En läsande klass och andraspråkselever

Projektet En läsande klass (ELK) har under året fått en del kritik från forskarhåll. Jag tänkte inte alls gå in på den här, men vill gärna understryka att jag tycker att konstruktiv kritik är bra och att allt i skolan bör nagelfaras och granskas – för elevernas skull. Dock tänkte jag peka på några små exempel på hur det kan te sig när andraspråkselever gjort lässtrategier, till exempel de så kallade ”Läsfixarna”, till sina egna.

Spågumman
Att fundera på vad texten kommer att handla om, eller vad som ska hända, kan man med fördel göra både innan läsningen och under läsningens gång.

Reportern
Här berättar jag om när nyanlända elever tillsammans med elever som kommit längre i sin andraspråksutveckling, funderar över frågor till de egna faktatexterna.
Och här är en saga med tillhörande frågor som skrivits av en elev som varit två år i Sverige.
Att kunna göra inferenser och dra nytta av egna kunskaper och erfarenheter och jämföra texten med andra texter och olika upplevelser är något som vi behöver göra tillsammans med eleverna många gånger och i alla åldrar.

Konstnären
Att kunna fantisera och skapa bilder i huvudet av det man läser är en härlig förmåga som fördjupar läsupplevelsen. Ibland vill man kanske rita och måla också, antingen tillsammans eller på egen hand.

Detektiven
Att få redskap för att kunna reda ut ord och begrepp för att verkligen förstå texten är viktigt för alla elever, men ännu mer nödvändigt för andraspråkselever. Det gäller alla skolans texter, såväl sakprosa som skönlitteratur.

Cowboyen
Att sammanfatta det man läst och sina upplevelser av läsningen är mycket viktigt och vi kan göra det i samtalsform och med hjälp av alla våra språk eller skriftligt till exempel som vi gjorde i åk 3 när vi läst sagan Tummeliten.image

En rolig sak som hände förra året var när en elev i åk 5 ville lära ut innebörden av ”Läsfixarna” till yngre elever genom en en dockteater. Hon skrev ett manus utifrån en saga, tänkte ut hur de olika ”Läsfixar-figurerna” skulle presentera sina strategier för de små barnen, fick med sig två kompisar och så körde de igång med att göra pappersdockor och kulisser med mera. Behöver jag säga att det blev succé?

En läsande klass har blivit mycket spritt och etablerat i hela landet och många lärare är nöjda med handledningen och textsamlingen, vilka upplevs ha underlättat arbetet med läsning och läsförståelse. Ett exempel på ELKs genomslag är att facebookgruppen med samma namn är en av Sveriges största (den största?) lärargruppen med över 24000 medlemmar. På flera håll, till exempel av läromedelsförläggaren Rolf Ekelund, har frågan lyfts om vad som nu är nästa steg i den här nationella samlingen kring barns läsning. På vår skola arbetade vi med Barbro Westlunds gedigna bok med tillhörande studiecirkelsmaterial under två års tid innan En läsande klass blev aktuellt. Det gav oss en mycket god grund att stå på i arbetet med lässtrategier.imageNäste år går vi in i Skolverkets satsning Läslyftet. Så för mig är det naturliga svaret på vad som är nästa steg att så många skolor som möjligt bör ta del av, och tillsammans studera, Barbro Westlunds material och även delta i Läslyftet. Jag hoppas på detta!

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s