Note to self – den allra första tiden med nyanlända

Nästa vecka tar jag och min kollega Kerstin emot fem nya elever i Hjärtat. För att de ska få en så bra start som möjligt i skolan, så påminner jag mig själv om följande:

Prata, prata, prata
Jag vill att de nya eleverna ska kunna presentera sig själva redan första dagen. De ska kunna berätta vad de heter, hur gamla de är och gärna något mer, kanske vilka språk de talar. Det är viktigt att de går hem från skolan och känner att de har lärt sig något och att de har lyckats.
Jag vill att eleverna ska prata mycket och jag pratar mycket med dem. Jag tar också alla chanser att ”tvinga” eleverna till ett aktivt lyssnande. Jag pratar inte avskalat och förenklat, utan benämner saker och företeelser, så som förskollärare ofta jobbar medvetet med talspråket. Däremot tydliggör jag mitt tal med kroppsspråk och ögonkontakt och tar hela tiden små mikropauser för att eleverna ska hinna lyssna och tänka efter.
Vi ska också jobba med muntliga aktiviteter som till exempel gruppsamtal som bygger på frågor och samtal utifrån olika bilder och föremål vilket jag har skrivit om här, här och här.

Varierad stöttning
Eleverna ska få individanpassad, rik och varierad stöttning. Jag måste tänka mycket visuellt och ta hjälp av bilder och föremål. Jag behöver också förstärka med gester, mimik och kroppsspråk. Jag ska tänka igenom vilka ord och fraser på elevernas modersmål arabiska som jag behöver fräscha upp i mitt minne. Det är inte så dumt i början att kunna förstärka med till exempel ”ridhä” och ”dariada”.

Ett formativt förhållningssätt
Det är viktigt att eleverna tidigt upplever att de kan fungera som lärresurser för varandra. De ska ta till vana att lära av och med varandra. Att hjälpas åt är inte fusk och att härmas är att lära. Detta är inte självklarheter i alla skolsystem, så det behöver jag modellera tydligt. Mina elever som varit lite längre i skolan ska få visa och berätta om moment och övningar. På så sätt befästs kunnandet hos den som förkarar och de nyaste eleverna får en förebild i att våga. Att hjälpas åt och sätta ord på det man själv kan är en stark drivkraft, som kan användas positivt i undervisningen.
Jag vill att de nya eleverna ska lära sig att själva bedöma sitt arbete och sina kunskaper. Jag använder frågor som ”Vad har du lärt dig på den här lektionen? Är du nöjd? Varför/varför inte? Vad vill du lära dig imorgon? Vad vill du träna på? Vilken hjälp vill du ha?”. För att kunna göra det redan från början kan jag ta hjälp av apparn SayHi och Översätt och andra elever som också kan arabiska.
Jag ska varje dag ge muntlig respons till eleverna i form av ”Jag ser att du…(använder, kan, skriver, förstår, har lärt dig osv)”

Glädje
Det är viktigt för mig att visa eleverna att jag tycker om dem. Varje morgon tar vi i hand och hälsar med namn och ögonkontakt. Endel elever vill kramas och då gör vi det. Jag anstränger mig för att lära mig uttala deras förnamn korrekt och använder sedan deras namn ofta och innerligt. Innan de permanenta klassplaceringarna är klara äter Kerstin eller jag tillsammans med eleverna och följer dem ut på alla raster, för att de ska känna sig trygga och få hjälp att komma in i skolans sociala gemenskap. Det är också viktigt att kunna leka och skoja lite i undervisningen. Att skapa små internskämt tillsammans, spela spel och skratta åt knasiga bilder, filmer och tv-program med mera stärker gruppkänslan och förbättrar inlärningssituationen.

Höga förväntningar
Jag visar eleverna tydligt att jag tror på dem och deras förmåga att lära. De får ofta uppgifter som är ansträngande och på gränsen till för svåra. Även fast eleverna är nybörjare i svenska språket måste de få känna att de går i skola ”på riktigt” och att det är svårt och krävande. Höga krav, javisst, men stöttning och att få delta i samma undervisning och gemenskap som andra elever kan göra underverk.

Modersmål och studiehandledning
Jag värderar samarbetet med Eman och Mustafa mycket högt. De undervisar i arabiska och ger studiehandledning i de ämnen eleverna behöver. Vi försöker alltid se till att de nyaste eleverna får studiehandledning i slöjd redan första veckan, eftersom det är så viktigt med säkerheten i slöjdsalarna och det brukar vara mycket uppskattat både att få arbeta med händerna och ha lektioner tillsammans med svenska elever med en gång.
När vi tar emot elever som ännu ej kan läsa och skriva på arabiska är självklart Emans och Mustafas undervisning än mer ovärderlig, även om det bara är ynka 40 minuter i veckan. Det är ju så mycket lättare att lära sig läsa och skriva på ett andraspråk om man samtidigt får utveckla färdigheterna på modersmålet.
Det finns många andra vinster med att ha elevernas modersmål med i min undervisningen på olika sätt. Exempelvis visar det att det är självklart att alla språk har samma status och att det är fantastiskt och värdefullt att kunna flera språk. Det kan också vara en trygghet i början när allt är nytt, svårt och osäkert att få en liten enkel ordlista som innehåller ord och fraser som toalett, lunch, rast, läxa, Hur mår du? Vad gör ni? Får jag leka med er? Modersmålet är även, som jag skrev ovan, en viktig del av stöttningen som jag ger eleverna.

Uttalet
När vi samtalar, diskuterar eller berättar är jag inte alls inne och petar i uttalet. Då är det budskapet, kommunikationen och lusten och viljan att prata som är viktigast. Men när vi läser grundläggande texter och när vi tränar enskilda ord och fraser är jag petnoga med uttalet. Att få en bra rytm, tydliga vokalljud, reduktioner på rätt ställen och att lära sig vanliga ljudkombinationer som t ex -ng och – rs gynnar elevernas möjligheter till god kommunikation med andra. Skillnaden på ljuden för B och P, samt stor diskrepans mellan olika vokalljud, vet jag av erfarenhet är viktigt för arabiska elever.

Gemenskap och samhörighet
I Hjärtat är vi nu i slutet av vårt tema om sagor. Jag vill att de nyaste eleverna ska jobba med sagor när de andra gör det och här tänker jag ta hjälp av UR, som har en hel del sagor på arabiska. Dels finns det inlästa bilderböcker som är populära i Sverige, till exempel:imageDe ska eleverna få lyssna på och samtidigt titta i desamma, som jag lånat från biblioteket. Dels finns det folksagor och fabler på arabiska från olika länder och det kan man använda så här. Jag tänker också högläsa sagor med bilderna på cleaverboarden för att bygga ordförråd, läsintresse och textförståelse.
Vi har precis startat igång så smått med nästa två arbetsområden, nämligen instruerande text och brevskrivande. Perfekta arbetsområden för helt nyanlända, tycker jag! Vi använder oss av cirkelmodellen där första fasen är mycket praktisk och muntlig, vilket passar bra för att leka in instruktioner för att lära till exempel klassrumsord, möbler, kläder, kroppsdelar, färger och prepositioner. Brev kommer vi att samskriva på cleaverboarden och efterhand som eleverna blir mogna för det ska de skriva brev tillsammans två och två på dator eller IPad med talsyntes.

Själva läsningen då?
Ja, mycket av det jag påmint mig själv om ovan är ju faktiskt läsförberedande aktiviteter. Att få vara i ett rikt talspråkligt sammanhang, delta i högläsning, leka med ord och bokstäver, att en vuxen visar hur man gör när man läser, samtala om bilder och text, allt detta är sådant som alla barn behöver för att utveckla läs- och skrivförmåga. I Hjärtat behöver vi dessutom ha ett andraspråksperspektiv på läsinlärningsprocessen, vilket bland annat innebär att ta hänsyn till tidigare kulturella och språkliga erfarenheter, beakta modersmålets syntax, uttal, bokstäver och läsriktning och att inte ställa för tidiga krav på språklig korrekthet. Alla lärare som undervisar i läsinlärning behöver ha flera olika arbetssätt och metoder redo för att kunna anpassa efter olika elevers behov och för att variera undervisningen. När vi undervisar elever i läsning, innan de kan läsa på modersmålet, ställer det ännu högre krav på att ha en stor verktygslåda. I detta inlägg har Anna Kaya skrivit en hel del matnyttigt om det.

Jag längtar så tills de nya eleverna ska börja! Det är alltid lika spännande att lära känna nya barn och få följa med på deras språk- och kunskapsresa!
Välkomna! الترحيب

Advertisements

6 thoughts on “Note to self – den allra första tiden med nyanlända

  1. Ping: Småsagor och vilda djur för nyanlända elever | @UR_Pedagogerna

  2. Äntligen har jag tagit mig tid att läsa hela blogginlägget. Så bra du berättar. Vilken hjälp andra lärare kan få av detta. Såg att du skulle föreläsa (läste föregående komment och blev påmind) på Flerspråkighetskonf i Stockholm. Per som jobbar med mig och Josefin ska också det. Jag har en ide om att jag och Josefin borde få följa med gratis … 😜/Suzanne

  3. Ping: Vårt mottagande av nyanlända | hjartatskogshaga hos @frksarapersson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s