Intervjuad om textsamtal

Igår blev jag intervjuad av Anna Österlund, undervisningsråd på Skolverket, med anledning av Skolverkets kommande utbildningssatsning Läslyftet. Ungefär så här löd hennes frågor och mina svar:

– Vad ser du är vinsten med att samtala om texter både innan man läser, under läsningens gång och efter att man har läst?
– Jag ser flera vinster med det. Först och främst ökar det elevernas förståelse för texten. Det är oerhört viktigt att de inte vänjer sig vid att inte förstå, för då kan de tro att det är så det ska vara och att det inte gör något om man inte förstår. Det är viktigt att visa att vi vill att alla elever ska förstå undervisningen och inte bara sitta där. Textsamtal ökar också elevernas delaktighet, då de varje lektion får tillfällen att uttrycka sig muntligt och lära av och med varandra. Textsamtal ger också mig tillfälle att undervisa om olika strategier, så att eleverna ska klara mer och mer på egen hand.

– På vilket sätt gör det här eleverna bättre på att läsa?
– Att ta sig an texter tillsammans kan öka motivationen till eget läsande, eftersom det ökar känslan av att jag kan. Det ökar också elevernas ord- och begreppsförståelse, vilket självklart gör dem till bättre läsare som klarar mer och mer avancerade texter. När man ger mycket stöttning, som jag gör till mina nyanlända elever, är syftet att eleven senare ska kunna klara liknande uppgifter på egen hand.

– Är det någon av delarna (före-under-efter) som är särskilt viktiga att lägga fokus på?
– Alla är lika viktiga, men måste jag välja så säger jag före/under. Samtal före läsningen hjälper eleverna in i texten, tar fram deras förkunskaper, intresse och nyfikenhet. Det är precis tvärtom mot hur det ibland har varit i skolan, att eleverna förväntas att läsa och förstå själva och sedan, först efter själva läsningen, leder läraren ett samtal/förhör om texten. Problemet med det är bl.a. att då har inte alla elever förstått och då blir det ytterst en demokratifråga. Samtal efter läsningen är givetvis också jätteviktigt, till exempel för att diskutera innehållet, ställa fördjupande frågor och för att eleverna ska få sätta ord på det de lärt sig. Ibland måste man dock som lärare välja, av tidsbrist eller andra skäl, och då tänker jag att det eleverna kan få mest ut av att göra på egen hand eller i grupp, är efterarbetet. Med hjälp skriftliga instruktioner kan de t.ex. skriva frågor till texten, smala nyckelord, samtala parvis, berätta vad de lärt sig osv.

– Du undervisar ganska unga, nyanlända elever. Tror du att detta sätt kan fungera även om man undervisar äldre elever och/eller elever med svenska som sitt modersmål?
– Jag undervisar även svenska elever på detta sätt och jag upplever att det är mycket gynnsamt för alla. Det är inte specifikt en sva-metod, utan det handlar om att stärka språk, förståelse och delaktighet hos alla elever. Skolans språk och texttyper är inte något som alla elever har med sig hemifrån, utan vi behöver undervisa om det. Att det fungerar även med äldre elever är väl dokumenterat av andra lärare. Själv har jag bara undervisat en grupp elever på gymnasiet, men det var väldigt uppskattat bland dem att t.ex. ta sig in i texten med hjälp av tillhörande bilder.

– Kan tanken att samtala om text på detta sätt överföras till alla ämnen?
– Ja! Texten jag och eleverna jobbade med idag var ju en no-text. Ämnena svenska och svenska som andraspråk är ju underbara på så sätt att vi jobbar med alla slags texter, även sakprosa. Jag tycker att textsamtal passar utmärkt i alla ämnens texter som t.ex. beskrivningar i slöjden, instruktioner i matte och så vidare.

– Vad tänker du att lärare som ska samtala om text med sina elever behöver tänka på?
– Att planera lektionerna noggrant, inte bara utifrån ämnesinnehåll, utan även utifrån själva språket. Och att vara lyhörd för dina elever; Vad förstår de? Vad undrar de? Vad tänker de?

– Har du några idéer kring hur man ska välja en lämplig text eller hur man organiserar samtalet så att alla elever deltar?
– Egentligen kan jag tycka att alla texter är lämpliga texter. Om eleven möter dem, så ska vi undervisa om dem. När det gäller det här att alla elever ska delta i samtalet, har jag två tekniker som jag tycker mycket om. För det första; när en elev säger: ”Jag tycker samma som hon”, eller liknande, då svarar jag: ”Jamen, säg det då!” Och när eleven upprepat vad kompisen sagt, så bekräftar jag: ”Så du tycker/undrar/tänker också…..” För det andra; om en elev inte vill/kan svara, så säger jag: ”Lyssna på vad några kompisar svarar, så frågar jag dig snart igen.” Eleverna vet att de gärna får låna ord, uttryck och kunskaper av varandra, men var och en ska säga det själv. Alla ska få känna att de kan!

– Finns det något du ser som riktigt utmanande med att använda textsamtal i undervisningen och vad kan man göra för att underlätta detta?
– Den stora utmaningen tycker jag är om gruppen har väldigt stor spridning språkligt, så som det är i många klasser. Då tror jag att man kan tänka att så här jättenoga undervisar jag med hela gruppen ibland, t.ex. i början av ett arbetsområde. Sedan undervisar man så här noga med endel av gruppen, medan de som vill och kan accelerera är med på inledningen och sedan tillåts jobba självständigt i grupp, t.ex. med hjälp av skriftliga frågor. Öppnar man upp för detta brukar det ofta visa sig att fler elever än läraren tror vill vara med på den noggranna undervisningen med gemensamma textsamtal, för de upplever att de lär sig så mycket. Man kan också i samtalen försöka utmana de elever som har kommit långt, språkligt och/eller ämnesmässigt, genom tex följdfrågor som ”Varför tycker du det?”, ”Hur vore det om…?”, ”Om förutsättningarna istället var…” osv.

– Om man aldrig har prövat att samtala om text på det sätt som du visar i filmen tidigare, har du då några råd att ge den som nu ska pröva?
– Våga låta textsamtalen ta tid! Det är viktigare att läsa och verkligen förstå en text, än att läsa tio och inte förstå dem. Jag vill också rekommendera alla lärare att dra nytta av elevernas modersmål, även om man själv inte förstår. Låt eleverna svara muntligt på sitt modersmål, skriva på sitt modersmål och hjälpa varandra på sitt modersmål. Så visar vi eleverna att alla språk har samma status och det bidrar till att stärka självkänslan och lusten att lära. Om jag inte lyckas få en elev att förstå ett ord, kan jag fråga en annan elev ”Vad heter det på ditt språk?”, även om de inte talar samma språk, och ibland gör själva översättningen att den andra eleven förstår, då vissa språk påminner om varandra eller bär drag av varandra. Ibland kan man som lärare tillsammans med de övriga eleverna få eleven i fråga att förstå bara genom att vi anstränger oss tillsammans och gör det till en gemensam angelägenhet att alla ska förstå.

Advertisements

4 thoughts on “Intervjuad om textsamtal

  1. Ping: Stöttning, studiehandledning och ämnesundervisning | hjartatskogshaga hos @frksarapersson

  2. Ping: Delad glädje är dubbel glädje | hjartatskogshaga hos @frksarapersson

  3. Ping: Att inspireras och även kunna inspirera lite grann | hjartatskogshaga hos @frksarapersson

  4. Ping: Stöttning, studiehandledning och ämnesundervisning | hjartatskogshaga hos @frksarapersson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s