Stöttning, studiehandledning och ämnesundervisning

Nyanlända elever bör i största utsträckning ha samma lärandemål som alla andra elever. Det tar cirka tre till åtta år för nyanlända elever att utveckla ett ämnesadekvat språk, ett skolspråk om man så vill. Det innebär att vi inte har tid att vänta på att den språkliga nivån ska komma ikapp den kognitiva, för då skulle de aldrig ”komma ikapp” de infödda eleverna. Nyanlända elever måste få jobba med att utveckla både det svenska språket och åldersadekvata ämneskunskaper samtidigt. Alltså tycker jag inte att vi ska leta efter andra, enklare uppgifter till dem. Höga förväntningar och stöttning kan göra underverk! Jag tänkte ge några exempel på stöttning och lite andra tips på hur man kan tänka för att även nyanlända elever ska få lyckas och utvecklas i skolan.

Först och främst; stöttning är inte det samma som särskilt stöd. Stöttning är den tillfälliga ”byggnadsställning” som ordinarie lärare skapar/ger till eleven i syfte att eleven ska kunna ta del av undervisning som hen är kognitivt, men inte språkligt, redo för. Stöttningen har även som syfte att ge eleven strategier för att alltmer självständigt kunna klara liknande inlärningssituationer längre fram.

Visuell stöttning kan vara att använda bilder eller föremål på olika sätt för att konkretisera eller hjälpa eleven att förstå och/eller minnas. Beroende på ämne kan det till exempel vara modeller, kartor, diagram eller foton. Just nu när vi jobbar med sagor i Hjärtat så kan det tex se ut så här:imageimage
Ett annat sätt att använda bilder är att prata om bilden, som oftast tillhör texten, innan man över huvud taget börjar läsa. Vi brukar göra så att vi först talar om vad vi ser på bilden och sedan vad vi tänker eller tror. Man kan också jobba med att förutspå vad texten kommer att handla om utifrån bilden, enligt RT.imageEn annan typ av visuell stöttning är att ha aktuella begreppslistor och ordlistor uppsatta tydligt i klassrummet. Då kan man som lärare peka när man behöver förstärka en muntlig genomgång eller förklaring och eleven kan också själv ta hjälp från listorna i samtal och skrivande.


En annan användbar stöttningsform är att erbjuda skrivmallar och tydliga textstrukturer. Ibland skapar vi dessa tillsammans genom samskrivning, ibland använder jag elevernas egna texter och ibland gör jag modellerna och presenterar för eleverna.imageimageimageVi kan också ge stöttning i form av checklistor för olika ändamål.imageOm man har tillgång till IPad, kan både lärare och elever använda olika översättningsappar. Mina favoriter är Översätt, SayHi och Pixter. Fördelen med Översätt är att den går snabbt och lätt att använda och att elever med arabiska som modersmål kan skriva på arabiska med fingret. Dock fungerar den bäst på enstaka ord. Hela fraser och meningar har en stor felmarginal och man behöver också öva eleverna i att förstå homonymer och synonymer. Fördelen med SayHi är att den funkar på hela meningar och man talar in på sitt modersmål och sedan får man se båda språken i skrift, vilket gör att man på sitt modersmål ser om meningen är korrekt eller ej. Det negativa är att appen kräver att man talar mycket tydligt och artikulerar noggrant, samt att omgivningen måste vara rätt så tyst för att det ska funka. Pixters stora förtjänst är att man kan fota och få översatt hela textsjok på en gång, med överraskande bra meningsbyggnad och övrig grammatik. Nackdelen är att det kräver att man går in och granskar och redigerar lite i den fotograferade källtexten, vilket så klart är svårt för nyanlända elever att göra själva. Så Pixter fungerar bäst om man som lärare vill förbereda en text i förväg, att använda den för spontan stöttning under lektionen tycker jag är svårt.image

Beroende på vilka övriga språk den nyanlända eleven förstår, kan man som lärare så klart använda engelska och andra språkliga resurser. Att dra nytta av elevernas modersmål, även om man själv inte kan det, upplever jag som mycket gynnsamt. Inför en lektion kan man till exempel välja ut ett enda centralt begrepp eller ord och lära sig det på elevens modersmål. Man kan också låta eleverna svara på sitt modersmål, muntligt eller skriftligt, och även hjälpa varandra på sina modersmål även om de inte talar samma språk. Olika språk påminner om varandra eller har vissa ord gemensamma, tex somali/arabiska, arabiska/turkiska, portugisiska/spanska, spanska/albanska, albanska/romani och givetvis bosniska/kroatiska/serbiska/. Ibland kan man också som lärare tillsammans med de övriga eleverna få eleven i fråga att förstå bara genom att vi anstränger oss tillsammans och gör det till en gemensam angelägenhet att alla ska förstå.

Gester, kroppsspråk och tydliga ansiktsuttryck kan vara en viktig del av stöttningen. Man kan som lärare träna upp sin förmåga att gestikulera, förstärka och förtydliga med kroppen. På så sätt ger vi också en förebild för eleven när det gäller ”att förstå och göra sig förstådd i skolans ämnen när det egna svenska språket inte räcker till.” (Lgr11)

Studiehandledning på modersmålet är en rättighet för alla elever som behöver det. För att det ska funka optimalt krävs ett samarbete mellan ämneslärare och studiehandledare. Exempelvis behöver ämneslärarna delge lektionsplanering och gärna också material i god tid till studiehandledarna, så att de hinner förbereda sig. Studiehandledningen kan användas på olika sätt, beroende både på elevens behov och undervisningens upplägg. Till exempel kan man som min kollega Andreas, välja att ofta ha studiehandledningen i klassrummet på den ordinarie lektionen. Andreas, som undervisar i SO på mellanstadiet, har en till stora delar muntlig undervisning, där han berättar mycket och leder helklassdiskussioner. Då är det utmärkt att en nyanländ elev kan ha en studiehandledare vid sin sida som översätter och hjälper eleven att kunna vara aktiv. Min kollega Elin, som under visar i NO på mellanstadiet, väljer ofta att be studiehandledarna att översätta de texter hon tar upp i undervisningen. Elin högläser texterna i klassrummet och går igenom innehållet med eleverna, men tycker ändå att det är en stor fördel att de nyanlända eleverna får läsa undervisningstexter på sina modersmål.

Slutligen vill jag ta upp vikten av att undervisa om och arbeta med olika läsförståelsestrategier och textsamtal. Det är extremt viktigt för nyanlända elever, men gynnar alla elevers språk- och kunskapsutveckling. Det har jag skrivit mer om här. För den som vill fördjupa sig inom textsamtal rekommenderar jag att ta del av Skolverkets Läslyft och allt material som kommer att finnas samlat på Läs- och skrivportalen.

Lycka till med att utmana, stötta, undervisa och följa dina nyanlända elever! Att få dela deras glädje när andraspråket utvecklas och börjar blomma är bland det häftigaste man kan uppleva som lärare!

Advertisements

2 thoughts on “Stöttning, studiehandledning och ämnesundervisning

  1. Ping: Note to self – den allra första tiden med nyanlända | hjartatskogshaga hos @frksarapersson

  2. Ping: Använd modersmålen! | hjartatskogshaga hos @frksarapersson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s