Frågor jag ofta får

Vilka elever ska läsa sva och hur vet man det?

Skolförordningen  (2011:185, 5.kap §14) säger:

”14 § Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för
1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,
2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och
3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare.
Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev.”

Svenska som andraspråk ersätter för dessa elever ämnet svenska. En elev kan inte läsa enligt två kursplaner. Det räcker inte med att man är andraspråkstalare för att få betyg i svenska som andraspråk, utan man ska ha haft undervisning i ämnet i fråga. Det är rektorn som beslutar om vilken kursplan eleven ska följa. Det är alltså inte ett erbjudande eller en fråga till vårdnadshavarna. Däremot kan det ju vara svårt för rektorn att avgöra ”om det behövs”, varför det antagligen är nödvändigt för rektorn att inhämta kunskap om elevens språkutveckling, till exempel hos en lärare i svenska som andraspråk.

Det är inte enkelt att kartlägga och bedöma en elevs språkutveckling. Det finns nte heller heltäckande tester för ändamålet, men däremot en del verktyg att ta hjälp av. Här finns en del av de verktyg som Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) och Skolverket föreslår.

NC skriver vidare ”Kännetecknande för elever som behöver svenska som andraspråk är att deras kognitiva utveckling har kommit längre än deras svenska språk så när tanke och språk är på samma nivå kanske det är så att eleven kan följa kursplanen i svenska istället.” Detta betyder inte att en elev måste följa kursplanen i svenska som andraspråk under hela sin skoltid, men det är viktigt att man är säker på att bytet är till nytta för elevens språkutveckling. Det är inte så att eleven ska börja läsa svenska bara för att hen bedöms ”hänga med”, utan eleven har rätt att få undervisning som möjliggör de högsta betygsstegen i svenska som andraspråk. Ett betyg i sva är lika mycket värt som ett betyg i svenska när det kommer till att söka till gymnasiet och högskolan.

Hur kan man organisera undervisningen i sva?

Förordningstexterna är fullständigt tydliga med att undervisningen i svenska som andraspråk ersätter undervisningen i svenska. Eleven ska alltså få motsvarande antal minuter som övriga elever i årskursen får i svenska. Eleven kan däremot inte läsa sva istället för andra ämnen. Alla elever har rätt till undervisning i engelska, moderna språk och alla skolans ämnen. Detta gäller även nyanlända elever.

Man kan organisera undervisningen på några olika sätt.
   Om läraren, eller lärarna, har behörighet i båda svenskämnena och är trygga med det, så kan man undervisa enligt båda kursplanerna samtidigt i samma klassrum. Väljer man att göra så är det extra viktigt att tydliggöra för eleverna vad som gäller och att man kan differentiera sin undervisning så att alla elever får det de har rätt till oavsett kursplan.
   Ett annat alternativ är att eleven har all sin undervisning i ämnet i en grupp där det enbart undervisas i svenska som andraspråk.
   Slutligen kan man också välja en kombination av de två ovanstående alternativen. Det kan till exempel innebära att eleven undervisas i en grupp med en lärare i svenska som andraspråk vissa av svensklektionerna och i klassen vissa. Dock kommer vi aldrig ifrån kraven att eleven ska undervisas enligt rätt kursplan och att läraren ska vara behörig, så detta alternativ är kanske lättast att genomföra i årskurserna 1-3.

På Skogshagaskolan organiserar vi svenska som andraspråk på följande vis. Jag, som i år jobbar 80%, och min kollega Kerstin, som jobbar 50% har all undervisning i sva i årskurserna 4-6. Eleverna i de klasserna kommer till Hjärtat när klasserna har svenska. Årskurserna 5 och 6 har schemaläggaren delvis lyckats parallellägga, vilket underlättar för oss att få tiden att räcka till.
   I årskurserna 1- 3 delar vi undervisningstiden med klasslärarna. Den tid eleverna är i Hjärtat är det ofta årskursblandat.
   Eleverna i åk 3 kommer till Hjärtat större delen av undervisningstiden och att de deltar i klassen framförallt när det är ”En läsande klass” och annan gemensam läsning.
   I åk 2 har eleverna största delen av sin undervisningstid i klassen tillsammans med en av klasslärarna. Hela klassen arbetar med ”Att Skriva sig till Läsning”, vilket är ett utmärkt arbetssätt för andraspråkselever. Tre lektioner i veckan kommer eleverna i åk 2 till Hjärtat.
    I åk 1 har klasslärarna det största ansvaret för undervisningen, men en lektion i veckan är vi med i klassen och det är också några få elever som kommer till Hjärtat några lektioner i veckan.

Här kan man läsa vad NC skriver om ”Hur bör sva bedrivas, inom svenskundervisningen eller separat?”

Vad skiljer egentligen sva från svenska?

Här finns en lättöverskådlig sammanställning från NC om vad som skiljer sig åt i de båda kursplanerna.

Jag tänkte också berätta lite från min undervisning just nu för att tydliggöra. För tillfället jobbar alla elever på Skogshagaskolan i åk 2-6, som läser svenska som andraspråk, med tema sagor. Det gör även alla elever i åk 6 som läser svenska. Min kollega Anna, som undervisar i svenska på mellanstadiet, och jag har planerat upp temat tillsammans. Våra LPP:er ser ganska lika ut och vi jobbar på liknande sätt enligt  Cirkelmodellen. En sak som skiljer sig i vår undervisning är att Annas elever jobbar en hel del i grupp eller i par, medan min undervisning är i stort sätt helt lärarledd med stora inslag av varierad stöttning.

I Hjärtat får också eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin egen kunskapsnivå, utan att känna krav på språklig korrekthet. Självklart är Anna, och mina övriga kollegor, också medvetna om att de inte till exempel bör ”rätta” när eleverna talar, men i andraspråksgruppen vågar eleverna mer, får mer talutrymme och den stöttning jag kan ge dem gör att de får just rika möjligheter att kommunicera.

Centralt inom svenska som andraspråk är att eleverna ska lära sig att välja och använda språkliga strategier. Både Anna och jag undervisar om olika lässtrategier, exempelvis med hjälp av Reciprocal Teaching, men andraspråkseleverna behöver tillgång till fler verktyg i sin läsning än infödda elever. De behöver också tillägna sig strategier för att kunna lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådda i samtal och diskussioner när det egna svenska språket inte räcker. Detta undervisar jag om i Hjärtat.

Jag jobbar också medvetet med uttalsträning på olika sätt i sagotemat.  Det kan till exempel vara körläsning, att vi ”smakar” på ord tillsammans och att vi går in på ljudnivå utifrån de ord vi stöter på i texterna.  I uttalsträningen drar vi också paralleller till elevernas modersmål, då vi jämför olika ljud, ord och uttryck på svenska med modersmålen.

Jag lägger också stor vikt vid att jämföra vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering på elevernas modersmål och svenska. Exempelvis läste jag och en av de spansktalande eleverna en saga där det förkom en stege och då talade vi om skillnaden att i svenskan har vi stege och trappa, medan spanskan har escalera för båda orden. Ords klassificering i över- och underordning, till exempel blomma-ros, är också tacksamt att undervisa om med hjälp av modersmålen. Vidare är modersmålen en oerhört viktig del av min stöttning, vilket jag visar till exempel här och här.

Både Anna och jag undervisar om miljö- och personbeskrivningar och vill att eleverna ska kunna skriva utförliga sådana i sina egna sagor. Det som är speciellt för mitt ämne är att jag måste undervisa ännu mer explicit om vilka ord och begrepp eleverna kan använda i sina miljö- och personbeskrivningar. Jag behöver modellera i tal och skrift och stanna upp i högläsningen och exemplifiera. Jag undervisar också mycket om synonymer och motsatsord på olika sätt.

Vidare vill både Anna och jag att eleverna ska bli medvetna om att sagor oftast skrivs i preteritum och att de själva ska hålla sig till ett tempus när de skriver. Men även här måste jag undervisa mycket mer explicit, eftersom alla andraspråkselever ännu inte använder korrekt tempus. Det här gäller egentligen alla ords böjningsformer och även meningsbyggnad. Jag behöver till exempel visa på skillnaden mellan fråga och påstående, vilket är självklart för de infödda eleverna, eftersom det i många språk inte alls är lika avgörande med ordföljden för betydelsen som det är i svenskan.

I båda ämnena jobbar vi med sagors typiska innehåll, uppbyggnad och språkliga drag, men jag lägger dessutom stor vikt vid att undervisa om enskilda ord och begrepp inom genren. Ord som många infödda elever redan äger. 

Sammantaget betyder alltså detta att svenska som andraspråk inte ställer lägre språkliga krav på eleven, utan högre. Det kräver mer att utveckla ett andraspråk än ett modersmål. Och därmed knyter jag ihop säcken för det här inlägget, som jag hoppas belyser nödvändigheten av att elever som läser sva ska få undervisning i ämnet, inte bara bedömas därefter.

Annonser

3 thoughts on “Frågor jag ofta får

  1. Ping: Påminnelse till rektorer och huvudmän | hjartatskogshaga hos @frksarapersson

  2. Ping: Analys efter ämnesproven | hjartatskogshaga hos @frksarapersson

  3. Ping: Vårt mottagande av nyanlända | hjartatskogshaga hos @frksarapersson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s