två och gav dem ett antal utklippta bilder och ord som de fick i uppgift att para ihop.
imageNågra ord, som vitsippor, lekstuga och vattenhjul, var lätta för alla – bra för självförtroendet! Medan andra ord krävde en del diskussion och tankemöda. Vad är det till exempel för skillnad på dike och bäck?

image

Efter hand som paren ansåg sig vara klara fick de i uppgift att börja fundera på orden som jag skrivit upp på blädderblocket bredvid oss, de som skulle bli vår expertordlista. Ibland väljer jag att skriva förklaringar själv innan läsningen, ibland vill jag att eleverna ska vara med ochförklara för varandra. Det tar tid, men är väldigt givande och hjälper mig även att få syn på elevernas förståelse för ord och uttryck, vad de förstår och vad de ännu inte förstår. Det blir en del i min planering av vad jag behöver undervisa mer om.

När alla var klara med att para ihop ord och bilder jämförde vi lösningarna i hela gruppen. Alla fick prata och berätta hur de har tänkt. Jag får vid sådana här tillfällen bra möjlighet att undervisa om strategier som jag vill att eleverna ska kunna använda självständigt vid egen läsning. Ett exempel här var när vi pratade om ordet mjölkpall; ett sammansatt ord och då är det i svenskan oftast den sista delen som är betydelsebärande. De elever som var osäkra på ordets betydelse hade ändå lyckats para ihop rätt ord och bild genom denna strategi. ”Vi vet vad pall är, men det här med mjölk förstår vi inte.” Som tur var kunde andra elever förklara med både ord och gester. Sillake var ett nytt ord för alla elever. Flera av dem visste redan vad sill är, men även här är det den sista delen som är betydelsebärande, eftersom det är själva lagen som åsyftas. Just detta ganska ovanliga ord har en central del i texten och därför grottade vi ner oss lite extra i det, så att alla sedan i läsningen skulle förstå innebörden av att bara få äta potatis och sillake. Efter genomgången fick eleverna välja vilka ord och bilder de ville och behövde klistra in i sina skrivböcker.

imageSedan tog vi oss tillsammans an Expertordlistan. Alla hjälptes åt att tänka och jag skrev upp de förklaringar som vi enades om. En del av eleverna skrev ordlistan med egna ord i sina böcker.
image
Nästa lektion började vi med att titta på den här bilden:

image

Eleverna fick uppgiften att enskilt fundera över och skriva om:

”Jag tänker…

Jag tror…

Jag undrar…”

Jag modellerade genom att läsa upp mina nedskrivna tankar om detta, så att alla skulle vara helt säkra på vad det gick ut på.

 

 

 

Så här skrev några av eleverna:

”Jag tänker att de här barnen bor i någon koja som är kall, mörk men ganska fräsch. De är fattiga, har inga föräldrar eller syskon, men att de själva är det. Jag tror att de är syskon, leker och har kul tillsammans. De får lite grann mat och vatten. De bor själva i en koja. Typ vid ett körsbärsträd. Jag undrar över vad de heter, hur gamla de är, var de bor någonstans och hur de ser ut. Jag menar inte på bilden utan på utseendet, liksom om de har svart, brun, blond eller bajsfärgat hår. Har de några föräldrar.”

”Jag tänker att de kommer vara vilsna i skogen och att de har inga föräldrar. Jag tror att de kommer att få det svårt i livet och så tror jag att de är vänner och att de möts i skogen helt vilsna. Jag undrar om de kommer att ha ett stort krig eller så kommer de två att bli dödade av nån onding.”

”Jag tänker att de är fattiga. Jag tror att deras föräldrar har dött. Jag undrar hur de dog.jag tror att de är syskon. Jag tror att de har ont om mat.”

”Jag tänker att de två barn är syskon. Jag tänker att de två barn är ledsen. Jag tänker att de två barn heter Mimi och Luis. Jag tror att de barn inte gå till skola. Jag tror att föräldrarna om Mimi och Luis är fattiga och pappa är bonde, Mimi och Luis inte gå till skola men de hjälper till pappa och mamma städa.”

”Jag tänker att de är syskon. Jag tror att de är fattiga. Jag tror att pojken är 10 år och flickan är 6 år. Var är era föräldrar?”

Alla läste upp sina tankar för varandra och då vi fick tillfälle att bland annat reda ut detta:

imageSedan började jag äntligen läsa! Jag läste de tre första sidorna och gav samtidigt stöttning genom att peka på Expertordlistan och använda mig av miner, gester, bilderna vi arbetade med förra gången och även några bilder som jag snabbt googlade fram på Ipaden när jag märkte att det behövdes. Eleverna blev märkbart berörda av barnen Annas och Mattias öde och en av dem sa spontant: ”Bonden i Myra är ju precis som tant Edla och farbror Sixten” (Mios elaka fosterföräldrar). Slutligen läste eleverna de tre sidorna högt för varandra två och två. Jag lyssnade på en elevs läsning och kunde både ställa frågor om hur hen upplevde sin egen läsning, ge feedback på läsningen och göra en bedömning av elevens utveckling. En mycket värdefull stund!

Nästa vecka fortsätter vi! På återhörande.

Vårt (näst) sista inlägg om Mio

Jag plockar ner det mesta av vårt Mio-arbete från väggarna, för att bereda plats framför allt för all poesi. De här två arbetena ville eleverna ha på bloggen innan vi tar bort allt.
image image
Näst sista? Ja, just det. Vi kommer nämligen att återknyta med Mio när vi har läst klart Sunnanäng, som vi ska påbörja den här veckan.

Språkutveckling via en bilderbok

Jag och elever i årskurs F-5 har börjat jobba med Astrid Lindgrens magiska bok Allrakäraste syster. Första lektionen samlades vi alla framför cleverboarden och samtalade kring bokens framsida.imageFörst turades vi om att berätta vad vi såg; ”Jag ser två flickor”, ”Jag ser blomsterkransar”, ”Jag ser ett slott” osv. Det här sättet att starta samtalet kring en bild är så bra för att det:

  • Gör alla elever delaktiga.
  • Bidrar till att alla kan delta på sin nivå. De som behöver härmar andra och lånar ord och uttryck av kompisar.
  • Ger mig tillfälle att i ett naturligt sammanhang undervisa i ordkunskap och grammatik. T.ex: ”Ser du verkligen en flicka?” ”Nej, två flicka.” ”Just det, du ser två flickor” och ”Ja, du ser två hundar. Den sortens hund kallas pudel.”
  • Bygger upp en förförståelse inför läsningen.

Sedan gick vi vidare med att berätta om vad vi trodde eller tänkte utifrån bilden. Det är alltid lika intressant att höra och delge tankar om vad vi tror. Här finns inget rätt eller fel. ”Jag tror att de ska rida ut på äventyr.” ”Jag tror att de är prinsessor.” ”Jag tror att hundarna skyddar hästarna, så att ingen jägare ska skjuta dem.” ”Jag tror att Hans Arnold är illustratören.” Det här sättet att samtala kring en bild gör att:

  • Vi får höra att tankar och gissningar kan vara olika, och att det är okej.
  • Vi tränar oss på att förklara våra åsikter. T.ex: ”Du tror att flickorna är systrar. Varför tror du det?” och ”Så intressant! Berätta mer hur du tänker.”
  • Jag kan, genom att säga vad jag tänker, leda in elevernas tankar på sådant som är centralt i texten. ”Jag tror att den ena flickan känner sig väldigt ensam.”
  • Det bygger upp ett intresse för texten.

Sedan började jag högläsa, medan jag visade bokens illustrationer på cleverboarden. Samtidigt skapade vi tillsammans en ordlista på ett stort blädderblock bredvid tavlan.imageRedan texten på första sidan väckte många frågor, t.ex varför Ylva-Li sprang iväg och gömde sig när hon var nyfödd, hur hon kunde göra det när hon bara var en liten bebis och varför mamma och pappa inte tycker om Barbro.
imageAndra lektionen började vi med att återberätta vad som hade hänt tidigare och fånga in det viktigaste. Vi läste vidare ända tills vi kom till en bild där det syns att de två flickorna samtalar med en kvinna. Då skiftade jag till ett skrivprogram med talsyntes och så funderade vi ihop vad de tre personerna sa till varandra. Ett av mina syften med undervisningen utifrån den här boken är nämligen att eleverna ska uppmärksamma, och de äldre bli helt säkra på, hur dialog skrivs i berättelser. Eleverna dikterade och jag skrev så att alla såg och hörde texten på tavlan. Jag uppmärksammade särskilt stor bokstav i början av mening, kolon, talstreck, sägesord och punkt. När vi var nöjda med dialogen läste jag den högt och sedan körläste vi den ett par gånger. Nästa bild i berättelsen är den här:imageDen delade jag ut till eleverna och delade sedan in dem två och två. Uppgiften var att tillsammans i paren hitta på vad Barbro och Ylva-Li pratade om där på bron. Sedan skulle var och en skriva ner dialogen, antingen i sin skrivbok, eller på IPad, beroende på behov. Vår gemensamma dialog fanns kvar på tavlan som stöd. Allra sist på lektionen fick ett par i taget ställa sig upp och läsa sin dialog för oss andra.

                                          image 

Roligt, lärorikt, gemenskap! Här och här kan du läsa följande två inlägg om Allrakäraste syster.

Narrativets struktur genom Mio

Rubrik eller titel
image
Inledning
image
Problem
Här är Mio, min Mio speciell i och med dess dubbla handling. Det finns två problem och lösningar, på två olika plan i texten.
image
Lösning av problemet
image
Problem
image
Händelse
image
Händelse
image
Lösning av problemet
image
Ett lyckligt slut
image
Att vi har använt några få svensklektioner för att skapa bilder till texten beror på att kursplanen i svenska som andraspråk i syftestexten säger att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att urskilja språkliga strukturer, samt kunskapskravet:

”Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.”

Vi har naturligtvis också läst och skrivit när vi har arbetat med boken. Mycket. För den som vill veta mer om hur vi har jobbat med läsning och skrivande finns i det här inlägget alla tidigare inlägg om Mio som hyperlänkar. Håll till godo!

Brev till Astrid Lindgren

Hej Astrid Lindgren!                       Västervik 5/3-2015

Jag heter X och jag är 11 år och jag är en väldigt pålitlig kompis för de vissa. Jag tycker att dina sagor är lite spännande och väldigt trevliga men jag tycker att dina sagor är inte så bra. För att jag tycker inte  om gamla serier så det är därför. Jag tycker att det har varit lite tråkigt men lite roligt. Jag känner att det är skönt när den är slut, för att jag tycker inte  om gamla böcker. Jag har lärt mig att få en ny saga i huvudet  alltså en annan saga. Jag har också lärt mig nya ord som skyarna, karavan, jämrade sig, kolossalt, vallpojke, sammanhetsrock, barmhärtighet, drillade, frasande, dånade och gläfste. Jag tycker att vi har jobbat rätt bra. En sak som jag tycker om är när vi har ordlista. Men jag tycker inte riktigt om boken tyvärr. Och sen så tycker jag att det är riktigt skönt när den var färdigt. Och sen så har det också blivit spännande självklart.

Frågor då
Varför gjorde du de  sagorna : Mio min Mio, Pippi, Emil i Lönneberga och Nils  Karlsson  Pyssling? Och de andra sagorna? Det var alla frågor.

Jag tycker att spela tv-spel och vara med vänner fast jag är inte lika mycket med mina vänner.

Det var allt för mig tack och adjö Astrid Lindgren.

 

God dag Astrid Lindgren. Västervik 2015-03-16

Mitt namn är Clara och jag är 12 år, jag gillar de flesta av dina böcker (alltså de som jag har läst).

Jag tycker att Mio min Mio är en av dem bästa böcker du har gjort! 😉
Det bästa är hur du har är att gjort scenerna så klara!!!!

Hur kom du på Mio min Mio? Vem är den lilla gråa fågeln igentligen? Varför är Katos spejare spöken? Är kungen igentligen ond? Jag menar, han bara lät ju Mio bara göra vad han vill.
När jag läste för första gången så var den jätte spännande och andra gång så ville jag bara läsa 50 fler gånger! Du skriver så bra böcker. Allt från Ronja till Mio så är allt så bra! Vi arbetade, jag tyckte det var tråkigt att arbeta men att läsa var roligare. Det roligaste arbetet var väl frågorna som till exempel; ”är Kato ond?” eller ”varför är kungens hjärta tungt?” och att låtsats vara några av karaktärerna till exempel kungen. De mer åt det tråkiga hållet var när man skulle skriva, men så tur så förstod jag nästan alla ord, så min expert ordlista hade bara 2 ord. De två orden jag lärde mig var; kula och pilsner. Vi arbetade mest med att skriva. Till exempel ”hur fick Kato sitt hjärta av sten?” och så vidare. Jag har lärt mig mycket om grammatik, två ord, hur en saga är uppbyggd/ skapad och olika sätt att använda till exempel; sjutalet och så vidare. Nu när boken är slut känner jag att jag kanske ville läsa den igen eller bara läsa nästa bok! 😉

Adjö för nu Astrid. Jag kanske skriver till dig senare. Med vänlig hälsning Clara!

 

Hejsan!                                                            25/3-15 Västervik

Jag är Zapzkie och är tolv år och jag kommer från Västervik.

Jag tycker att din bok, Mio, min Mio är sjukt bra! Den var jätterolig, spännande och ruggig (det vill säga läskig).

Jag har några frågor som jag undrar om du skulle kunna svara på:
Hur kom du på boken/idén och varför skulle Mio just heta Mio???
Jag skulle också undra om jag skulle kunna få svar på ditt brev(jag menar om du skulle kunna skicka ett brev tillbaka)? Skulle svimma för det!!!!!!!!!!!!!

Om du undrar hur vi har jobbat med Mio, min Mio så:
Skrev vi en massa saker som vi trodde skulle kunna hända (det vill säga spå oss fram som en Spågumma fast jag som spågubbe kan man säga). Vi undrade om riddar Kato, hur han fick hjärta av sten och klo av järn, om det var han som var fågeln som hackade på rutan i sin Borg.

När boken var slut så blev jag glad, men på ett annat vis, för boken var bra och slutade med lyckliga i alla sina dagar.

Jag har lärt mig en massa saker exempelvis, du använde tretalet och sjutalet som är typiskt för sagor och andra historier och berättelser. Jag har lärt mig nya ord som ordet manen (det vill säga hästens hår) och ordet hovar (det vill säga hästens fötter typ, haha!)

Tack för att du kom på boken. Jag är jätteglad! Tack för den här gången!!! Vi hörs någon gång!

Zapskie

 

Hej, Astrid Lindgren.                                                                  Västervik, 25/3-15

Jag som skriver detta brev heter Estere, och är tretton år gammal. Och jag tycker att du är en fantastisk författare. Jag har läst några av dina sagor, och min favorit är Pippi. Men jag är en tjej som älskar att läsa, vara med vänner, och vara ute i naturen.
Jag har också några frågor till dig, varför blev du en författare? Vart ifrån fick du inspiration till dina böcker? Och så vill jag fråga vad är dina bästa tips för att skriva?
Men vi på svenska lektionerna läste din bok Mio, min Mio. Och nu ska jag berätta om min upplevelse om boken. Personligen tyckte jag att den var väldigt spännande, intressant, och rolig att läsa/lyssna på. Jag tyckte också väldigt mycket om vårt arbetssätt för den var väldigt roligt att utföra och mycket lärande.
Nu när boken är slut tänker jag att det är väldigt synd att den är slut. Jag tyckte väldigt mycket om slutet också. Men jag skulle gärna vilja veta mer om vad som hände med de som bodde på Upplandsgatan, för man får inte reda så mycket vad som hände med dom när Mio åkte bort.
Och genom tiden vi har läst så har jag lärt mig nya saker som nya ord, genom en expertordlista vi gjorde, olika uttryck, en ny saga, och andra saker.
Men tack för en väldigt rolig och intressant upplevelse i boken Mio, min Mio.

MVH
Estere

 

 Hej, hej Astrid Lindgren                                        Västervik  15-3-2015

Jag heter Alexia och jag gillar dina böcker. Jag är 12 år, jag bor i Västervik (Sverige) men jag kommer från Valencia (Spanien). Jag har ett år i Sverige och jag gå till en skola som heter Skogshagaskolan i klass 5a. Alla jul och sommar jag och min familj går till Spanien.

 När jag är liten jag titta alla natt Pippi. Jag älskar Pippi är jätterolig. Den här år Sara min lärare svenska läste Mio, min Mio och är jätterolig, men jag inte gillar liten därför de va inte överraskning exempel du kan skriva: Men Riddare Kato är inte ond, sa en lilla fågel…

Men jag älskar Pippi de var jätterolig.

Mio, min Mio är liknande en bok som heter ”Harry Potter”.’

Jag titta film om Mio, min Mio och är motsats till boken. Jag tänker om Mio, min Mio är lite överdriven därför han är ledsen över allt t.ex. Mio sa: blommar är jättefint, jag inte titta en blomma igen. Och efter han gråta. Han gråta hela tiden!!

I min klass i Hjärtat har en Expertordlista om Mio, min Mio och en dag vi gjorde teater och alla kapitel är skriva om vad tänker. Jag lärde mig mycket ord t.ex. saga, motsatsord och rädd.         

Nu har jag några frågor till dig:
– Vilken är din favoritsaga?
– Vilken är din favoritsaga som du skriva? (min favoritsaga som du skriva är Pippi)
– Du gillar choklad? (jag gillar mycket choklad)
– Varför Pappa kungen inte gå till Mio att döda Riddare Kato?
– Varför Pappa kungen hade inte kvar Mio när hans mamma dog?
– Varför inte Nono gå med Mio och Jum Jum för att döda Kato?
– Hur dödas Mios mamma? (jag vet att pappa kungen dödare Mios mamma)

En andra gång om du har en bra saga och du vill göra en film ringa mig snälla.

 Okey, Astrid du och jag är kompisar…. Säg nu!! Pappa kungen är ond!!!
Varför? Hur? Du vet….. Säg till mig! SnällaJ.
Varför kommer du inte till Västervik och du och jag prata…..

 När boken är slut jag tänker på att den saga är lite…
inte mycket intressant, förlåt, men den saga är jättefint.

Om du vill du kan komma och prata om allt och tänk på det med filmen…    

Kram…
Alexia