Vi gillar Mårten Melin, del 2

Hej Mårten Melin! Västervik 31/3 2015

Vi två har skrivit en dikt till dej.
Tack för svaret på vårt förra brev. Då lovade du att vi skulle få din autograf. Adressen är:
Klass Hjärtat
Skogshagaskolan
Norra vägen 7
593 41 Västervik

Vänliga hälsningar Omar och Amra.

Mårten Melin är killen
som har ett snillen
som killen i sillen.
Du är bra sa
jag i dag.
Du är född 1972
som min tå.
Du är en sandfil
i min bil som fil.
Bilen gick sönder
i slagsmål med bönder.
Bönderna vann slagsmålet mot bilen
filen gick ut
och bilen tog slut.

Författare Omar och Amra

Här kan man läsa det första inlägget om Mårten Melin.image

Livet i Bokstavslandet, säsong 2

Idag började vi titta på Livet i Bokstavslandet, säsong 2. Åh så roligt! Åh, så bra! Vi sjöng med i vinjetten som vanligt och den här gången var de sjungande fåglarna även i form av gemener.
imageNågra av eleverna är helt nya i svenska skolan och vi pausade ofta, för att hjälpas åt med stöttning och dela ord och betydelser. Vi använde oss av svenska synonymer och omskrivningar, förklaringar på arabiska och spanska, charader och bilder för att alla skulle förstå. Det 14 minuter långa avsnittet tog oss 40 minuter att komma igenom, men det var välinvesterad tid. Alla hade roligt, alla förstod, alla lärde sig nya ord.
imageHär kan man läsa mer om hur vi använder Livet i Bokstaslandet.
”Jag tycker om alfabetet” säger Taim.
”Jag tycker om Livet i Bokstavslandet” säger Haya.
”Jag tycker om Livet i Bokstavslandet” säger Muhammed.

Vi gillar Mårten Melin!

Det är mycket dikter i Hjärtat just nu. Idag läste jag bland annat ur de här böckerna för mina elever:imageDär hittade vi exempel på rim, alliteration, anafor och bildspråk. Vi pratade om vad man kan göra när man jobbar med dikter. Man kan ta sig an poesi på många olika sätt.image
Vi har tidigare läst dikter av Mårten Melin och igår skrev Amra och Omar ett brev till honom:

Hej Mårten Melin.           Västervik 17/3 2015

Vi heter Amra och Omar och vi går i årskurs tre i Skogshagaskolan. Vi tycker att du skriver roliga dikter.
Du är bra på att skriva dikter.

Kan du skicka en bild på dig?
Kan du skicka varsin autograf ?
Kan vi få varsin affisch av dig och din fru om du har någon?
Kan du skicka bilder på ditt hus?
Hur många böcker har du skrivit?
Var det svårt att skriva dikter?

Vi gillar att läsa din bok som heter Varm tass i mörkret.
Hoppas du skriver tillbaka.

En dikt som du har skrivit:
En stjärna faller!
Då får jag önska mej nåt
men fort
innan den träffar mej
i huvudet.

Med vänliga hälsningar
Av Omar och Amra.image

Idag såg vi en intervju med Mårten Melin på UR.se. Där berättade han jättefint om vad en dikt kan vara och hur man kan tänka. Vi gillade verkligen att få se en riktig författare! Och tänk, redan idag har Mårten svarat på brevet! Så här skriver han:

Hej Amra och Omar!

Vad roligt att ni läser mina dikter.
Jag ska svara på era frågor:
Kan du skicka en bild på dig?
Gå in på http://www.martenmelin.se och titta under bilder!
Kan du skicka varsin autograf?
Ja, om jag får en adress!
Kan vi få varsin affisch av dig och din fru om du har någon?
Nej, för det har jag ingen.
Kan du skicka bilder på ditt hus?
Nej.
Hur många böcker har du skrivit?
Jag har skrivit över femtio böcker! Sju diktböcker (fast en har inte kommit ännu).
Var det svårt att skriva dikter?
Nej, men jag pillar mycket med dem för att de ska bli så bra som möjligt!

Tack för att ni skrev till mig!
Mårten

Tack snälla Mårten för att du tog dig tid att svara eleverna! Det betyder mycket!

Skolan i omvärlden och omvärlden i skolan.

 

Använd modersmålen!

I ett antal inlägg skriver jag om vikten av modersmål och studiehandledning och vad vi kan göra när vi inte har tillgång lärare i de aktuella språken. Det första inlägget på ämnet kan man läsa här och det andra här..

Jag ser att vi har stor nytta av modersmålen både muntligt och skriftligt när det gäller att förstå olika ord och begrepp. Om jag till exempel inte lyckas få en elev att förstå ett ord, kan jag fråga en annan elev ”Vad heter det på exempelvis albanska eller spanska?” Ibland gör själva översättningen att den andra eleven förstår, då vissa språk påminner om varandra, har vissa gemensamma ord eller bär drag av varandra. Ibland lyckas jag och de övriga eleverna få eleven i fråga att förstå bara genom att vi anstränger oss tillsammans och gör det till en gemensam angelägenhet att alla ska förstå.

Eleverna får ofta samarbeta och lösa uppgifter tillsammans där det krävs att de använder alla sina språkliga resurser för att kommunicera och klara uppgiften. Beroende på vilka övriga språk den nyanlända eleven förstår, kan man som även som lärare använda engelska och andra språkliga resurser. Gester, kroppsspråk och tydliga ansiktsuttryck är också en viktig del av stöttningen och lärandet. Man kan som lärare träna upp sin förmåga att gestikulera, förstärka och förtydliga med kroppen. På så sätt ger vi eleverna en förebild när det gäller ”att förstå och göra sig förstådd i skolans ämnen när det egna svenska språket inte räcker till” som kursplanen i svenska som andraspråk föreskriver.

Som lärare kan man inför en lektion välja ut ett enda centralt begrepp eller ord och lära sig det på elevens modersmål. Det är en liten gest som kan betyda mycket för både motivation, delaktighet och förståelse.image

Eleverna kan med fördel delta i stöttningen genom att hjälpa och förklara för varandra. Det gör de gärna och det ger både en känsla av stolthet att kunna hjälpa andra och det förstärker och befäster den egna kunskapen att få sätta ord på de man kan. Jag vill att eleverna ska ta till vana att lära av och med varandra. Att hjälpas åt är inte fusk och att härmas är att lära. Detta är inte självklarheter för alla! Olika skolsystem och skolkulturer. Jag lägger ner mycket tid på att visa hur jag vill ha det och vad jag förväntar mig av eleverna. Den som varit lite längre i skolan än någon annan kan få visa och berätta om något moment eller någon övning. På så sätt befästs kunnandet hos den som förklarar och den nyaste eleven får en förebild i att våga. Eleverna kan också få läsa varandras texter och ge respons.

Modersmålen är jättebra att använda för att ge visuell stöttning i klassrummet, vilket jag bland annat har skrivit om här, här och här. Hur man kan ta hjälp av översättningsappar i undervisningen skrev jag om här.

Somalisk dikt

Som jag skrivit om tidigare har vi nu fokus på dikter i Hjärtat. Muna visade mig den här vackra tonsatta somaliska dikten. Den handlar om att utbildning är nyckeln till livet och uppmanar somaliska barn och ungdomar att gå in för sina studier. ”Kunskap är livets ljus!”

Det var jag som visade Sara den här dikten. Jag heter Muna som kan somaliska.
Författaren är Cabdulahi Baqshar. Jag tycker att låten är bra. Musiken och orden är också bra.

Dikt, poesi, lyrik

Just nu är dikter i fokus i Hjärtat.
Vi högläser, reciterar, läser tyst, lyssnar, läser för varandra och för oss själva.
Vi skrivar av, skriver om, hittar på och översätter.
Vi pratar om ord, rim, radbrytning, alliteration, anafor och bildspråk.
Vi ritar, målar och väljer foton och bilder till texterna.
Vi tänker, skrattar, förfäras, diskuterar, jämför, gillar, ogillar och skriver till författare.
Vi lär oss.imageimageimageimageimage

image

Modersmålet är viktigt!

Ibland finns det ingen studiehandledning att erbjuda nyanlända elever, trots att de behöver det och har rätt till det. Ibland finns det studiehandledning att tillgå, men inte i tillräcklig grad. Vad kan man göra då? Jag kommer att skriva om det i ett antal inlägg. Det första inlägget i denna serie kan man läsa här. Samma sak gäller modersmålsundervisningen. Ibland finns det ingen modersmålslärare att tillgå och då får vi försöka stimulera och dra nytta av elevens modersmål ändå. Men varför då? kanske någon tänker. Det är ju svenskan som är viktig för att eleverna ska kunna lära sig och utvecklas i skolan. Nja… Riktigt så enkelt är det inte. Forskningen (bl.a. Cummins) säger samstämmigt att:

  • Modersmålet berikar och stödjer utvecklingen i andraspråket.
  • Ett välutvecklat förstaspråk underlättar kunskapsinlärningen i övriga ämnen.
  • Språk och kultur är nära sammanbundet med den egna identiteten. Chansen är större att eleverna blir trygga och självsäkra med en god självbild om de får uppleva att deras språk och kultur syns, värdesätts och tas tillvara i skolan.

Dessutom menar jag att modersmålen är en oumbärlig hjälp när det kommer till att ge stöttning till eleverna i undervisningen.

Läroplanen, med värdegrund och uppdrag, och kursplanen i svenska som andraspråk föreskriver också att vi ska lyfta in elevernas modersmål i undervisningen:

      • Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet.
      • Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. (lgr-11, kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag)
      • Läraren ska:
        ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
        organisera och genomföra arbetet så att eleven
        – utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,
        – upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,
        – får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling (lgr-11, kap. 2.2 Kunskaper)
      • Läsriktning samt bokstävers form och ljud i jämförelse med modersmålet.
      • Svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets.
      • Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse.
      • Meningsbyggnad på svenska i jämförelse med elevens modersmål samt hur orsakssamband kan formuleras genom olika typer av bisatser.
      • Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.(3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, centralt innehåll)

Givetvis kan vi inom svenskundervisningen inte ta det fulla ansvaret för elevens förstaspråksutveckling, oftast har vi ju inte ens språkkunskaperna som krävs. Men vi kan bidra till att elev och vårdnadshavare inser vikten av att läsa modersmål i skolan och hur viktigt det är att fortsätta stimulera modersmålet hemma. Det kan vi göra genom att pedagogiskt och tydligt berätta om förstaspråkets betydelse för andraspråkets utveckling och för övrigt lärande.

Det är också viktigt att vi i skolan visar uppskattning och intresse för elevernas modersmål och kultur. Vi behöver förmedla att alla språk har samma status och att det är fantastiskt och värdefullt för såväl individ som skolan och samhället att kunna många språk. Att som lärare lära sig säga ”Hola”, ”Marhaba” och ”Gracias”, ”Shokran” är inte så svårt. Det är också betydelsefullt att vi benämner elevernas modersmål korrekt och till exempel frågar ”Vad heter det ordet på spanska?” istället för ”Vad heter det på ditt språk?” Vi också kan låta elevernas modersmål synas genom att till exempel hälsa välkommen på de språk vi har på skolan.imageSmå, små gester som kan betyda mycket.
Hur synliggör ni modersmålen på din skola?

Tack!

Vi jobbar med dikter i Hjärtat och här är en sångtext som passar till vad jag känner just nu.
Tack alla fina elever jag har och har haft, ni lär mig så mycket!
Tack alla fina kollegor, både på Skogshaga och runt om i landet – tillsammans är vi starka!

Tack, tack, tack…….
Tack tycks vara världens bästa
och fiffiga och magiska ord
Det verkar kunna ordna upp det mesta
Överallt på hela vår jord
Att kunna kiitos kan vara bra då
man vill tacka nån på finländskt vis
Om man säger obrigado
ler varenda portugis
Det heta danke
Det kan heta merci beuacoup
Det kan heta asante sana,
gracias, grazie och thank you
Det kan heta shokran
Det kan heta spatsiba
För tack har så många ord
Och de sägs överallt på vår jord
Tack, tack, tack…….
Tack ska ni ha

Texten kommer från ”Mycket känsliga bitar” av Anders Lundins och Lars In de Betou.image

Hur fick riddar Kato sitt hjärta av sten?

Riddar Kato gamla sinne var inte ond men han har inte mamma och inte pappa och hans bröder dödades, men sanningen är att ingen ville och behandlade honom ond och han är arg på alla människor men han hatar kungen. Hans bröder dödades av…. KUNGEN!! Därför kungen innan det var ond och kungen hatar familj av Kato. Den kungen hade avund of familj av Kato. Och av kungen fick Riddare Kato sitt hjärtat av sten. Men nu kungen är bra, men han inte förlåt till Kato.
Och ingen människor kände till det saga…
TAN TAN TAN!!!!

Jag tänker på den lilla grå fågeln inte en människor, den fågeln är en djur som heter Lelo är en vän om Kato, och han känd om alla liv om Kato och han vill sa till Mio alla.

Och jag tror att saga Mio, min Mio har två böcker….
TAN!! TAN!! TAN!!

Av: Alexia

Hur fick riddar Kato sitt hjärta av sten?
Jag tror att det var hans far eller mor. Att båda eller en av dem slet ut hans hjärta och la i en av sten. Han hade blivit tränad och han kunde inte kontrolera sig själv pga att hjärtat gjorde honom gladlös, olycklig m.m. Så han kanske äntligen blev glad att vara fri, fri och lyckligt vilken han kanske inte hade varit sen han föddes. Då de kanske hade slitit ut hjärtat från honom.

Vad tycker du om den grå fågeln?
Jag tror att fågeln säkert är Kato eller hans själ som äntligen kännde sig fri. Som man säger, fri som en fågel. Så den lilla gråa fågeln är i grund och botten Katos själ elller något/någon liknande….

Han kanske också va god men hans föräldrar var onda, så på så vis så gav de honom ett hjärta av sten för att göra honom ond!

Av Claraimage