Några mycket enkla och användbara tips

när man undervisar andraspråkselever i läsning och skrivning:

1 Låt eleverna skriva frågor till karaktärerna de läser om. Det väcker engagemang, aktiverar elevens eget tänkande och hjälper en som lärare att förstå elevens tankar om texten. Frågorna kan man sedan använda för ytterligare undervisning.
image2 Elever som kommit en bit i sin andraspråksutveckling, blir ibland frustrerade över att de inte kan uttrycka sin kunskap, skrivglädje och fantasi på samma höga nivå som de kan på sitt modersmål. En viss frustration är naturligtvis en stark drivkraft i lärandet, men i vissa lägen är det perfekt att uppmuntra eleven att skriva allt det hen vill på modersmålet istället. Senare, när det passar båda, kan man tillsammans arbeta med strategier för att kunna skriva samma text på svenska.image3 Låt eleverna markera med understrykningspenna alla ord de förstår i en text. Det är härligt att få se allt man faktiskt kan och samtidigt blir det tydligt vad man som lärare behöver undervisa mer om.image4 Låt eleverna hjälpa och förklara för varandra. De vet ofta vad som krävs för att kompisen ska förstå. De har ju själva varit i samma situation.

5 Ge eleverna tillgång till tydliga skrivmallar. Att tydligt få veta hur en viss texttyp är strukturerad och vilka ord, uttryck, tempus med mera som passar i sammanhanget avlastar och gör att eleven kan fokusera på innehållet.imageEleven som skrivit följande återgivande och evaluerande texter har varit i Sverige i ett år.imageSkrivmallarna kan naturligtvis se ut på olika sätt, bara de är lättillgängliga och ett stöd för eleverna.

Brev – skolan i samhället och samhället i skolan

Jag tycker att det är viktigt, inte minst med nyanlända elever, att vi visar att skolan är en del av samhället, och samhället en del av skolan. Till exempel kan man utnyttja museum, bibliotek, företag, föreningar, företag och olika aktiviteter. Det är också ofta givande, för alla parter, att bjuda in människor utifrån till skolan. Jag planerar så att vi alltid har ett övergripande texttema som exkursioner och besök passar in i. Det kan vara till exempel intervjuer, brev, beskrivande rapport eller någon annan texttyp. För tillfället jobbar vi mycket med brev och instruerande text.

För några veckor sedan hade vi besök av Kerstin Persson, pensionerad SFI-lärare, som berättade om sin uppväxt under andra världskriget, skolan, mat och samhället i Sverige på den tiden. Bland annat hade hon med sig en ransoneringsbok och visade. Eleverna lyssnade jättefint och ställde intresserade frågor. Kerstin ställde också frågor till dem och hade något positivt att säga till var och en om deras hemland, språk eller kultur. bildEfter besöket ville Muna skriva ett brev till Kerstin och tacka för besöket. Efter några dagar kom det ett svar!imageimage
Vi har också nyligen haft besök av Kerstin Levin, som undervisar i svenska som andraspråk på en annan skola i kommunen. Henne ville Senada skriva till.imageimageNu väntar vi spänt på att även Senada ska få svar. Båda flickorna använde den här instruktionen som stöd i skrivandet:imageJag har tidigare berättat om vårt studiebesök på ICA Maxi.När vi kom tillbaka från studiebesöket skrev vi gemensamt ett brev till Jonna, som tog hand om oss där. Nu har vi fått svar av henne och vad denna unga tjej skriver till mina elever gör mig helt rörd. Hon hade glädje av besöket! Hon lärde sig och utvecklades tack vare dem!bildDet är så fantastiskt med vuxna utanför skolan som engagerar sig i eleverna och delar vår omsorg om dem. Skolan i samhället och samhället i skolan!

Lennarts listor, del 1

Vi har börjat jobba med en fantastisk bilderbok som heter Lennarts listor. Den handlar om musen Lennart, som vi tror är blyg, eller osäker eller åtminstone väldigt försiktig. Han kan bara göra saker som han har planerat i förväg och skrivit upp på en lista. Under berättelsens gång utvecklas Lennart och han får uppleva både vänskap och äventyr.

Boken ger många uppslag till intressanta samtal och eget skrivande i kortformat. Redan på första sidan får vi veta att Lennart skriver listor över nästan allting, till exempel vilka kläder han har, husdjur som han skulle vilja ha och spännande väder. Vi skrev en husdjurslista tillsammans.imageEn annan lektion fick eleverna jobba tillsammans och fundera på vilka kläder de trodde stod på Lennarts klädlista.image Vi har också pratat om olika väder och eleverna fick skriva vilka väder de tycker är spännande och sedan berätta för varandra.image
En dag får Lennart en ny granne och hans cirklar rubbas.image
Vi funderade tillsammans varför Lennart inte hälsade på sin nya granne. Hur kände han sig? Har vi själva känt så här någon gång? Vad kan det bero på och vad kan man göra då?

Efter några dagar hälsar dock Lennart på hemma hos den nya grannen Albert. Det visar sig att Albert har ett helt annat sätt att se på livet än Lennart och de börjar prata om äventyr. Lennart menar att om han någonsin ska ut på resa så ska det vara till någon av platserna på hans lista nummer 7. image
Så klart ville vi veta var dessa platser ligger i verkligheten.image
Här fick vi tillfälle att träna på hur man hittar i en kartbok, med begrepp som register, alfabetisk ordning och koordinater. Förutom Kathmandu och Timbaktu, tittade vi också efter var Sverige, Västervik, Stockholm, Malmö, Italien, Syrien, Damaskus, Libanon och Beirut ligger. Men Walla Walla och Glockamorra – var ligger de? Vi hittade svaret efter lite letande på nätet. Walla Walla är en stad och ett country i USA och Glockamorra finns inte på riktigt, det är en påhittade stad på Irland. Tänk så roligt när fröken också får lära sig!

Dock visar det sig att Lennart är mycket orolig för att ge sig av på äventyr, för han skulle ju kunna råka ut för någon olycka. De olyckor han har råkat ut för antecknar han naturligtvis noggrant i en lista. Eleverna skriver också listor över olyckor de råkat ut för.image
Omars olyckor
1 Jag har brutit nykel benet två gånger.
2 Jag har stukat foten.
3 En gång när jag var fyra år i Libanon, så sa jag till min mamma att jag behövde gå på toa. Mamma skulle bära ut glasen i köket, men mitt glas stod kvar på golvet, för jag hade dricka kvar. Då plötsligt hörde hon en smäll och det var jag som hade snubblat. Hon sprang till vardagsrummet och då fick hon se mig ligga på golvet avsvimmad med glaset på hakan. Det hade spräckts på hakan och hela köttet hade lyfts upp så att man såg skelettet. Då ringde mamma till sjukhuset och jag skickades till sjukhuset med ambulans. Doktorn sa att jag hade haft tur, för om glaset hade spräckts en centimeter närmare halsen, skulle jag ha dött.

Sedan berättade de för varandra om sina olyckor. Här är Felicia som berättar för Omar och Ibrahim om när hennes glasögon gick sönder vid en olycka på studsmattan och hon skadade sig bredvid ögat.image

En bra bilderbok passar alla åldrar och stimulerar till tänkande, samtal och egen läsning. Vi återkommer med mer om Lennarts listor. 

Odjuret och barnen

För länge sedan bode det en pojke och en flicka i en mörk skog.

Deras föräldrar blev dödade av det läskiga Odjuret. Odjuret är et djur som ingen någonsin har set. Odjuret är farlig pojken och flickan har lene jagat efter Odjuret men dom har inte hittat det.

En gång var de ute och jagade Odjuret. Då stötte pojken på Odjuret och då attackerade det pojken och flickan. Då sprang dom hem till stugan. Då öppnade flickan den rodiga dören och dom klev in. Då gjorde dom en plan. Då gick dom up till den damiga vinden och där hittade dom en bok. I boken stod det hur de skulle döda odjuret. Då gjorde de upp en fälla.

Efter det gick de ut i skogen. Då kom odjuret. och då gick odjuret i felan. Då hängde Odjuret upp å ner. Odjuret släppte något från sin ena tass. Det visade sig vara deras mammas smycke. Då släppte de odjuret. Han visade stället där deras föräldrar dog.

Då förstod de att det inte var odjuret som hade dödat deras föräldrar. Det var något annat djur och odjuret försökte försvara föräldrarna mot faran. Sedan blev dom vener då var ingen red för odjuret. De levde lyckliga i alla sina dagar.

Av Omar december 2014

Att få använda alla sina språk

Taim och Ibrahim har varit i skolan i tre veckor. De har just lyssnat på sagan Grodan och främlingen på UR.se. De lyssnade på sitt modersmål arabiska och följde samtidigt med i boken. Efteråt samtalar vi om boken, som handlar om vänskap, att hjälpa andra och att få höra till. Pojkarna berättar om personerna och handlingen med hjälp av kodväxling mellan engelska, arabiska och svenska. De använder också miner och kroppsspråk för att uttrycka sig. Jag ger dem muntlig stöttning och de använder sig även av den visuella stöttning som finns i klassrummet. På följande lilla klipp från samtalet syns till exempel hur Taim vänder sig om för att titta på en planch och finna ordet ”saga”.
image